Inom fotbollen finns det en tradition som innebär att tränaren har kunskapen och kunskapen ska överföras till spelarna genom att tränaren instruerar spelarna i vad de ska göra och hur de ska göra det. Tidigare forskning har dock visat negativa effekter med en allt för instruerande ledarstil. För att förändra den här ledarstilen mot en mer vägledande ledarstil har reflektion beskrivits som en nyckel till utvecklingen. Studiens syfte var därför att se vilken inverkan reflektion har på fotbollstränares beteende. För att analysera videofilmades och röstinspelades en tränare över totalt fyra träningspass. Efter varje träningspass räknades mätbar data ut över hur tränaren betedde sig under sina träningar med hjälp av Coach analysis intervention system. Utöver de mätbara data som registrerades intervjuades tränaren efter varje träningspass för att komplettera mätbar data med tränarens tankar och känslor. Studiens resultat visade att reflektionen hade en liten inverkan på tränares beteende över de fyra träningspassen. Tränaren beskrev dock en ökad självmedvetenhet i sitt tränarbeteende under träning. Analysen förklarar att utan utbildning till tränaren kan det vara svårt att upptäcka brister i sin egen praktik.

Utbildningen till Studie- och yrkesvägledare vid Malmö högskola är tre år lång. Under dessa tre år läggs mycket tid ner på att studera själva samtalet i vägledningssituationen. Vi studenter kommer i framtiden att möta olika typer av människor som var och en har sin egen unika livsvärld, byggd på erfarenheter och upplevelser. För att kunna möta alla dessa människor på ett respektfullt sätt och inleda ett samtal behöver vi kunna skapa kontakt, stämma av och knyta samman våra livsvärldar i ett temporärt förtroendefullt samarbetsavtal under själva vägledningssamtalet. Denna fas inom vägledningsområdet kallas för Tuning in. Syftet med detta fördjupningsarbete är att öka vår förståelse för vad begreppet tuning in innebär, samt ta reda på vilka kompetenser som en studie- och yrkesvägledare använder sig av i tuning in-fasen. Vi vill även utforska om det finns tyst kompetens hos studie- och yrkesvägledarna i tuning in-fasen som behöver begreppsliggöras. Vi har valt att analysera våra resultat genom tre från varandra skilda teoretikers tankar, Lev Vygotskij, Martin Buber och Donald Schön. Genom observationer, intervjuer och långvariga reflekterande fördjupningssamtal kring vår studie och dess resultat har vi skapat en bild som återger och begreppsliggör den kompetens som en erfaren och professionell studie- och yrkesvägledare inom det svenska utbildningsväsendet faktiskt besitter. Resultatet av vårt arbete är att de synliga kompetenser som en erfaren studie- och yrkesvägledare använder sig av i tuning in-fasen är medvetenhet, självkännedom och reflektionsförmåga. De tysta kompetenser hos en erfaren studie- och yrkesvägledare, som har synliggjorts ur vår studie och som vi begreppsliggjort är professionell intuition och följsamhet.

<p><strong>Sammanfattning</strong></p><p>För att dagens elever ska kunna möta de krav som samhället ställer på läskunnighet behöver de kunna ta till sig innehållet i det de läser med god läshastighet och förståelse och de behöver kunna reflektera kring det lästa. Syftet med detta examensarbete är att ta reda på hur ett antal elever upplever hur deras reflektionsförmåga och läsförståelse påverkas av att arbeta med skönlitterära texter och textsamtal utifrån en metod som kan kallas <em>reflekterande läsning och</em> <em>skrivning</em>. Anledningen till detta är att jag vill ta reda på om arbetssättet passar att implementera över lag i den skola jag arbetar för närvarande.</p><p>                      Genom en litteraturgenomgång av språkets betydelse för människans utveckling, läs- och skrivutveckling, några olika didaktiska metoder och kvalitativa intervjuer med sex elever i år 9 redogör jag i detta examensarbete för hur man didaktiskt kan arbeta för att utveckla elevernas reflektionsförmåga och läsförståelse. Jag tar också upp svårigheter och kritik som framförts om den didaktiska metoden. Resultatet visar att fem av de sex eleverna upplever att de blivit bättre på att reflektera kring skönlitterära texter och att dessa reflektioner kan leda till en bättre förståelse för det lästa. Utifrån det resultat jag fått fram och den litteratur jag läst, anser jag att metoden, med några små justeringar, går att implementera från förskoleklass och uppåt.</p><p> </p><p>Nyckelord: reflekterande läsning och skrivning, läsförståelse, reflektionsförmåga</p> / <p><strong>Abstract</strong></p><p>In order to meet the requirements on reading acquisition of today’s society, students must know how to understand what they read and keep up their reading speed. They also need to know how to reflect upon what they are reading. The purpose with this examination is to find out how a number of students experience their ability to reflect upon fiction and how their reading comprehension is being improved by reading fiction and working with book talks through a didactic method called <em>reflective reading and writing</em>. The reason for doing this is that I would like to find out whether this method is suitable to implement at the school where I am working at the present.</p><p>                      By studying literature about the importance of language to man’s development, reading and writing acquisition, some different didactic methods and interviewing six students in year 9, I report in this examination on how you can work didactically to develop the students’ ability to reflect and their reading comprehension. I also report on difficulties with and critique on the method. The result shows that five of the six students experience a better ability to reflect upon fiction and that these reflections can lead to a better reading comprehension of the texts they have read. From the gained result and the literature I have studied, I am of the opinion that this method, with some adjustments, can be implemented as early as from pre-school class.</p><p> </p><p>Keywords: reflective reading and writing, reading comprehension, ability to reflect</p>

