<p>Vårt syfte är att utifrån olika lärandeteorier studera läroplaner över tid med särskilt fokus på läs- och skrivinlärning. Syftet är att utveckla kunskap om LTG, dels genom att studera källan, dels genom att intervjua några lärare som arbetar under inspiration från LTG idag. Vårt syfte är också att sätta LTG i ett historiskt perspektiv för att klargöra det revolutionerande i det förhållningssättet. Vi har genomfört två intervjuer, samt gjort en textanalys av läroplanerna, Lgr 69, Lgr 80 samt Lpo 94 utifrån de olika lärandeteorierna, den behavioristiska-, den konstruktivistiska- och den sociokullturella teorin.</p><p>Vi har kommit fram till att lärare som idag är inspirerade av LTG arbetar efter samma grundtankar som Leimar gjorde när hon startade upp sitt alternativ, där barnet är aktivt och skapande samt står i fokus för undervisningen. Vi kan även mot bakgrund av den behavioristiska teorin, som var rådande under Lgr 69, förstå motståndet till LTG och varför LTG var så revolutionerande för sin tid.</p>

Vårt syfte är att utifrån olika lärandeteorier studera läroplaner över tid med särskilt fokus på läs- och skrivinlärning. Syftet är att utveckla kunskap om LTG, dels genom att studera källan, dels genom att intervjua några lärare som arbetar under inspiration från LTG idag. Vårt syfte är också att sätta LTG i ett historiskt perspektiv för att klargöra det revolutionerande i det förhållningssättet. Vi har genomfört två intervjuer, samt gjort en textanalys av läroplanerna, Lgr 69, Lgr 80 samt Lpo 94 utifrån de olika lärandeteorierna, den behavioristiska-, den konstruktivistiska- och den sociokullturella teorin. Vi har kommit fram till att lärare som idag är inspirerade av LTG arbetar efter samma grundtankar som Leimar gjorde när hon startade upp sitt alternativ, där barnet är aktivt och skapande samt står i fokus för undervisningen. Vi kan även mot bakgrund av den behavioristiska teorin, som var rådande under Lgr 69, förstå motståndet till LTG och varför LTG var så revolutionerande för sin tid.

<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka hur LTG-metoden fungerar och hur man arbetar med denna metod på en skola i Mellansverige. Jag har en kvalitativ ansats på mitt arbete och har därför använt mig av öppna intervjuer med två lärare där jag ville få dem att beskriva hur de arbetar med metoden på skolan. Dessutom genomförde jag sex barnintervjuer för att även få barnens syn på hur de läser i skolan samt några observationer. Det resultat jag fick fram var att man använder tre av de fem faserna i LTG-metoden på skolan och att man regelbundet genomför olika tester för att kontrollera läsutvecklingen hos alla barn. Min slutsats är att LTG-metoden med sina olika faser verkar vara ett givande arbetssätt för både lärare och elever eftersom man utgår från barnens gemensamma upplevelser och erfarenheter. Jag märkte under observationerna att alla barnen verkade delaktiga och räckte upp handen då barnen skulle diktera meningar. Det är också en metod där man lätt kan individanpassa undervisningen genom dess arbetssätt.</p><p>         Av barnintervjuerna framgick att barnen har en medvetenhet om den använda läs- och skrivinlärningsmetoden.</p>

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur LTG-metoden fungerar och hur man arbetar med denna metod på en skola i Mellansverige. Jag har en kvalitativ ansats på mitt arbete och har därför använt mig av öppna intervjuer med två lärare där jag ville få dem att beskriva hur de arbetar med metoden på skolan. Dessutom genomförde jag sex barnintervjuer för att även få barnens syn på hur de läser i skolan samt några observationer. Det resultat jag fick fram var att man använder tre av de fem faserna i LTG-metoden på skolan och att man regelbundet genomför olika tester för att kontrollera läsutvecklingen hos alla barn. Min slutsats är att LTG-metoden med sina olika faser verkar vara ett givande arbetssätt för både lärare och elever eftersom man utgår från barnens gemensamma upplevelser och erfarenheter. Jag märkte under observationerna att alla barnen verkade delaktiga och räckte upp handen då barnen skulle diktera meningar. Det är också en metod där man lätt kan individanpassa undervisningen genom dess arbetssätt.          Av barnintervjuerna framgick att barnen har en medvetenhet om den använda läs- och skrivinlärningsmetoden.

This paper uses stock market data from 2000-2010 to examine the role long-term growth (LTG) uncertainty plays in equity valuations. In theory, the convex relationship between LTG and per-share value suggests a positive relationship between LTG uncertainty and analysts’ price targets, with higher levels of LTG uncertainty leading to higher, less accurate price targets. However, this paper finds conclusive evidence that analysts are not incorporating LTG uncertainty into their pricing models. This leaves uncertainty regarding the discount rate and the perpetuity growth rate as the only remaining potential sources of upward pressure on analysts’ price targets that are attributable to uncertainty.

