Syftet med den här studien är att förstå och beskriva hur läsning och skrivning framträder för barn. Vi vill veta vad läsning och skrivning är, sett ur barnets perspektiv. Vår studie tar sin utgångspunkt ur fenomenologisk ansats. Genom att närma oss barns perspektiv, har vi försökt beskriva fenomen så som de framträder för barnet. För att få svar på vår frågeställning har vi valt att intervjua femåriga barn. Observationer som stöd har använts, samtalen har även spelats in med diktafon och mobiltelefon. Barnen har intervjuats i både hem- och förskolemiljö. Den insamlade empirin har bearbetats med hjälp av meningskoncentering, det meningsbärande i fenomen har fastställts och utifrån dessa har teman formulerats. I studien har synliggjorts att femåriga barn har tankar kring läsning och skrivning. En slutsats är att läsning och skrivning för barnet framträder som ett och samma fenomen. Det blir synligt både genom ord och genom handling att läsning och skrivning framstår som ett aktivt görande. Ännu en slutsats är att det egna jaget är tätt sammanflätat med läsning och skrivning. Vi förstår detta som att språket, skriftspråkandet och den egna identiteten är tätt sammanbundna med varandra.

Grunden till undersökningen ligger i behovet i att barn ska kunna kommunicera med varandra för att gå vidare och utvecklas i samhället. Literacy fogar samman olika delar i kommunikationen som människor gör med varandra då denna studie avgränsar sig i läsning och skrivning. Syftet med den här studien är att undersöka vilken metod förskollärarna använder i sitt arbete med literacy i förskolans praktik och mer specifikt literacy kopplat till läs- och skrivinlärningen. Frågeställningen lyder på följande vis: hur beskriver förskollärarna sitt arbete med literacy - i att skriva och läsa i förskolan? Metoden för den här undersökningen var enkäter som skickades per e-post, detta för att få ett brett upptagningsområde bland förskollärare. Undersökningen är gjord i en medelstor svensk kommun bland deras förskollärare. Enkäten är studiespecifik och utformad efter den tidigare internationell forskning som är hämtad från olika delar av världen. Studien innefattar ett sociokulturellt perspektiv som är den teoretiska utgångspunkten för denna undersökning. Studien visar att förskollärare har olika metoder som de använder för att utveckla barnen i literacy som exempelvis boksamtal, förskolläraren läser och diskuterar böcker tillsammans med barnen. Även miljöns utformning med att göra läs- och skrivmaterial tillgängliga utvecklar barns literacy. En slutsats jag drar är att förskollärarna lyfter fram miljön och böckers betydelse för barns literacyutveckling inom läs- och skrivande.

Syftet med studien var att undersöka hur förskollärare tänker om barns läs- och skrivutveckling i förskola och förskoleklass. De frågeställningar som jag sökte svar på var: hur tänker pedagogerna om barns läs- och skrivutveckling i förskolan och förskoleklassen samt hur beskriver de sitt arbete med läs- och skrivutveckling? Jag har utgått från en livsvärldsfenomenologisk ansats och använt mig av kvalitativa, halvstrukturerade intervjuer som metod. Sju förskollärare intervjuades, fem förskollärare från fyra förskolor och två förskollärare från en förskoleklass. Resultatet av undersökningen visade att, förskolans roll har förändrats vad gäller barns läs- och skrivutveckling. Pedagogerna i både förskolan och förskoleklassen betonade vikten av att arbeta med barns läs- och skrivutveckling redan i förskolan. Flera menade att det inte längre bara är grundskolans uppdrag att lära barn läsa och skriva. De anser att deras roll är viktig när det gäller att ta vara på barnens intresse för bokstäver och utmana dem vidare i deras utveckling. Pedagogerna i förskolan beskrev hur de arbetar med att uppmärksamma barnen på bokstäver och läsriktning genom bokläsning och berättande. Rim och ramsor, sånger och bokstavslekar är några aktiviteter som de anser är viktiga för skriftspråket. Att skriva tillsammans med barnen vara något som samtliga pedagoger gjorde. Det kan enligt pedagogerna leda till att barnen blir inspirerade till att börja skriva själva. Några pedagoger beskriver hur de arbetar med att väcka barnens intresse för bokstäver genom att uppmärksamma barnen att känna igen sitt eget namn och bokstäver, även föräldrarnas namn. Pedagogerna i förskoleklassen ansåg att barnen är väldigt kompetenta och har mycket kunskaper med sig från förskolan vad gäller skriftspråket. De menar att det inte längre går att hämma barnens utveckling för att det anses vara skolans uppgift att lära barnen läsa och skriva. Pedagogerna menar att på samma sätt som de måste vara beredda att ta emot barnen från förskolan måste skolan vara beredd att ta emot barnen från förskoleklassen eftersom barnen redan har mycket kunskaper med sig vad gäller skriftspråket. Datorer och lärplattor (IKT) är verktyg som samtliga pedagoger ansåg vara bra för barns läs- och skrivutveckling.

