No description available.

Syftet med föreliggande arbete är att undersöka hur lärare i ett urval skolor talar om sitt arbete med den tidiga läs- och skrivundervisningen i årskurs F-3. Undersökningens fokus kommer i huvudsak vara lärares beskrivning av undervisningens utformning samt vilka faktorer och modeller som ligger till grund för deras läs- och skrivundervisning. Utifrån syftet görs en enkätundersökning där lärare yrkesverksamma i årskurs F-3 deltar. Undervisningsmodellerna Bornholmsmodellen, LTG-metoden, Att skriva sig till läsning, Wittingmetoden och Whole language ligger till grund för en del av enkätens frågor. Undervisningsmodellerna presenteras under arbetets forskningsbakgrund och enkätsvaren redovisas under arbetets empiriska del. Avslutningsvis leds arbetet in i en diskussion med utgångspunkt i arbetets syfte, forskningsfrågor och enkätsvar. Undersökningen visar att lärare använder sig av olika modeller i den tidiga läs- och skrivundervisningen. De slutsatser som lyfts fram i diskussionen är betydelsen av att kombinera olika undervisningsmodeller för att tillgodose elevers individuella behov och förutsättningar. Det visar sig även i arbetets undersökning att lärares yrkeserfarenhet är en faktor till hur lärarna väljer att utforma den tidiga läs- och skrivundervisningen.

Avsikten med denna litteraturstudie är att undersöka vad forskning menar krävs för att elever i årskurs f-3 ska utveckla läs- och skrivkunskaper. I studien beskrivs de överordnade läsinlärningsmetoderna phonics och whole language med arbetssätten Wittingmetoden och LTG. Vidare beskrivs undervisningen och lärarens betydelse för elevers läs- och skrivinlärning. Det framkommer i resultatet att läraren har en betydande roll för elevers läs- och skrivinlärning där undervisningen behöver vara strukturerad och organiserad. Undervisningen behöver innehålla viktiga grundläggande delar och dimensioner såsom fonologisk medvetenhet, ordavkodning, läsflyt, läsförståelse och läsintresse för att elever ska utvecklas i sin läsning. Det framgår även att tidiga insatser är av stor betydelse för att elever ska tillägna sig läs- och skrivkunskaper. Informationssökning har genomförts i olika databaser som till exempel ERIC och SwePub för att finna vetenskapligt material som valdes ut för att besvara litteraturstudiens syfte och frågeställningar. Materialet består av tidskriftsartiklar, doktorsavhandlingar, en licentiatavhandling och ett konferensbidrag som har analyserats och sammanställts och ligger till grund för denna litteraturstudie.

Syftet med min uppsats var att ta reda på hur en pedagog kan arbeta med den inledande läs- och skrivinlärningen och hur eleverna upplevde läs- och skrivundervisningen. För att uppnå mitt syfte använde jag mig av två frågeställningar: •Hur arbetar pedagogen med läs- och skrivinlärning•Hur upplever eleverna arbetet med läs- och skrivinlärning? För att få svar på mina frågeställningar använde jag mig av tre forskningsmetoder: kvalitativ intervju, kvalitativ observation och kvantitativ enkätundersökning. Jag observerade pedagogens arbete med eleverna i klassrummet under 11 dagar. Därefter genomförde jag en formell intervju med pedagogen. I min enkätundersökning medverkade 19 elever och efteråt intervjuade jag enskilt tio av eleverna. Vad som går att utläsa av min enkätundersökning är att alla eleverna var överens; det var roligt att börja skolan, det roligt är gå i skolan, att läsa, läsa hemma, skriva, arbeta med arbetsschema och att ha läxor. Min studie visar på att pedagogen medvetet valt att blanda helordsmetoden och den traditionella ljudningsmetoden. Pedagogens undervisning grundar sig dels i den analytiska principen, med delar av LTG- metodens arbetssätt. Den andra delen av pedagogens undervisning grundar sig i den syntetiska principen, med inslag från Wittingmetoden.

No description available.

