Syftet är att undersöka hur en KME-pedagog kan integrera de estetiska språken med ett teoretiskt skolämne som i detta fall är svenska. Vår problemställning lyder: Hur kan man arbeta KME-pedagogiskt med LTG-metoden vid läs- och skrivinlärning på ett socialt inkluderande sätt? Vi har utgått från en kvalitativ undersökningsmetod då vi har närmat oss vår problemställning. Vårt undersökningsresultat baseras på empirisk datainsamling med skriftliga intervjuer via e-mail som sedan analyserats. Vi har analyserat vår empiri med den kvalitativa datasammanfattningsmetoden väsentypsmetoden. Vår undersökningsgrupp består av fem pedagoger som vi har intervjuat. De har alla behörighet att lära ut och skriv- och läsinlärning i skolan och arbetar antingen som fritidspedagoger, förskolepedagoger eller grundskolepedagoger. Resultatet av vår studie visar att genom att arbeta KME-pedagogiskt kan man fånga upp fler elever genom att erbjuda dem ett flertal sätt att ta in kunskap på, med t.ex. samtal kring bild och det vidgade textbegreppet. Resultatet gav oss också förslag på hur man som pedagog rent praktiskt kan arbeta med de olika språken i en svenskundervisning. Vår slutsats är för det första att eleverna gynnas av att arbeta multimodalt och kompletterande med de estetiska uttryckssätten genom LTG-metoden. För det andra drar vi slutsatsen att genom att i undervisningen erbjuda barnen en möjlighet att få uttrycka sig genom andra språk än just tal- och skriftspråk skapar man en inkluderande miljö.

This paper establishes Low-Tension-Gas (LTG) as a method for sub-miscible tertiary recovery in tight sandstone and carbonate reservoirs. The LTG process involves the use of a low foam quality surfactant-gas solution to mobilize and then displace residual crude after waterflood. It replicates the existing Alkali-Surfactant-Polymer (ASP) process in its creation of an ultra-low oil-water interfacial tension (IFT) environment for oil mobilization, but instead supplements the use of foam over polymer for mobility control. By replacing polymer with foam, chemical Enhanced Oil Recovery (EOR) methods can be expanded into sub-30 mD formations where polymer is impractical due to plugging, shear, or the requirement to use a low molecular weight polymer. Overall results indicate favorable mobilization and displacement of residual crude oil in both tight carbonate and tight sandstone reservoirs. Tertiary recovery of 75-95% ROIP was achieved for cores with 2-15 mD permeability, with similar oil bank and other ASP analogous process attributes observed. Moreover, similar recovery was achieved during testing at high initial oil saturation (56%), indicating high process tolerance to oil saturation and potential application for implementation at secondary recovery. In addition, a number of tools and relations were developed to improve the predictive relationship between observed coreflood properties and actual mobilization or displacement mechanisms which impact reservoir-scale flooding. These relations include qualitative dispersion comparison and calculation of in-situ gas saturation, macroscopic mobility ratio at the displacement fronts, and apparent viscosity of injected fluids. These tools were validated through use of reference gas and surfactant floods and indicate that stable macroscopic displacement can be achieved through LTG flooding in tight formations. Furthermore, to better reflect actual reservoir conditions where localized fractional flow of gas can vary substantially depending on mixing or gravity phenomenon, two additional sets of data were developed to empirically model behavior. Through testing of LTG co-injection at a number of discrete fractional flow values over a wide range, recovery was shown to achieve a relative maximum at 50% gas fractional flow which also corresponded with optimal observed mobility control as measured by the previously established tools. Likewise, through testing of surfactant-alternating-gas (SAG) injection cycling, displacement and overall recovery were shown to be improved versus reference co-injection flooding. Finally, by comparing the observed displacement and mobility data among co-injection and surfactant-alternating-gas floods, a new displacement mechanism is introduced to better relate actual displacement conditions with observed macroscopic mobility data. This mechanism emphasizes the role of liquid rate in actual displacement processes and a mostly static gas saturation (independent of gas rate) in altering liquid relative permeability and diverting injected liquid into lower permeability zones. / text

Den här studien behandlar hur lärare arbetar med olika didaktiska metoder för elevers läsinlärning. Syftet är att utreda vilken eller vilka läsinlärningsmetoder 24 verksamma F-3 lärare i Sverige säger sig använda samt om de upplever sig besitta tillräcklig kunskap om vald metod och hur de har fått kunskap om den eller dem. Frågeställningarna är således: vilken didaktisk metod använder lärare vid läsinlärning i yngre åldrar? Upplever lärarna sig ha tillräcklig kunskap om vald metod/metoder? Vad uppger lärarna om på vilket sätt de har tillägnat sig denna kunskap? Metodansatsen för studien är kvalitativ då tidigare forskning om läsinlärning har satts i kontext med insamlad empiri i form av enkätundersökning och intervjuer. Respondenterna är avidentifierade och anonymiserade för att dessa inte ska spåras. Resultatet av enkätundersökningen och intervjuerna visar att lärarna som deltog kombinerar olika didaktiska metoder för att öka elevers läsinlärningsprogression. Resultatet visar även att lärare säger sig ha kunskaper om metoderna de använder, dock vill majoriteten av respondenterna utveckla sina kunskaper genom kompetensutveckling. En annan faktor är även vikten av att föra reflekterande samtal med kollegor för att öka sina egna kunskaper och professionen i läraryrket. Slutsatsen är således att lärarna i studien gör medvetna val av didaktiska metoder och de besitter kunskaper kring metoderna.