Från och med 2017 har Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 reviderats och har nu allt större fokus på digitalisering och att utveckla elevernas digitala kompetens. I samband med revideringen förändrades läroplanens två första kapitel samt flera kursplaner där undervisningen i de olika ämnena nu ska fokusera allt mer på elevernas utveckling av digital kompetens. Ansvarsfullt användande av digitala medier utifrån sociala, etiska och rättsliga aspekter är ett av de centrala innehåll som tillkommit i samhällskunskapen i och med revideringen. Syftet med denna studie är att undersöka lärares kunskaper inför att undervisa utifrån det nya centrala innehållet men med ett fokus på enbart sociala medier. Studien avser också att undersöka vilken fortbildning lärare fått i och med läroplanens revidering samt hur lärarna ser på det centrala innehållet ansvarsfullt användande av sociala medier. Studiens frågeställningar besvaras genom en kombination av kvantitativa och kvalitativa undersökningar. Resultatet visar på att lärare anser att de har goda kunskaper inom tekniska verktyg och pedagogik men att en grupp av lärare saknar väsentliga ämneskunskaper för att kunna bedriva undervisning om ansvarsfullt användande av sociala medier. Lärare anser att de fortbildningar som erbjuds är bristfälliga och att kunskapsnivån på dessa kurser inte matchar deras individuella behov. Studien visar dock att trots bristen på ämneskunskaper och relevant fortbildning ser lärare fram emot att undervisa om ansvarsfullt användande av sociala medier eftersom de anser att det är ett viktigt och aktuellt ämne. / <p>SO</p>

Vad behövs för att bli en framgångsrik matematiklärare inom området algebra på lågstadiet som för många elever är ett problematiskt område? Denna systematiska litteraturstudie syftar till att synliggöra vilka lärarkunskaper som är viktiga för att bedriva framgångsrik undervisning i algebra på lågstadiet samt hur olika undervisningsstrategier inom matematikområdet kan bidra till bättre kunskapsinhämtning för elever. Studien baseras på tio vetenskapliga artiklar som kategoriserats och analyserats. Resultatet visar att lärare behöver behärska flera olika kunskaper för att undervisa på ett framgångsrikt sätt, däribland ämneskunskaper och förmåga att samtala och reflektera. En del av resultatet kring undervisningsstrategier indikerar att en kommunikativ undervisningsstrategi kan vara gynnsam för att elever ska ges möjlighet att utveckla algebraiska förmågor, om övriga förutsättningar är fördelaktiga.

Denna kvalitativa intervjustudie syftar till att undersökavilka kunskaperfyra verksamma lärare uppfattar attde behöver ha för att undervisa i matematikområdet algebra på lågstadiet, samt hur de beskriver sin undervisning i förhållande till elevers lärande av prealgebra och algebra på lågstadiet. Empirin samlades in via semistrukturerade intervjuer och analyserades därefter med hjälp av det teoretiska ramverket The Knowledge Quartet. Resultatet visar att lärare har en bra uppfattning om vad som är centralt för matematikområdet algebra på lågstadiet samt för undervisningen i området. En slutsats är att det till viss del saknas en medvetenhet hos lärarna kring komplexiteten gällande användande av begrepp och hur det påverkar elevernas algebraiska tänkande.

Under vår verksamhetsförlagda utbildning har vi stött på många fortbildningar i svenska och matematik. Vi har även fått en känsla av att få studenter väljer naturkunskap som inriktning vid Malmö universitet. Syftet med denna studie har därför varit att ta reda på lärare och lärarstudenters uppfattningar kring sina kunskaper inom ämnesområdet kropp och hälsa i de naturorienterande ämnena. Den genomförda studien var en kvantitativ studie som bestod av två enkätundersökningar. De enkätundersökningar som genomfördes riktade sig till lärare eller lärarstudenter. Enkäterna innehöll samma frågor förutom två specifika frågor som var riktade till respektive grupp. Detta för att få information kring vilken typ av utbildning lärarna gick eller typ av inriktning studenterna har. Resultatet visade att lärare och lärarstudenter uppfattade att de hade likdanande uppfattningar kring sina kunskaper i området kropp och hälsa. Det som skilde lärarna och lärarstudenterna åt var hur trygga de kände sig i att undervisa kring kropp och hälsa. Lärarstudenterna visade en lägre trygghet till att undervisa i kropp och hälsa än lärarna, men de båda grupperna ansåg att mat, motion och kroppens delar och funktion var av störst relevans att undervisa kring då de fick välja mellan svarsalternativen; kroppsdelar vid namn, kroppsdelar och dess funktion, betydelsen av motion för att må bra, människans upplevelser av olika sinnen, betydelsen av sociala relationer, betydelsen av mat för att må bra, betydelsen av sömn och hygien för att må bra.

