Jag har under mina besök på en skola bevittnat en generell missbelåtenhet för skolmaten bland lärare och elever. Jag har också märkt att eleverna på skolan ofta är trötta, ofokuserade och har svårt att klara av de krav som skolan ställer på dem. Syftet med denna undersökning är att ta reda på om det går att uppdaga paralleller mellan den skolmat som serveras på skolan och de svårigheter eleverna har i att följa med i undervisningen. Jag har gjort en empirisk, kvalitativ undersökning för att finna svar till mina frågeställningar. Studien omfattar sex semistrukturerade intervjuer. Den visar hur tre lärare, en rektor, en koststrateg och skolbespisningspersonal resonerar kring skolmaten som serveras i kommunen och på skolan. Lärarna besvarar frågor som åskådliggör huruvida de kopplar samman elevernas matvanor i skolan med deras studieprestationer. Det framkommer att flera olika sociokulturella omständigheter har inverkan på elevernas koncentrationsförmåga i skolan och att lärarna ser till helheten då de analyserar elevernas skolframgångar. Det är tydligt att eleverna överlag inte tycker om den skolmat som serveras. De får inte i sig tillräckligt med mat i skolan för att klara av de krav som ställs på dem under långa skoldagar. Det visar sig också att det saknas kunskap och engagemang på skolan gällande skolmaten. Det finns dessutom brister i den interna kommunikationen på skolan och den mellan skolan och kommunens skolrestauranger.

<p><strong>Syfte och frågeställningar</strong></p><p>Denna studie syftar till att undersöka det oberoende sambandet mellan självskattad motion respektive estimerad syreupptagningsförmåga och upplevelsen av att ha krafter kvar när man kommer hem efter en arbetsdag. Studiens frågeställningar var: Hur stor andel av befolkningen kan antas ha krafter kvar när de kommer hem efter arbetsdagen? Är självskattad motion och kondition oberoende påverkansfaktorer på upplevelsen av krafter kvar efter arbetsdagen? Vilken av dessa mått kan i så fall bäst predicera denna upplevelse? Kan konditionstester i samband med hälostester uteslutas då vi önskar predicera upplevelsen av krafter kvar efter arbetsdagen?</p><p> </p><p> </p><p><strong>Metod</strong></p><p>Data har tillhandahållits från Previa AB. Materialet innefattar resultat från 2482 hälsotester som inkluderar en enkätanalys avseende hälsofrämjande faktorer samt ett submaximalt cykeltest (Åstrand). I en linjär regression har vi analyserat konditionstalet samt samtliga enkätsvars oberoende påverkan på enkätfrågan ”Jag upplever krafter kvar efter en arbetsdag” som beroende variabel. Vi har därefter valt att i denna studie begränsa oss till att vidare undersöka motion samt konditionstalet som oberoende variabler, kontrollerat för övriga signifikanta faktorer. Svaren på frågorna avseende motion samt krafter kvar har kategoriserats till nominaldata för uträkning av oddskvot.</p><p> </p><p> </p><p><strong>Resultat</strong><strong> </strong></p><p>Sammanfattningsvis tyder studiens resultat på att mellan 25-50% ej upplever krafter kvar efter arbetsdagen och därmed kan antas vara fysiskt och/eller mentalt utmattade.</p><p>Kontrollerat för övriga signifikanta faktorer, fanns ett signifikant positivt samband mellan svaren på frågorna ”Jag känner att jag har krafter kvar när jag kommer hem efter en arbetsdag” och ”Jag rör mig eller utövar friluftsliv så att jag blir andfådd minst 2 ggr/vecka” (P=0.000). Dock kunde inget oberoende samband påvisas mellan krafter kvar efter arbetsdagen och konditionstalet (P=0.358). Sannolikheten är dubbelt så hög för att en individ upplever sig ha kraft kvar efter en arbetsdag om denne är fysiskt aktiv jämfört med inaktiv (Oddskvot= 2.00).</p><p> </p><p> </p><p><strong>Slutsats</strong></p><p>Självskattad motion har till skillnad från estimerad syreupptagningsförmåga ett oberoende samband med upplevelsen av krafter kvar efter arbetsdagen. Detta innebär att individens kondition inte direkt påverkar om denne känner sig utmattad efter arbetsdagen. Istället kan vi se att självskattad motion tillsammans med flera andra faktorer så som sömn, stress och psykosociala faktorer påverkar detta. Resultatet motsäger således de antaganden som tidigare gjorts i boken Effektiv Friskvård – Lönsammare Företag där författarna utifrån Karlqvists studie 2003 drar slutsatsen att många är helt utmattade efter en arbetsdag pga för låg syreupptagningsförmåga i förhållande till arbetets krav.</p><p>Utfallet i denna studie talar således för att konditionstestet kan uteslutas då vi önskar kartlägga faktorer som predicerar krafter kvar efter arbetet.</p>

