Swedish university libraries traditionally collect recreational readingmaterial only to support the teaching and research interests of theirinstitutions. However many university libraries hold a substantial yetunspecified collection of popular fiction. This thesis investigates theextent of these collections and examines academic librarians' viewsabout students' recreational reading in the academic context and theirattitudes towards the role of fiction and of readers' advisory inacademic libraries. The theoretical framework includes literature andresearch about the benefits of reading for pleasure, collections' rolesand readers' advisory strategies. The empirical material was gatheredthrough quantitative surveys sent to academic librarians in Sweden.The results show that academic librarians are positive about thebenefits of recreational reading for university students. However themajority of them do not believe that it is their responsibility to provideleisure reading material or promote extracurricular reading. Based onthe literature review, on the theoretical framework and on the researchfindings, recommendations are made with respect to further researchand readers' advisory strategies.

Syftet är att analysera om det finns ett samband mellan minskade koldioxidutsläpp och finansiella prestationer hos svenska företag.

Syftet med det här arbetet är att kartlägga hur språksvårigheter påverkar elever med invandrarbakgrund i deras prestationer och lärande av fysik och vilka faktorer som hindrar deras utveckling. Syfte är också att skaffa större förståelse för elevernas behov och om det är möjligt att ge uppslag till möjliga åtgärder. Metoden som jag har använt för denna uppsats är en kvalitativ studie i form av intervjuer av två ämneslärare och sju invandrarelever som har bott i Sverige mellan ett till fem år. De går i årskurs sju, åtta och nio i två olika skolor. Resultaten av undersökningen upplyser om att elevernas språksvårigheter hämmar deras förståelse och kunskapsutveckling för ämnet. Den visar också att oavsett om eleverna har bott i Sverige ett eller fem år, fortsätter språksvårigheterna att påverka deras prestationer i stor grad i ämne fysik.

Med utgångspunkt i Matematik och lärande, behandlar den här undersökningen en översikt om stereotypa föreställningar som utvecklas hos flickor och pojkars gällande prestationer i matematik. Det metodiska tillvägagångssätt som tillämpas i den här kunskapsöversikten är en systematisk sökning efter vetenskapliga tidskrifter, genom olika databaser. Detta resulterade i 10 relevanta vetenskapliga artiklar vilka vi använt till stöd för besvarande av frågeställningen. Slutsatserna pekar på att elevernas egen uppfattning om sin egen matematiska förmåga, s.k. självförmåga (Self-efficacy), har en påverkan på deras prestationer. Resultatet av undersökningen visar även att den matematiska identiteten har en stark anknytning till den sociala identiteten samt att skillnader i pojkar respektive flickors identitetsbildning kan ligga till grund för deras självförtroende och självbild som mynnar ut i deras självförmåga på olika sätt.

Denna studie jämför nordiska Private Equity-finansierade (PE-finansierade) bolags operationella prestationer två år innan till tre år efter börsintroduktion med jämförbara icke PE- finansierade bolag, samt hur de PE-finansierade bolagens operationella prestationer förändras (1–3 år) efterföljande börsintroduktion. Studien tillämpar den europeiska definitionen av PE, och inkluderar således både renodlade PE- och Venture Capital-bolag (VC-bolag). Studien mäter operationell prestation baserat på tre nyckeltal (avkastning på totala tillgångar, vinstmarginal och kapitalomsättningshastighet). Parade t-tester utförs baserat på GICS sektorindelning, handelslista samt marknadsvärde. Enligt de värdeskapande åtgärder som PE-bolagen genomför med hjälp av deras expertis inom ämnet torde deras portföljbolag prestera bättre än bolag som inte erhåller denna hjälp. Resultatet visar signifikanta bevis för att de PE-finansierade bolagen presterar operationellt sämre än jämförbara bolag både innan samt efter börsintroduktion. Med bakgrund av kritik som riktats mot PE-industrin väntas de PE-finansierade bolagen att introduceras vid en toppnotering av operationella prestationer, vilket studien delvis finner stöd för.

