Syftet med denna undersökning är att undersöka hur lärare arbetar med läsinlärning i årskurs 1, på vilka grunder de väljer metod för läsinlärning och hur lärarna resonerar kring läromedel, högläsning samt hur de skapar läsintresse hos eleverna. Som metod för att undersöka detta har vi använt oss av kvalitativ samtalsintervju med sju lärare som arbetar eller har arbetat med elever i årskurs 1.Resultatet visar att flertalet av lärarna anser att man måste blanda ljudmetoden (syntetisk ljudmetod) och helordsmetoden (analytisk metod) för att skapa den bästa läsinlärningen. Tre lärare utgår från specifika metoder och arbetssätt vilka är Trageton, Montessoripedagogik och ett individualiserat arbetssätt med laborativt material. Resterande har inte någon utarbetad pedagogik i sin undervisning. Högläsning förekommer hos samtliga lärare där syftet är att väcka läsintresse. Fem av sju lärare använder traditionella läseböcker medan två av lärarna endast utgår från skönlitterära böcker i sin undervisning.

<p>Abstract</p><p>The phonics is traditionally firmly established within reading acquisition in Swedish schools. The curriculum, Lpo 94 gives spacious independence regarding the question of method and we have to be aware of our own point of view when we are making the decision regarding the method of reading acquisition. Is it tradition or is it our linguistic point of view that is the determining factor? Through this study of literature, different publications from different times are being studied and the ideas and the linguistic point of view are being discussed. Through comparing between the curriculums that have been replaced of one another, and attending to linguistic discussion and research, we will be able to see a change in the linguistic point of view. Consequently we also will catch a glimpse of the psychological direction that has had an influence in our way to look upon the language in general and reading in particular. It has been seen that the teaching in reading originally comes from the behaviouristic fundamental idea of B.F. Skinner. Nowadays the teaching in reading is more based on the cognitive ideas of Noam Chomsky. Trough taking part of other peoples linguistic point of view, the opportunity gives to reflect upon the own way to look upon the language. This is a fundamental condition and of a vital importance when you are going to choose method of reading acquisition in the teaching profession.</p><p>Keywords: Reading acquisition, phonics, linguistic point of view</p> / <p>Sammandrag</p><p>Traditionellt sett är ljudmetoden starkt förankrad inom läsinlärningen i svenska skolor. Läroplanen (Lpo 94) ger stor frihet angående metodfrågan och vi måste vara medvetna om vårt eget synsätt när beslutet angående läsinlärningsmetod ska tas. Är det tradition eller språksyn som är den avgörande faktorn? Genom litteraturstudien studeras olika texter från olika tider och idéerna och språksynen bakom ljudmetoden diskuteras. Genom att jämföra läroplaner som avlöst varandra samt också genom att följa språkdebatten och språk-forskningen, kommer en förändring i språksynen synliggöras. Således ges även en inblick i de psykologiska inriktningar som påverkat vårt sätt att se på språket i allmänhet och läsning i synnerhet. Det har visat sig att läsundervisningen historiskt sett gått från B.F. Skinners behavioristiska grundtanke, till att numera grunda sig på Noam Chomskys kognitiva teorier. Genom att ta del av andras språksyn ges möjligheten att reflektera över det egna sättet att se på språket, vilket är en grundläggande förutsättning och av avgörande betydelse när läsinlärningsmetod ska väljas i läraryrket.</p><p>Nyckelord: Läsinlärning, ljudmetod, språksyn</p>

Syftet med min studie var att undersöka hur erfarna lärare uttrycker sig kring grundläggande läsinlärning och hur de ser på vad som inverkar på läsinlärning, detta eftersom kunskap i att läsa är en förutsättning för att utveckla läsförståelse. Jag använde mig av kvalitativa intervjuer och intervjuade sex erfarna lärare för att undersöka om deras syn på läsinlärning hade förändrats över tid och i så fall på vilket sätt. I studien presenteras olika läsinlärningsmetoder och förutsättningar för att utveckla läsförståelse vilket också de intervjuade erfarna lärarna fick ge sin syn på. Resultatet visar att de erfarna lärarna hade en hel del gemensamma aspekter kring vad som ansågs av stor vikt för grundläggande läsinlärning, som till exempel; att utgå från barnen; lust och glädje; samt intresse och vilja. Synen på läsinlärning hade hos samtliga erfarna lärare utvecklats och fokus hade flyttats från färdighetsträning till innehåll. Någon optimal metod framkom egentligen inte utan lärarna i studien gjorde en egen mix och plockade vad de kallade "godbitarna" ur de olika metoderna och skapade därmed en egen unik metod som de ansåg passade dem och deras elever. Lärarna diskuterade också samtalets betydelse för att utveckla läsförståelse, att få rita, skriva och tala om det man har läst.

