I juli 2016 kom det nya kunskapskravet om att elever i slutet av årskurs 1 ska kunna läsa meningar i enkla, bekanta och elevnära texter genom att använda ljudningsstrategi och helordsläsning på ett delvis fungerande sätt. Vi har i vår studie undersökt vilka strategier för ljudningsstrategi och helordsläsning som några olika läromedel innehåller. Syftet har varit att se vilken progression mellan strategierna som läromedlen med tillhörande lärarhandledningar följer och att se om det finns några likheter eller skillnader avseende detta. Syftet har också varit att ta reda på hur läromedelsförfattarna anser att läsundervisningen ska bedrivas i samband med ljudningsstrategi och helordsläsning. Genom en kvalitativ analys med kvantitativa inslag undersöktes fyra läromedel med tillhörande lärarhandledningar. Samtliga läromedel vi analyserat har enligt vår bedömning ett innehåll som innebär att användning av dem bör göra att eleverna når det nya kunskapskravet. De underliggande strategierna för ljudningsstrategi och helordsläsning i läromedlen är visuell, fonologisk, ortografisk och ordavkodning. Läromedlen liknar varandra och det finns en progression mellan strategierna, även om den ser olika ut. Det kan bero på att det inte finns ett entydigt svar på frågan vilket sätt som är bäst när det gäller att lära ut läsning. Det är tvärtom en ständigt pågående diskussion. När det gäller läromedlens uppgifter är en övervägande majoritet teoretiska men det finns även förslag på praktiska uppgifter, vilket talar för att författarna anser att det är viktigt att det teoretiska varvas med mer lekfulla praktiska övningar.

The aim of the study is to investigate the use of linguistic strategies by Swedish high school students in how they use them to identify the meanings of words. The study also aims to discuss a didactic implementation and the potential of discussing words and their meaning. The empirical data consists of two parts: a survey centred around words which encourages the students to show their linguistic strategical solutions, and also a student discussion where they in groups discuss words and their meaning by applying linguistic strategies. The study shows that there exist strategies that are more commonly used, such as a morphological strategy which had different results. There were times during the discussion where the strategy was being used efficiently to solve the meaning of a word, while in other scenarios it would instead misguide the students. In other words: students generally showed a wide linguistic knowledge and could apply different strategies to solve the meaning of words, but the problem was that they in several cases did not know how to use their linguistic knowledge correctly. To have a wide linguistic knowledge and knowing how to use it correctly are two separate things. The result proves that no matter which linguistic knowledge level they master, the students require assistance in order to make use of their knowledge. A discussion about complex words and their meaning could therefore be a useful resource for teachers to identify what each student needs to improve, while also being an effective teaching method where students can discuss and share their knowledge between each other, thus allowing their personal vocabulary to expand. It is however uncertain how efficient the teaching method is practice. Further research and testing is required to prove that students actually learn and improve from it.

This study investigates how four teachers working in preschool class–grade 3 perceive the concept of phonological awareness, how they work to stimulate this awareness and whether they see any change over time. Four teachers were interviewed and turned out to have different perceptions of what phonological awareness is. The interviewed teachers obtained their teaching certificates in different years, which can explain the differences in their knowledge and use of the concept. Half of them worked according to the Bornholm model, which is based on phonological awareness. Those who said that they worked more according to the Whole Language and LTG method nevertheless sometimes used rhymes and chants and language exercises, mostly because they appreciated the playfulness and pleasure of these exercises. Through in-service training and contact with other teachers, the interviewed teachers have become increasingly interested in the concept of phonological awareness.