Detta arbete har sin utgångspunkt i en delmängd av de studier som genomförts, både nationellt och internationellt, för att hitta förklarande faktorer till de sjunkande matematikresultaten i syfte att kunna komma tillrätta med problemet. Syftet med examensarbetet är att undersöka de viktigaste faktorerna som påverkar elevprestationer/lärandet i matematik under svenska förhållanden utifrån ett elevperspektiv. Empirin grundar sig på öppna intervjuer av gymnasieelever med goda kunskaper i matematik i årskurs ett från samma gymnasieskola och klass. Resultatet visar att motivation, förståelse för matematiska problem och lärarens kunskaper, lärar-elevkontakt, ordning och reda i klassrummet, lärarens tydlighet och kvalitén på lektionsgenomgångar är viktiga för prestationerna i matematik. Klassgrupperingar, klassamarbete, att läraren kan anpassa uppgifter efter elevens kunskapsnivå och mer träning på procedurkunskaper lyftes fram som faktorer som påverkar förståelsen för matematiska problem och motivation, två faktorer som betonades som särskilt viktiga för prestationerna i matematik.

Syftet med vår uppsats är att undersöka vad barn i elvaårsåldern har för tankar om vad som är viktigt i livet. Vi har belyst ämnet ur ett genusperspektiv.

Syftet med vår uppsats är att undersöka och analysera om det finns ett samband mellan elevers självtillit gällande sina matematiska kunskaper och deras prestationer, samt hur man kan känna igen bristande självtillit. Studien vi har genomfört är en litteraturstudie, vilket innebär att vi har undersökt tidigare genomförd forskning. För att finna lämpliga artiklar till vår frågeställning har vi använt oss av databasen ERIC, då den gav oss möjligheten att enkelt avgränsa sökningen efter peer-reviewed forskning. Urvalet av lämpliga artiklar genomfördes genom läsning av abstract, syfte, resultat och diskussion av artiklarna. Fann vi att dessa avsnitt passade det vi sökte, valde vi att läsa artikeln i sin helhet. I resultatet av undersökningen fann vi sex återkommande faktorer som visade sig ha viss påverkan på elevers självtillit. De faktorer som enligt vårt resultat visar sig ha störst påverkan på självtilliten är verklighetsförankrad undervisning, engagemang och ihärdighet samt huvudkällorna till självtillit som är kopplade till Banduras teori om självtillit. Dessa källor är bemästringserfrenheter, ställföreträdande erfarenheter, emotionell och fysiologisk arousal och till sist social övertalning. I vår undersökning fann vi att dessa faktorer visade sig ha en indirekt påverkan på elevers prestationer genom att ha en direkt påverkan på självtilliten.