I detta arbete redovisar vi en kvalitativ undersökning som handlar om hur två olika lärare på två olika skolor arbetar med svenskundervisning i en första klass. Eleverna i de båda klasserna har olika språklig och etnisk bakgrund. I den ena klassen har samtliga elever svenska som förstaspråk medan nästan alla eleverna i den andra klassen har svenska som andraspråk. Syftet med vårt arbete var att vi ska se vilka likheter och skillnader vi kan se i undervisningen i tidigt läsande och skrivande. Undersökningen har utförts parallellt på två helt olika skolor med hjälp av observationer och intervjuer. Resultatet visar att lärarna arbetar på ett liknande sätt.

This study investigates how four teachers working in preschool class–grade 3 perceive the concept of phonological awareness, how they work to stimulate this awareness and whether they see any change over time. Four teachers were interviewed and turned out to have different perceptions of what phonological awareness is. The interviewed teachers obtained their teaching certificates in different years, which can explain the differences in their knowledge and use of the concept. Half of them worked according to the Bornholm model, which is based on phonological awareness. Those who said that they worked more according to the Whole Language and LTG method nevertheless sometimes used rhymes and chants and language exercises, mostly because they appreciated the playfulness and pleasure of these exercises. Through in-service training and contact with other teachers, the interviewed teachers have become increasingly interested in the concept of phonological awareness.

<p>Vår studie gick ut på att undersöka vilka läs- och skrivinlärningsmetoder som används i skolan och hur lärare arbetar med att individanpassa dessa metoder. För att undersöka detta har vi genomfört en kvalitativ studie. Grunden för arbetet har varit enkätintervjuer med lärare och observationer i år ett. Resultatet visar att ett par metoder, Bornholmsmodellen och Umeåmodellen, premieras av våra informanter men en mängd andra metoder förekommer också. Oavsett metod arbetar dessa lärare med individualisering på likartat sätt nämligen med arbetsscheman baserade på elevernas olika förutsättningar.<strong></strong></p>

Vår studie gick ut på att undersöka vilka läs- och skrivinlärningsmetoder som används i skolan och hur lärare arbetar med att individanpassa dessa metoder. För att undersöka detta har vi genomfört en kvalitativ studie. Grunden för arbetet har varit enkätintervjuer med lärare och observationer i år ett. Resultatet visar att ett par metoder, Bornholmsmodellen och Umeåmodellen, premieras av våra informanter men en mängd andra metoder förekommer också. Oavsett metod arbetar dessa lärare med individualisering på likartat sätt nämligen med arbetsscheman baserade på elevernas olika förutsättningar.

I undervisningen av läs- och skrivinlärningen har till exempel metoder som Wittingmetoden, LTG-metoden och Bornholmsmodellen använts sedan 1950-talet. I och med datorns starka etablering i samhället har metoder som Arne Tragetons- Att skriva sig till läsning och Writing to Read-metoden tagits fram. Syftet med vår undersökning var att belysa skrivprocessens olika metoder och dilemman. Utgångspunkterna har dels varit en litteraturgenomgång där litteratur som behandlar skrivprocessens olika metoder och problematik samt datoranvändning har studerats. En kvantitativ enkätundersökning på fyra olika skolor riktade till elever och lärare samt en kvalitativ intervju med några utvalda elever genomfördes. Frågeställningarna i enkäter och intervjuer hade som syfte att undersöka elevers intresse för skrivning. Enkäter som lämnades till lärare behandlade datoranvändningens för- och nackdelar i undervisningssyfte. Resultatet på elevenkäten visar att flickors intresse för skrivning är större än pojkars. Elevintresset för att använda dator i skrivandet är stort, eleverna menar att deras texter blir prydligare skrivna på datorn dessutom är det lättare och snabbare att skriva på dator. Även intervjuerna med eleverna förstärker dessa resultat. Lärarenkäten visar att även lärarna är positiva till användningen av datorer i skolan. De menar att eleverna blir mer uppmärksamma och engagerade när de får arbeta med datorer. För elever med läs- och skrivsvårigheter kan datorn vara ett ovärderligt hjälpmedel beroende på vilken problematik som finns.