Abstract The phonics is traditionally firmly established within reading acquisition in Swedish schools. The curriculum, Lpo 94 gives spacious independence regarding the question of method and we have to be aware of our own point of view when we are making the decision regarding the method of reading acquisition. Is it tradition or is it our linguistic point of view that is the determining factor? Through this study of literature, different publications from different times are being studied and the ideas and the linguistic point of view are being discussed. Through comparing between the curriculums that have been replaced of one another, and attending to linguistic discussion and research, we will be able to see a change in the linguistic point of view. Consequently we also will catch a glimpse of the psychological direction that has had an influence in our way to look upon the language in general and reading in particular. It has been seen that the teaching in reading originally comes from the behaviouristic fundamental idea of B.F. Skinner. Nowadays the teaching in reading is more based on the cognitive ideas of Noam Chomsky. Trough taking part of other peoples linguistic point of view, the opportunity gives to reflect upon the own way to look upon the language. This is a fundamental condition and of a vital importance when you are going to choose method of reading acquisition in the teaching profession. Keywords: Reading acquisition, phonics, linguistic point of view / Sammandrag Traditionellt sett är ljudmetoden starkt förankrad inom läsinlärningen i svenska skolor. Läroplanen (Lpo 94) ger stor frihet angående metodfrågan och vi måste vara medvetna om vårt eget synsätt när beslutet angående läsinlärningsmetod ska tas. Är det tradition eller språksyn som är den avgörande faktorn? Genom litteraturstudien studeras olika texter från olika tider och idéerna och språksynen bakom ljudmetoden diskuteras. Genom att jämföra läroplaner som avlöst varandra samt också genom att följa språkdebatten och språk-forskningen, kommer en förändring i språksynen synliggöras. Således ges även en inblick i de psykologiska inriktningar som påverkat vårt sätt att se på språket i allmänhet och läsning i synnerhet. Det har visat sig att läsundervisningen historiskt sett gått från B.F. Skinners behavioristiska grundtanke, till att numera grunda sig på Noam Chomskys kognitiva teorier. Genom att ta del av andras språksyn ges möjligheten att reflektera över det egna sättet att se på språket, vilket är en grundläggande förutsättning och av avgörande betydelse när läsinlärningsmetod ska väljas i läraryrket. Nyckelord: Läsinlärning, ljudmetod, språksyn

Sociala medier är ett hett tema i samhällsdebatten runt om i världen, och det är inte utan anledning. Dagens unga är uppkopplade och håller sig uppdaterade på internet från de vaknar till de lägger sig. Ett av de mest populära och kändaste sociala medier plattformarna är Instagram. Unga lägger på denna plattformen ut bilder i stor mängd. Detta ledde in oss på följande frågeställning: “Vilka visuella normer finns det på instagram?” För att få reda på detta använde vi oss av bildanalyser där vi analyserat bilder från olika instagramkonton tillhörande fem kändisar och tre influencer. Resultatet gav svar om vilka normer som var populärast, samt om det varierade mellan kändisar och influencer. Normerna fick vi fram genom omvärldsanalys och forskning, resulterade i två instagramkonton med namnen, ME1588CSHPL1 och ME1588CSHPL2, där det ena följde normen och den andra bröt normen genom att använda sig av critical design. Vi använde oss av Hooktheory och en skapad ljudmetod för att skapa musik till bilderna. / Social media is a hot topic in community debates around the world, and that's not without reason. Today’s young people are hooked up on the internet and always updated on the newest happenings from they wake up until they go to sleep. One of the most popular and famous social media platforms is Instagram. Young people post many pictures on this platform. This led us to our questioning: "What visual norms exist on Instagram?" To find out, we used image analysis where we analyzed images from different instagram accounts to five celebrities, and three influencers. The result of the analysis gave answers to which norms that was most "popular", and if it varied between celebrities and influences. The norms we got through research and analysis resulted in two instagram accounts with the names, ME1588CSHPL1 and ME1588CSHPL2, where one followed the norms and the other broke the norms through using us of Critical Design. We used Hooktheory and a created sound method to create music for the pictures.