Denna kunskapsöversiktens syfte är att sammanställa relevant forskning kring hur lärare använder sig av digitala verktyg i undervisning samt hur dom arbetar med med elevers förståelser kring informationssökningar och deras källhantering. Vi har genom olika databaser funnit relevant forskning kring dessa aspekter genom vetenskapliga artiklar, avhandlingar och böcker. Forskningen som hittats har framhävt flera perspektiv där både för och nackdelar kring användningen av dom digitala verktygen förts fram. Det vi kommit fram till är att dom digitala verktygen har en stor betydelse i undervisningen för att eleverna ska skapa ett intresse och lust till att lära. Dock kan dom digitala verktygen inte anses som en ersättare till den traditionella undervisningen utan endast som ett hjälpmedel som kompletterar den som redan existerar. Forskningen som vi funnit visar att lärare som har brist gällande den digitala kompetensen avstår från att använda sig av dom digitala redskapen i undervisningssyfte. Detta eftersom den nya digitala världen ställer höga krav på lärares digitala kompetens där följden blir att lärare tar avstånd från att använda verktygen i sin undervisningspraktik. Med detta resultatet vill vi som framtida lärare få en större förståelse kring digitala kompetensens betydelse för professionen och vikten den har för den pedagogiska undervisningen.

<p><strong>Sammanfattning</strong></p><p>För att dagens elever ska kunna möta de krav som samhället ställer på läskunnighet behöver de kunna ta till sig innehållet i det de läser med god läshastighet och förståelse och de behöver kunna reflektera kring det lästa. Syftet med detta examensarbete är att ta reda på hur ett antal elever upplever hur deras reflektionsförmåga och läsförståelse påverkas av att arbeta med skönlitterära texter och textsamtal utifrån en metod som kan kallas <em>reflekterande läsning och</em> <em>skrivning</em>. Anledningen till detta är att jag vill ta reda på om arbetssättet passar att implementera över lag i den skola jag arbetar för närvarande.</p><p>                      Genom en litteraturgenomgång av språkets betydelse för människans utveckling, läs- och skrivutveckling, några olika didaktiska metoder och kvalitativa intervjuer med sex elever i år 9 redogör jag i detta examensarbete för hur man didaktiskt kan arbeta för att utveckla elevernas reflektionsförmåga och läsförståelse. Jag tar också upp svårigheter och kritik som framförts om den didaktiska metoden. Resultatet visar att fem av de sex eleverna upplever att de blivit bättre på att reflektera kring skönlitterära texter och att dessa reflektioner kan leda till en bättre förståelse för det lästa. Utifrån det resultat jag fått fram och den litteratur jag läst, anser jag att metoden, med några små justeringar, går att implementera från förskoleklass och uppåt.</p><p> </p><p>Nyckelord: reflekterande läsning och skrivning, läsförståelse, reflektionsförmåga</p> / <p><strong>Abstract</strong></p><p>In order to meet the requirements on reading acquisition of today’s society, students must know how to understand what they read and keep up their reading speed. They also need to know how to reflect upon what they are reading. The purpose with this examination is to find out how a number of students experience their ability to reflect upon fiction and how their reading comprehension is being improved by reading fiction and working with book talks through a didactic method called <em>reflective reading and writing</em>. The reason for doing this is that I would like to find out whether this method is suitable to implement at the school where I am working at the present.</p><p>                      By studying literature about the importance of language to man’s development, reading and writing acquisition, some different didactic methods and interviewing six students in year 9, I report in this examination on how you can work didactically to develop the students’ ability to reflect and their reading comprehension. I also report on difficulties with and critique on the method. The result shows that five of the six students experience a better ability to reflect upon fiction and that these reflections can lead to a better reading comprehension of the texts they have read. From the gained result and the literature I have studied, I am of the opinion that this method, with some adjustments, can be implemented as early as from pre-school class.</p><p> </p><p>Keywords: reflective reading and writing, reading comprehension, ability to reflect</p>