Sammanfattning/Abstract  Lennartsson, J. & Söderqvist Olsson, P. (2023). Matematikängslan – bryt onda cirklar. Faktorer i det förebyggande arbetet i matematikundervisningen ur ett specialpedagogiskt perspektiv. Speciallärarprogrammet matematikutveckling, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Fakulteten för Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.  Syftet med den här studien är att beskriva några matematiklärares och speciallärares uppfattningar och erfarenheter om elever i matematikängslan och hur matematikundervisningen kan förebygga matematikängslan. Studiens syfte är vidare att belysa framgångsfaktorer och utmaningar i matematikundervisningen samt speciallärarens bidrag för att utveckla den förebyggande matematikundervisningen.  Den teoretiska ramen för studien utgörs av sociokulturell teori (Vygotskij, 1978, 1999) där utveckling och lärande betraktas ske i kommunikation och interaktion med omgivningen. I en matematisk lärmiljö där läraren skapar goda relationer kan elever känna sig trygga och vågar delta utan rädsla för misslyckanden (Semeraro et al., 2020). Risken att elever utvecklar matematikängslan minskar i en positiv lärmiljö (Deringol, 2018). När elever möter en undervisning innehållande olika artefakter där pedagogerna har en medierande roll skapas goda förutsättningar för att elever ska utvecklas inom sin proximala utvecklingszon (Säljö, 2014). Matematikängslan kan betraktas ur olika specialpedagogiska perspektiv vilket har betydelse för hur skolan agerar förebyggande och åtgärdande.  Semistrukturerade intervjuer användes som metod för att undersöka och besvara frågeställningarna. För att inhämta empirin genomfördes intervjuerna med sex behöriga matematiklärare och sex speciallärare som alla har erfarenheter av att arbeta med matematik på mellanstadiet.  I resultatet framkommer att pedagogerna har erfarenheter av att elever kan vara oroliga och stressade i samband med matematik men att matematikängslan inte diskuteras i någon större utsträckning på skolorna. Pedagogerna beskriver att goda relationer mellan lärare och elev och ett tryggt tillåtande klassrumsklimat kan bidra till att elever vågar visa sin osäkerhet vilket ses som viktigt för att förebygga matematikängslan. Kommunikation och samarbete i väl genomtänkta grupperingar beskrivs kunna mildra matematikängslan. Undervisning som innehåller variation, är tillgänglig och anpassad är viktiga faktorer som kan minska och förebygga matematikängslan. Tidiga insatser som organiseras på grupp- och individnivå är en annan framgångsfaktor i det förebyggande arbetet. I resultatet framkommer att tidsfaktorn är en utmaning då lärarna känner en otillräcklighet och stress att hinna anpassa sin undervisning efter elevgruppens förutsättningar och behov. Att ge varje delmoment i matematiken den tid som behövs för att eleverna ska befästa sina kunskaper anses också vara en utmaning då det finns styrdokument att förhålla sig till.  Studien visar att ett främjande och förebyggande arbete är av stor vikt för att samtliga elever ska nå så långt som möjligt i sin matematikutveckling. Att skapa goda relationer och en trygg lärmiljö tillsammans med pedagogerna är en viktig del i speciallärarens arbete för att bidra till att minimera matematikängslan hos elever. Speciallärarens insatser bör ske på organisations-, grupp och individnivå i samverkan med ledning och matematiklärare för att anpassa, variera och utveckla undervisningen med eleven i fokus.  Matematikängslan kan ha långtgående konsekvenser för elevers lärande och framtid både gällande yrkesval och deltagande i samhällslivet. Tidigare forskning visar att det finns många faktorer som spelar roll i matematiklärandet och att det finns ett behov av ökad kunskap kring hur undervisning och stöd kan planeras och utformas för att minska och förebygga matematikängslan. I den här studien belyses matematikängslan med förhoppning om en ökad förståelse och medvetenhet hos lärare om matematikundervisningens påverkan på matematikängslan.