Syftet med denna studie är att undersöka och jämföra hur lärare i årskurs 1 utrycker att de undervisar i bokstavsinlärning. Metoden som används är kvalitativa intervjuer med fyra lärare som arbetar i årskurs 1. Under intervjuerna ställdes frågor om upplägget på undervisningen, vilka bokstäver som man börjar med samt vilket läromedel och material som används. Resultatet visade att alla respondenter uttrycker liknande sätt att introducera bokstäverna på och en del moment arbetar respondenterna på liknande sätt. Som exempel läggs det fokus på att lära eleverna ljuda, forma och öva på skrivriktningen samt få igång lästräningen samtidigt. Resultatet visade även att alla respondenter använder samma läromedel, men på olika sätt – vissa har den som en utgångspunkt och andra som en repetitionsuppgift. Det som skiljde lärarna sig emellan var att de uttryckte olika tillvägagångssätt för att undervisa i bokstavsinlärning och hur de granskade elevernas förkunskaper samt deras användning av bedömningsstöd och diagnoser.

Syftet med den kvantitativa undersökningen var att jämföra ASL (att skriva sig till läsning) i ett helordsperspektiv med den traditionella ljudmetoden gällande elevers tidiga läs- och skrivutveckling. Jämförelsen gjordes också för att se vilken läsinlärningsmetod som är mest gynnsam och om någon av dessa har bättre möjligheter att förebygga läs- och skrivsvårigheter. Undersökningen bygger på sekundärdata från cirka 200 elever med olika läsinlärningsmetoder där i första hand ordavkodningsförmågan jämförs. Resultat gällande fonologisk medvetenhet, ordavkodningsförmåga, stavning samt nationella prov i svenska samlades in från två parallellgrupper (ASL - ljudmetod). Testmaterialet har hämtats från förskoleklass till och med årskurs 3. Resultatet visade bättre ordavkodningsförmåga för de flesta elever som har haft ASL som läsinlärningsmetod. Detsamma gäller för elever som hade hög ordavkodningsförmåga från årskurs 1. För elever med låg ordavkodningsförmåga visade resultaten däremot ingen skillnad mellan de båda metoderna. En tolkning skulle kunna göras att ASL gynnar ordavkodningsförmågan för många elever, men inte har större möjligheter än ljudmetoden att förebygga läs- och skrivsvårigheter. / The purpose of the quantitative study was to compare WTR (writing to read) in a whole language perspective with the traditional phonics regarding students' early literacy development. The comparison was also made to see which literacy learning method that is most favourable and if any of them is more able to prevent reading and writing disabilities. The study is based on secondary data from approximately 200 students with different methods of teaching reading in which primarily word decoding ability was compared. Results regarding phonological awareness, word decoding ability, spelling and National tests in Swedish were gathered from two parallel groups (WTR - phonics). The test material has been taken from pre-school to grade 3. The results showed better word decoding ability for most students who have had WTR as literacy learning method. The same applies to students who had high word decoding ability from grade 1. Results from students with low word decoding ability showed however no difference between the two methods. One interpretation would be that WTR favours word decoding ability for many students, but does not have more opportunities than phonics of preventing reading and writing disabilities.

Den här studien behandlar hur lärare arbetar med olika didaktiska metoder för elevers läsinlärning. Syftet är att utreda vilken eller vilka läsinlärningsmetoder 24 verksamma F-3 lärare i Sverige säger sig använda samt om de upplever sig besitta tillräcklig kunskap om vald metod och hur de har fått kunskap om den eller dem. Frågeställningarna är således: vilken didaktisk metod använder lärare vid läsinlärning i yngre åldrar? Upplever lärarna sig ha tillräcklig kunskap om vald metod/metoder? Vad uppger lärarna om på vilket sätt de har tillägnat sig denna kunskap? Metodansatsen för studien är kvalitativ då tidigare forskning om läsinlärning har satts i kontext med insamlad empiri i form av enkätundersökning och intervjuer. Respondenterna är avidentifierade och anonymiserade för att dessa inte ska spåras. Resultatet av enkätundersökningen och intervjuerna visar att lärarna som deltog kombinerar olika didaktiska metoder för att öka elevers läsinlärningsprogression. Resultatet visar även att lärare säger sig ha kunskaper om metoderna de använder, dock vill majoriteten av respondenterna utveckla sina kunskaper genom kompetensutveckling. En annan faktor är även vikten av att föra reflekterande samtal med kollegor för att öka sina egna kunskaper och professionen i läraryrket. Slutsatsen är således att lärarna i studien gör medvetna val av didaktiska metoder och de besitter kunskaper kring metoderna.