Sammanfattning För att dagens elever ska kunna möta de krav som samhället ställer på läskunnighet behöver de kunna ta till sig innehållet i det de läser med god läshastighet och förståelse och de behöver kunna reflektera kring det lästa. Syftet med detta examensarbete är att ta reda på hur ett antal elever upplever hur deras reflektionsförmåga och läsförståelse påverkas av att arbeta med skönlitterära texter och textsamtal utifrån en metod som kan kallas reflekterande läsning och skrivning. Anledningen till detta är att jag vill ta reda på om arbetssättet passar att implementera över lag i den skola jag arbetar för närvarande.                       Genom en litteraturgenomgång av språkets betydelse för människans utveckling, läs- och skrivutveckling, några olika didaktiska metoder och kvalitativa intervjuer med sex elever i år 9 redogör jag i detta examensarbete för hur man didaktiskt kan arbeta för att utveckla elevernas reflektionsförmåga och läsförståelse. Jag tar också upp svårigheter och kritik som framförts om den didaktiska metoden. Resultatet visar att fem av de sex eleverna upplever att de blivit bättre på att reflektera kring skönlitterära texter och att dessa reflektioner kan leda till en bättre förståelse för det lästa. Utifrån det resultat jag fått fram och den litteratur jag läst, anser jag att metoden, med några små justeringar, går att implementera från förskoleklass och uppåt.   Nyckelord: reflekterande läsning och skrivning, läsförståelse, reflektionsförmåga / Abstract In order to meet the requirements on reading acquisition of today’s society, students must know how to understand what they read and keep up their reading speed. They also need to know how to reflect upon what they are reading. The purpose with this examination is to find out how a number of students experience their ability to reflect upon fiction and how their reading comprehension is being improved by reading fiction and working with book talks through a didactic method called reflective reading and writing. The reason for doing this is that I would like to find out whether this method is suitable to implement at the school where I am working at the present.                       By studying literature about the importance of language to man’s development, reading and writing acquisition, some different didactic methods and interviewing six students in year 9, I report in this examination on how you can work didactically to develop the students’ ability to reflect and their reading comprehension. I also report on difficulties with and critique on the method. The result shows that five of the six students experience a better ability to reflect upon fiction and that these reflections can lead to a better reading comprehension of the texts they have read. From the gained result and the literature I have studied, I am of the opinion that this method, with some adjustments, can be implemented as early as from pre-school class.   Keywords: reflective reading and writing, reading comprehension, ability to reflect

Studiens syfte var att undersöka framgångsfaktorer för undervisning av elever med språkstörning i ämnet svenska och därför intervjuades fem klasslärare. För att en elev ska få möjlighet att lyckas i klassrummet behöver läraren ha kunskap om språkstörning, språkteori samt hur man utvecklar en läskompetens. Det är även bra att vara förberedd och ligga steget före för att skapa en positiv lärmiljö. Resultatet analyserades med utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet och då framkom att ett framgångsrikt lärande ofta sker genom att man får härma, antingen genom att barnet visas en metod via scaffolding eller samspel med andra vuxna eller kamrater. Det är också betydelsefullt att alla elever får vara med i den gemensamma lärandeprocessen och att skolan har en inkluderande undervisning. När eleven sedan ska arbeta på egen hand kan dock uppgifterna vara individanpassade utifrån elevens proximala utvecklingszon. Ett sätt att få denna nödvändiga kunskap, som klasslärare, är genom specialläraren som då kan hjälpa till med reflektioner, men även för att stötta läraren praktiskt i klassrummet på olika sätt. / The aim of this study was to find out how education in the subject of Swedish for pupils with Specific Language Impairment could be successful. Five interviews were therefore conducted with class teachers. The result shows that it's very important that the theacher has knowledge about Specific Language Impairment, linguistics and how children develop basic reading skills. It's also important for the teacher to be prepared and stay ahead to create a positive learning environment. The results were analysed using a sociocultural perspective, which revealed that successful learning was likely to take place in situations where the child is given the chance to imitate; either in interaction with a teacher or classmates, or in situations where the teacher uses scaffolding and shows the pupil how something is done. It's wssential that most classroom activities are common to all, but when the child is to work on her/his own, one can use individualised tasks in the next zone of proximal development. Special education teacher could help the class teachers gain knowledge by using reflection and helping the teacher with insights/methods that could be useful in practice when teaching pupils with Specific Language Impairment.