Studiens syfte var att undersöka framgångsfaktorer för undervisning av elever med språkstörning i ämnet svenska och därför intervjuades fem klasslärare. För att en elev ska få möjlighet att lyckas i klassrummet behöver läraren ha kunskap om språkstörning, språkteori samt hur man utvecklar en läskompetens. Det är även bra att vara förberedd och ligga steget före för att skapa en positiv lärmiljö. Resultatet analyserades med utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet och då framkom att ett framgångsrikt lärande ofta sker genom att man får härma, antingen genom att barnet visas en metod via scaffolding eller samspel med andra vuxna eller kamrater. Det är också betydelsefullt att alla elever får vara med i den gemensamma lärandeprocessen och att skolan har en inkluderande undervisning. När eleven sedan ska arbeta på egen hand kan dock uppgifterna vara individanpassade utifrån elevens proximala utvecklingszon. Ett sätt att få denna nödvändiga kunskap, som klasslärare, är genom specialläraren som då kan hjälpa till med reflektioner, men även för att stötta läraren praktiskt i klassrummet på olika sätt. / The aim of this study was to find out how education in the subject of Swedish for pupils with Specific Language Impairment could be successful. Five interviews were therefore conducted with class teachers. The result shows that it's very important that the theacher has knowledge about Specific Language Impairment, linguistics and how children develop basic reading skills. It's also important for the teacher to be prepared and stay ahead to create a positive learning environment. The results were analysed using a sociocultural perspective, which revealed that successful learning was likely to take place in situations where the child is given the chance to imitate; either in interaction with a teacher or classmates, or in situations where the teacher uses scaffolding and shows the pupil how something is done. It's wssential that most classroom activities are common to all, but when the child is to work on her/his own, one can use individualised tasks in the next zone of proximal development. Special education teacher could help the class teachers gain knowledge by using reflection and helping the teacher with insights/methods that could be useful in practice when teaching pupils with Specific Language Impairment.

Den här studien behandlar hur lärare arbetar med olika didaktiska metoder för elevers läsinlärning. Syftet är att utreda vilken eller vilka läsinlärningsmetoder 24 verksamma F-3 lärare i Sverige säger sig använda samt om de upplever sig besitta tillräcklig kunskap om vald metod och hur de har fått kunskap om den eller dem. Frågeställningarna är således: vilken didaktisk metod använder lärare vid läsinlärning i yngre åldrar? Upplever lärarna sig ha tillräcklig kunskap om vald metod/metoder? Vad uppger lärarna om på vilket sätt de har tillägnat sig denna kunskap? Metodansatsen för studien är kvalitativ då tidigare forskning om läsinlärning har satts i kontext med insamlad empiri i form av enkätundersökning och intervjuer. Respondenterna är avidentifierade och anonymiserade för att dessa inte ska spåras. Resultatet av enkätundersökningen och intervjuerna visar att lärarna som deltog kombinerar olika didaktiska metoder för att öka elevers läsinlärningsprogression. Resultatet visar även att lärare säger sig ha kunskaper om metoderna de använder, dock vill majoriteten av respondenterna utveckla sina kunskaper genom kompetensutveckling. En annan faktor är även vikten av att föra reflekterande samtal med kollegor för att öka sina egna kunskaper och professionen i läraryrket. Slutsatsen är således att lärarna i studien gör medvetna val av didaktiska metoder och de besitter kunskaper kring metoderna.