Sammanfattning För att dagens elever ska kunna möta de krav som samhället ställer på läskunnighet behöver de kunna ta till sig innehållet i det de läser med god läshastighet och förståelse och de behöver kunna reflektera kring det lästa. Syftet med detta examensarbete är att ta reda på hur ett antal elever upplever hur deras reflektionsförmåga och läsförståelse påverkas av att arbeta med skönlitterära texter och textsamtal utifrån en metod som kan kallas reflekterande läsning och skrivning. Anledningen till detta är att jag vill ta reda på om arbetssättet passar att implementera över lag i den skola jag arbetar för närvarande.                       Genom en litteraturgenomgång av språkets betydelse för människans utveckling, läs- och skrivutveckling, några olika didaktiska metoder och kvalitativa intervjuer med sex elever i år 9 redogör jag i detta examensarbete för hur man didaktiskt kan arbeta för att utveckla elevernas reflektionsförmåga och läsförståelse. Jag tar också upp svårigheter och kritik som framförts om den didaktiska metoden. Resultatet visar att fem av de sex eleverna upplever att de blivit bättre på att reflektera kring skönlitterära texter och att dessa reflektioner kan leda till en bättre förståelse för det lästa. Utifrån det resultat jag fått fram och den litteratur jag läst, anser jag att metoden, med några små justeringar, går att implementera från förskoleklass och uppåt.   Nyckelord: reflekterande läsning och skrivning, läsförståelse, reflektionsförmåga / Abstract In order to meet the requirements on reading acquisition of today’s society, students must know how to understand what they read and keep up their reading speed. They also need to know how to reflect upon what they are reading. The purpose with this examination is to find out how a number of students experience their ability to reflect upon fiction and how their reading comprehension is being improved by reading fiction and working with book talks through a didactic method called reflective reading and writing. The reason for doing this is that I would like to find out whether this method is suitable to implement at the school where I am working at the present.                       By studying literature about the importance of language to man’s development, reading and writing acquisition, some different didactic methods and interviewing six students in year 9, I report in this examination on how you can work didactically to develop the students’ ability to reflect and their reading comprehension. I also report on difficulties with and critique on the method. The result shows that five of the six students experience a better ability to reflect upon fiction and that these reflections can lead to a better reading comprehension of the texts they have read. From the gained result and the literature I have studied, I am of the opinion that this method, with some adjustments, can be implemented as early as from pre-school class.   Keywords: reflective reading and writing, reading comprehension, ability to reflect

The study’s purpose was to investigate how prepared newly graduated social workers perceive themselves for the professional role, what conditions social work education provided and how they handle challenges in their work. Qualitative interviews were conducted with newly graduated social workers. The result has been analyzed by the theories of professional expertise and pragmatism. Results reveal uncertainty and challenges in finding work balance. Specialist knowledge was lacking, and professional sustainability were requested in the education. Personal development during education was valued. The results showed ability to reflect was important to manage the social work and organizational and collegial support was important. The conclusion was that social work education has given new graduates good conditions but hasn´t been able to prepare students in an unpredictable and complex work. Social work expertise is further developed through experience in the workplace. / Studiens syfte var att undersöka hur förberedda nyexaminerade socionomer upplever sig vara för yrkesrollen, vilka förutsättningar socionomutbildningen tillhandahållit och hur yrkesmässiga utmaningar hanteras i arbetet. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes med nyutexaminerade socionomer inom socialtjänsten. Resultatet analyserades av teorierna professionell expertis och pragmatism. Resultatet visade yrkesmässig osäkerhet och utmaningar med balans i arbetet. Specialistkunskap saknades och inslag av hållbarhet i professionen efterfrågades i utbildningen. Personlig utveckling under utbildningen värderades högt. Vidare visade resultatet vikten av reflektionsförmåga i socialt arbete, samt ett främjande organisatoriskt och kollegialt stöd. Slutsatsen var att socionomutbildningen givit de nyexaminerade goda förutsättningar, men ej kunnat förbereda studenter i ett oförutsägbart och komplext arbete. Expertis inom socialt arbete sker vidare via erfarenhet och fortbildning på arbetsplatsen.