Syfte och frågeställningar Denna studie syftar till att undersöka det oberoende sambandet mellan självskattad motion respektive estimerad syreupptagningsförmåga och upplevelsen av att ha krafter kvar när man kommer hem efter en arbetsdag. Studiens frågeställningar var: Hur stor andel av befolkningen kan antas ha krafter kvar när de kommer hem efter arbetsdagen? Är självskattad motion och kondition oberoende påverkansfaktorer på upplevelsen av krafter kvar efter arbetsdagen? Vilken av dessa mått kan i så fall bäst predicera denna upplevelse? Kan konditionstester i samband med hälostester uteslutas då vi önskar predicera upplevelsen av krafter kvar efter arbetsdagen?     Metod Data har tillhandahållits från Previa AB. Materialet innefattar resultat från 2482 hälsotester som inkluderar en enkätanalys avseende hälsofrämjande faktorer samt ett submaximalt cykeltest (Åstrand). I en linjär regression har vi analyserat konditionstalet samt samtliga enkätsvars oberoende påverkan på enkätfrågan ”Jag upplever krafter kvar efter en arbetsdag” som beroende variabel. Vi har därefter valt att i denna studie begränsa oss till att vidare undersöka motion samt konditionstalet som oberoende variabler, kontrollerat för övriga signifikanta faktorer. Svaren på frågorna avseende motion samt krafter kvar har kategoriserats till nominaldata för uträkning av oddskvot.     Resultat Sammanfattningsvis tyder studiens resultat på att mellan 25-50% ej upplever krafter kvar efter arbetsdagen och därmed kan antas vara fysiskt och/eller mentalt utmattade. Kontrollerat för övriga signifikanta faktorer, fanns ett signifikant positivt samband mellan svaren på frågorna ”Jag känner att jag har krafter kvar när jag kommer hem efter en arbetsdag” och ”Jag rör mig eller utövar friluftsliv så att jag blir andfådd minst 2 ggr/vecka” (P=0.000). Dock kunde inget oberoende samband påvisas mellan krafter kvar efter arbetsdagen och konditionstalet (P=0.358). Sannolikheten är dubbelt så hög för att en individ upplever sig ha kraft kvar efter en arbetsdag om denne är fysiskt aktiv jämfört med inaktiv (Oddskvot= 2.00).     Slutsats Självskattad motion har till skillnad från estimerad syreupptagningsförmåga ett oberoende samband med upplevelsen av krafter kvar efter arbetsdagen. Detta innebär att individens kondition inte direkt påverkar om denne känner sig utmattad efter arbetsdagen. Istället kan vi se att självskattad motion tillsammans med flera andra faktorer så som sömn, stress och psykosociala faktorer påverkar detta. Resultatet motsäger således de antaganden som tidigare gjorts i boken Effektiv Friskvård – Lönsammare Företag där författarna utifrån Karlqvists studie 2003 drar slutsatsen att många är helt utmattade efter en arbetsdag pga för låg syreupptagningsförmåga i förhållande till arbetets krav. Utfallet i denna studie talar således för att konditionstestet kan uteslutas då vi önskar kartlägga faktorer som predicerar krafter kvar efter arbetet.

Denna empiriska studie tar sin utgångspunkt i tidigare systematiska litteraturstudie som presenterar lärares och forskares beskrivningar av multimodalitet inom matematik. Syftet i denna aktuella studie är istället att Aktuell studies syfte är att istället beskriva elevers egna upplevelser av en multimodal matematikundervisning. Studiens empiri har samlats in genom elevintervjuer efter två genomförda matematiklektioner, den ena där ett multimodalt arbetssätt tillämpats och den andra där enbart en representation tillämpats. Studien har genomförts på två olika skolor, i en årskurs ett samt en årskurs två och totalt har 16 elever intervjuats. De intervjuade eleverna har bestått av lika delar flickor och pojkar samt hög- och lågpresterande elever för att få en bredd i studiens resultat. Elevintervjuerna har spelats in och transkriberats och vidare analyserats genom en fenomenologisk analysmetod. Genom vald analysmetod identifierades fem olika aspekter av elevernas upplevelser av en multimodal matematikundervisning som presenteras och beskrivs i resultatet; ork, intresse, samarbete, lärande och likvärdighet. Slutsatsen av denna studies resultat är att en multimodal matematikundervisning upplevs som positiv och gynnsam för lärande av eleverna.