LTG-metoden och ljudningsmetoden. En kvalitativ undersökning om hur sju lärare tillämpar LTG-metoden och ljudningsmetoden. / LTG-method and soundingmethod. A qualitative study of how seven teachers practise LTG-method and sounding-method.

<p>Läsundervisning, dess syfte och innehåll har förändrats genom historien. Det har även skolan, dess form och innehåll gjort. Idag är det viktigt att anpassa läsundervisningen till alla elever utifrån deras förutsättningar och behov (Lpo 94, 2005). Syftet med vår studie är att fördjupa våra kunskaper om hur läsundervisning kan bedrivas. I litteraturbakgrunden fokuserar vi på olika faktorer som krävs för att eleverna ska anamma läsningen samtidigt som vi redogör för två vanliga läsundervisningsmetoder som kan användas i undervisningen. För att framställa data använder vi en kvalitativ ansats, där nio stycken lärare i skolår ett, i en kommun i Norrlands inland, intervjuas och observeras. Resultatet i studien visar att lärarna arbetar med ett visst material som grund, dessutom väljer de att ta in material och uppgifter för att tillgodose alla elevers behov. Samtidigt har de liknande mål med sitt arbetssätt, vilket var att eleverna skulle känna att undervisningen är rolig och lustfylld. I vår diskussion har vi beskrivit och analyserat vårt syfte, hur några lärare bedriver sin läsundervisning i skolor ett.</p>

Syftet med denna studie har varit att dels få en teoretisk kunskap om tre olika läsinlärningsmetoder. Jag var medveten om att Den traditionella läsinlärningsmetoden och LTG tillämpas flitigt i den svenska skolans undervisning och ville därför skaffa mig kunskap om dessa två metoders metodik. Wittingmetoden hade jag endast hört talas om och blev därför intresserad av att ta reda på mer om den. I den empiriska delen av studien har jag intervjuat tre verksamma lärare som har erfarenhet av att arbeta med läsinlärningen i år 1. Intervjufrågorna belyser framförallt hur lärarna metodiskt arbetar med läsinlärningen. Resultatet visar att samtliga lärare inteenbart arbetar utifrån en metod, utan väljer att blanda. Genom detta resultat framgår det tydligt att barnen lär sig oavsett vilken metod man använder sig av. I slutdiskussionen belyser jag skillnader och likheter mellan lärarnas arbetssätt och anknyter det till de olika läsinlärningsmetoderna.

Syftet med studien är att få ta del av verksamma lärares upplevelse av arbetet med LTG-metoden, ljudmetoden samt metoden att skriva sig till läsning. Likaså är studiens syfte att kartlägga lärares inställning till olika hjälpmedel som finns att använda i läs- och skrivinlärningen såsom läromedel, elevproducerat material, skön- och facklitteratur, medier, populärkultur och IKT. Vi intervjuade sex lärare verksamma i årskurs ett till tre för att ta del av deras tankar och upplevelser. Intervjuerna visade att alla lärare använder sig av samtliga läs- och skrivmetoder och tycker att de bör gå hand i hand för att eleverna ska får bästa möjliga förutsättningar att lära sig läsa och skriva och känna glädje inför skriftspråket. Som en röd tråd genom samtliga metoder nämns den glädje som vissa delmoment i metoderna ger inför skrivandet och läsandet. Även lärarens betydelse är genomgående; är inte läraren positiv och engagerande sker inget lärande oavsett metod. Gällande hjälpmedlen i lärandet används läseboken, skönlitteraturen och facklitteraturen och det egna producerandet i stor utsträckning. Datorn används delvis till eget skrivande och Internet för faktasökande men tyvärr finns det för få datorer för att kunna använda det i större utsträckning. Populärkulturen, medier såsom TV, spelfilm och mobiltelefon liksom leksakskataloger används nästintill inte alls.

Läsundervisning, dess syfte och innehåll har förändrats genom historien. Det har även skolan, dess form och innehåll gjort. Idag är det viktigt att anpassa läsundervisningen till alla elever utifrån deras förutsättningar och behov (Lpo 94, 2005). Syftet med vår studie är att fördjupa våra kunskaper om hur läsundervisning kan bedrivas. I litteraturbakgrunden fokuserar vi på olika faktorer som krävs för att eleverna ska anamma läsningen samtidigt som vi redogör för två vanliga läsundervisningsmetoder som kan användas i undervisningen. För att framställa data använder vi en kvalitativ ansats, där nio stycken lärare i skolår ett, i en kommun i Norrlands inland, intervjuas och observeras. Resultatet i studien visar att lärarna arbetar med ett visst material som grund, dessutom väljer de att ta in material och uppgifter för att tillgodose alla elevers behov. Samtidigt har de liknande mål med sitt arbetssätt, vilket var att eleverna skulle känna att undervisningen är rolig och lustfylld. I vår diskussion har vi beskrivit och analyserat vårt syfte, hur några lärare bedriver sin läsundervisning i skolor ett.