Bakgrund: Förvirringen kring hur den ideella sektorn och dess mångfald ska benämnas försvårar situationen gällande hur forskning om sektorn utvecklas. Fokus i denna studie är därför enbart på välgörenhetsorganisationer, som en del av den ideella sektorn. Antalet välgörenhetsorganisationer tycks ständigt öka och som följd har en slags konkurrenssituation utvecklats, vilket har ökat organisationernas medvetenhet kring styrning. Givare och allmänhet förväntar sig allt mer tydlighet och transparens vad gäller information om organisationernas prestationer och resultat. Problemdiskussion: Välgörenhetsorganisationer står inför ett antal utmaningar vad gäller deras styrning. Utmaningarna tycks bero på att beslutsfattandet uppfattas som diffust och otydligt samt att det saknas definitioner och mått av väsentliga begrepp så som prestationer och resultat. Funderingar har väckts kring hur organisationernas beslut om resursprioriteringar görs och vilken roll och påverkan ekonomistyrning har vid dessa situationer. Vidare har funderingar även väckts angående prestationsoch resultatbegreppets innebörd i välgörenhetsorganisationers specifika kontext. Syfte: Studiens första syfte är att kartlägga välgörenhetsorganisationernas beslutsprocess för att identifiera och förklara hur beslut om resursprioriteringar görs och vilken roll ekonomistyrningen har vid dessa beslutssituationer. Vidare syftar studien även till att definiera prestationsbegreppet och hur detta kan mätas samt utreda vad resultatbegreppet innebär för välgörenhetsorganisationer. Studien ska resultera i en referensram för att öka kunskapen om ekonomistyrningens roll i välgörenhetsorganisationers beslutsprocess. Metod: Forskningen antar en fallstudie med två välgörenhetsorganisationer där semi-strukturerade intervjuer och granskning av dokument har legat till grund för insamling av empiriskt material. Resultat och analys: Ekonomistyrningen tycks inte ha den roll eller det genomslag i de studerade organisationerna som den beskrivs kan eller till och med borde ha, detta tycks vidare kunna bero på ett antal identifierade gap. Besluten i organisationerna tycks istället påverkas och styras av en rad andra faktorer, där medlemmarnas tolkning av dessa faktorer uppfattas som utbredd. I dagsläget använder sig organisationerna inte av begreppet prestation utan talar istället i andra termer när de syftar på vad de utför. Resultatbegreppet tycks vidare ha två innebörder beroende på situationen. Slutsats: Utifrån studien som genomförts kan det konstateras att ekonomistyrningen inte har en speciellt utbredd roll i välgörenhetsorganisationernas verksamhet och inte heller i deras beslutsprocess. Besluten tenderar istället att baseras på medlemmarnas känslor, interna diskussioner, extern information, tillströmningen av medel och vad som är publikt för tillfället. Organisationerna talar i termer av output, aktivitet och verksamhet när de syftar till begreppet prestation. Vidare innebär prestationsbegreppet att något utförts, vanligen gentemot mottagaren i utsatthet. Det har dock uppdagats att organisationerna utför prestationer av både social och ekonomisk karaktär. Resultatbegreppet tycks vidare avgöra värdeaspekten i det som organisationerna utför. Resultatbegreppet i organisationerna syftar därmed som följd både till ekonomiska och sociala resultat. / Background: The confusion around how the nonprofit sector and its diversity will be named complicates the situation regarding how research about the sector develops. Focus of this study is therefore solely on charities, as a part of the nonprofit sector. The amounts of charities are constantly increasing and as a consequence a competitive situation has occurred, which has increased the organizations awareness about management control. Donors and the public are expecting even more clarity and transparency regarding information about the organizations performance and results. Problem discussion: Charities face a number of challenges regarding their management control. The challenges seem to be related to the fact that the decision-making is perceived as diffuse and unclear. Also lacks of definitions and measures around significant concepts like performance and results. Concerns have been raised about how the organizations' decisions on resource prioritizations are done and what role and impact management control has in these situations. Furthermore, concerns have also been raised regarding the concepts of performance and results and their signification in the charities specific context. Purpose: The first objective of the study is to map the charitable organization's decision-making process. This in order to identify and explain how decisions about resource priorities are made and what role the management control has on these decision-making situations. Secondly, the study aims to define the concept of performance and how the concept of performance can be measured and also examine what the concept of result means for charities. The study will result in a framework for increasing knowledge about the role of management control in the decision-making process of charities. Method: This research adopts a case study methodology with two charities in which semi-structured interviews and reviews of documents have been the basis for collecting empirical data. Results and analysis: The management control does not appear to have the role or the impact of the studied organizations that it is described can or even should have, which seem to depend on a number of identified gaps. The decisions of the organizations seem rather to be influenced and controlled by a number of other factors, where the members' interpretation of these factors is perceived as widespread. In the current situation the organisations are not using the concept of performance, instead they are talking in other terms when they refer to what they do. The concept of result seems furthermore have two meanings depending on the situation. Conclusion: Based on the study conducted, it can be stated that the management control does not have a particularly prevalent role in the charitable organizations and not either in their decision-making process. Instead, the decisions tend to depend on the members' feelings, internal discussions, external information, the inflow of funds and what is currently of public interest. The organizations are talking in terms of output, activity, and operation when they refer to the concept of performance. Furthermore, the concept of performance means that something has been done, usually against the receiver in distress. However, it has been revealed that the organizations are undertaking performance of both social and economic character. The concept of result also seems to determine the value of what the organizations accomplish. The concept of result, as a consequence, therefore aims both to economic and social results.