Made available in DSpace on 2016-06-02T19:51:52Z (GMT). No. of bitstreams: 1 3962.pdf: 1753325 bytes, checksum: 05e7048ff29873219fddb89597ef0856 (MD5) Previous issue date: 2011-08-29 / The current literature about the modalities of organizations that deal with the solidarity economy tends to affirm an alternative attitude of the new solidarity experiences of the selfmanagement and cooperation given the opening that fall into the capitalist relations of production. In Brazil, the culture of cooperation is observed since the era of Portuguese colonization. This process emerged in the Brazilian Cooperative Movement came out of in the late 19th century, incited by civil servants, militaries, personnel professionals and workers, to serve their needs. They would represent the manifestation of a new method of the work organization and economic activities in general. The city of Sinop/MT where this research was carried out, today focuses a large volume of business related to the husbandry and each day more is growing according to increase of the population. There are many cattlemen who assure the economics of the agribusiness in the town. Then, we formulate the question about how occurred the trajectory of the milk producer in the municipality, whose this, is inserted into an organization that before was associative and now is converted into a cooperative, in search of better production and commercialization. This, the work intended to discuss this topic showing data from an exploratory qualitative research carried out in the Cooperativa Agrícola Selene Cooperselene-located in the rural area on Selene Road, town of Sinop/MT in the period of October, 2010 to March, 2011. In the results of this research we see the strengthening of security of the milk producer with to the delivery and sale of his product in the entrepreneurial organization. The data shows that labor relations have improved when cooperative members departed from the individual to the collective work, as well as growth prospects and insertion of the new products which are part of the internal politics of the group. Despite of all the advances, we realized that there are lot of things to be still done with regard to work about cooperativism and associativism. The complex access to availability of financial resources and subsidies of the government still is present and is the cause for complaint of current cooperative members. However it is known that the process is gradual, but can be achieved always seeking the strengthening and improvements to the collective in this model of organization. / A literatura atual sobre as modalidades de organizações que lidam com a chamada economia solidária tende em afirmar uma atitude alternativa das novas experiências solidárias de autogestão e cooperação, dada a abertura que inserem nas relações de produção capitalista. No Brasil, a cultura da cooperação é observada desde a época da colonização portuguesa. Esse processo emergiu no Movimento Cooperativista Brasileiro surgido no final do século XIX, incitado por funcionários públicos, militares, profissionais liberais e operários, para atender às suas necessidades. A cidade de Sinop/MT onde esta pesquisa foi realizada concentra hoje um grande volume de negócios relacionados ao ramo da pecuária e a cada dia vem crescendo mais com o aumento da população. Muitos são os pecuaristas ali existentes e estes asseguram a economia do agronegócio de grande e pequeno porte no município. Formulamos então a questão de como ocorreu a trajetória do produtor de leite no município, ao estar inserido em uma organização antes associativa e agora transformada em cooperativa, na busca da comercialização e produção melhores. Assim, a Dissertação objetivou discutir este tema apresentando dados de uma pesquisa de forma qualitativa e exploratória realizada na Cooperativa Agrícola Selene Cooperselene - localizada na Estrada Selene, área rural do município de Sinop/MT no período de outubro de 2010 a março de 2011. Nos resultados desta pesquisa verificamos o fortalecimento e segurança do produtor de leite com relação à entrega e venda de seu produto na organização cooperativada. Os dados demonstram que as relações de trabalho melhoraram quando os cooperados partiram do trabalho individual para o trabalho coletivo, assim como as perspectivas de crescimento e inserção de novos produtos faz parte da política interna do grupo. Apesar de todos os avanços, percebemos que muito ainda tem a ser feito quando se trata de trabalhos sobre cooperativismo e associativismo. O complexo acesso às disponibilidades de recursos financeiros e subsídios do poder público ainda se faz presente e é motivo de reclamação dos atuais cooperados. No entanto, observa-se que o processo é gradativo, mas pode ser atingido buscando sempre o fortalecimento e melhorias para o coletivo neste modelo de organização.

Introducción. El objetivo del presente estudio es determinar si existe correlación entre los conocimientos sobre las consecuencias de la obesidad y el grado de actividad física de las personas. Métodos. Se realizó un estudio transversal analítico durante los años 2013 y 2014. Participaron 215 alumnos de pregrado seleccionados por conveniencia no relacionados a carreras del campo de la salud en una universidad de Lima, Perú. Se evaluó el grado de actividad física utilizando el International Physical Activity Questionnaire (IPAQ) y el nivel de conocimientos sobre consecuencias de la obesidad utilizando la escala Obesity Risk Knowledge-10 (ORK-10). También, se consignó las fuentes de información de donde obtuvieron el conocimiento para responder dicho cuestionario. Resultados. La mediana de edad fue 20 (rango intercuartílico=4) y 63% eran mujeres. De acuerdo al IPAQ, 53,9% realizaban actividad física alta, 35,4%, moderada y 10,7%, leve. Se encontró una correlación muy baja (rs=0,06) entre el puntaje del ORK-10 y la cantidad de equivalentes metabólicos/minuto consumidos por semana, pero no era significativa (p=0,38). Las personas informadas por medios de comunicación y por personal de salud obtuvieron mayores puntajes en el ORK- 10 que quienes se informaron por otras vías (p<0,05). Conclusiones. La correlación entre los conocimientos sobre consecuencias de la obesidad y el grado de actividad física es muy baja. Es necesario utilizar enfoques multidisciplinarios que incluyan todos los determinantes de la realización de actividad física para poder lograr cambios en la conducta de la población.