Syftet med min studie var att undersöka hur erfarna lärare uttrycker sig kring grundläggande läsinlärning och hur de ser på vad som inverkar på läsinlärning, detta eftersom kunskap i att läsa är en förutsättning för att utveckla läsförståelse. Jag använde mig av kvalitativa intervjuer och intervjuade sex erfarna lärare för att undersöka om deras syn på läsinlärning hade förändrats över tid och i så fall på vilket sätt. I studien presenteras olika läsinlärningsmetoder och förutsättningar för att utveckla läsförståelse vilket också de intervjuade erfarna lärarna fick ge sin syn på. Resultatet visar att de erfarna lärarna hade en hel del gemensamma aspekter kring vad som ansågs av stor vikt för grundläggande läsinlärning, som till exempel; att utgå från barnen; lust och glädje; samt intresse och vilja. Synen på läsinlärning hade hos samtliga erfarna lärare utvecklats och fokus hade flyttats från färdighetsträning till innehåll. Någon optimal metod framkom egentligen inte utan lärarna i studien gjorde en egen mix och plockade vad de kallade "godbitarna" ur de olika metoderna och skapade därmed en egen unik metod som de ansåg passade dem och deras elever. Lärarna diskuterade också samtalets betydelse för att utveckla läsförståelse, att få rita, skriva och tala om det man har läst.

Syftet med denna studie är att undersöka och jämföra hur lärare i årskurs 1 utrycker att de undervisar i bokstavsinlärning. Metoden som används är kvalitativa intervjuer med fyra lärare som arbetar i årskurs 1. Under intervjuerna ställdes frågor om upplägget på undervisningen, vilka bokstäver som man börjar med samt vilket läromedel och material som används. Resultatet visade att alla respondenter uttrycker liknande sätt att introducera bokstäverna på och en del moment arbetar respondenterna på liknande sätt. Som exempel läggs det fokus på att lära eleverna ljuda, forma och öva på skrivriktningen samt få igång lästräningen samtidigt. Resultatet visade även att alla respondenter använder samma läromedel, men på olika sätt – vissa har den som en utgångspunkt och andra som en repetitionsuppgift. Det som skiljde lärarna sig emellan var att de uttryckte olika tillvägagångssätt för att undervisa i bokstavsinlärning och hur de granskade elevernas förkunskaper samt deras användning av bedömningsstöd och diagnoser.

Syftet med den kvantitativa undersökningen var att jämföra ASL (att skriva sig till läsning) i ett helordsperspektiv med den traditionella ljudmetoden gällande elevers tidiga läs- och skrivutveckling. Jämförelsen gjordes också för att se vilken läsinlärningsmetod som är mest gynnsam och om någon av dessa har bättre möjligheter att förebygga läs- och skrivsvårigheter. Undersökningen bygger på sekundärdata från cirka 200 elever med olika läsinlärningsmetoder där i första hand ordavkodningsförmågan jämförs. Resultat gällande fonologisk medvetenhet, ordavkodningsförmåga, stavning samt nationella prov i svenska samlades in från två parallellgrupper (ASL - ljudmetod). Testmaterialet har hämtats från förskoleklass till och med årskurs 3. Resultatet visade bättre ordavkodningsförmåga för de flesta elever som har haft ASL som läsinlärningsmetod. Detsamma gäller för elever som hade hög ordavkodningsförmåga från årskurs 1. För elever med låg ordavkodningsförmåga visade resultaten däremot ingen skillnad mellan de båda metoderna. En tolkning skulle kunna göras att ASL gynnar ordavkodningsförmågan för många elever, men inte har större möjligheter än ljudmetoden att förebygga läs- och skrivsvårigheter. / The purpose of the quantitative study was to compare WTR (writing to read) in a whole language perspective with the traditional phonics regarding students' early literacy development. The comparison was also made to see which literacy learning method that is most favourable and if any of them is more able to prevent reading and writing disabilities. The study is based on secondary data from approximately 200 students with different methods of teaching reading in which primarily word decoding ability was compared. Results regarding phonological awareness, word decoding ability, spelling and National tests in Swedish were gathered from two parallel groups (WTR - phonics). The test material has been taken from pre-school to grade 3. The results showed better word decoding ability for most students who have had WTR as literacy learning method. The same applies to students who had high word decoding ability from grade 1. Results from students with low word decoding ability showed however no difference between the two methods. One interpretation would be that WTR favours word decoding ability for many students, but does not have more opportunities than phonics of preventing reading and writing disabilities.

Den här studien behandlar hur lärare arbetar med olika didaktiska metoder för elevers läsinlärning. Syftet är att utreda vilken eller vilka läsinlärningsmetoder 24 verksamma F-3 lärare i Sverige säger sig använda samt om de upplever sig besitta tillräcklig kunskap om vald metod och hur de har fått kunskap om den eller dem. Frågeställningarna är således: vilken didaktisk metod använder lärare vid läsinlärning i yngre åldrar? Upplever lärarna sig ha tillräcklig kunskap om vald metod/metoder? Vad uppger lärarna om på vilket sätt de har tillägnat sig denna kunskap? Metodansatsen för studien är kvalitativ då tidigare forskning om läsinlärning har satts i kontext med insamlad empiri i form av enkätundersökning och intervjuer. Respondenterna är avidentifierade och anonymiserade för att dessa inte ska spåras. Resultatet av enkätundersökningen och intervjuerna visar att lärarna som deltog kombinerar olika didaktiska metoder för att öka elevers läsinlärningsprogression. Resultatet visar även att lärare säger sig ha kunskaper om metoderna de använder, dock vill majoriteten av respondenterna utveckla sina kunskaper genom kompetensutveckling. En annan faktor är även vikten av att föra reflekterande samtal med kollegor för att öka sina egna kunskaper och professionen i läraryrket. Slutsatsen är således att lärarna i studien gör medvetna val av didaktiska metoder och de besitter kunskaper kring metoderna.