<p>Syftet med denna studie har varit att dels få en teoretisk kunskap om tre olika läsinlärningsmetoder. Jag var medveten om att Den traditionella läsinlärningsmetoden och LTG tillämpas flitigt i den svenska skolans undervisning och ville därför skaffa mig kunskap om dessa två metoders metodik. Wittingmetoden hade jag endast hört talas om och blev därför intresserad av att ta reda på mer om den. </p><p>I den empiriska delen av studien har jag intervjuat tre verksamma lärare som har erfarenhet av att arbeta med läsinlärningen i år 1. Intervjufrågorna belyser framförallt hur lärarna metodiskt arbetar med läsinlärningen. </p><p>Resultatet visar att samtliga lärare inteenbart arbetar utifrån en metod, utan väljer att blanda. Genom detta resultat framgår det tydligt att barnen lär sig oavsett vilken metod man använder sig av. </p><p>I slutdiskussionen belyser jag skillnader och likheter mellan lärarnas arbetssätt och anknyter det till de olika läsinlärningsmetoderna.</p>

LTG- metodens betydelse -Sex lärares syn på sitt arbete med läs- och skrivutveckling i skolår 1, ur ett LTG- perspektivAngela Ekström och Åsa GustavssonVi har gjort en kvalitativ undersökning där datainsamling har skett genom intervjuer. Problemområdet har varit att ta reda på hur sex lärare ser på sitt arbete med läs- och skrivutveckling i skolår 1, ur ett LTG- perspektiv (läsning på talets grund). Vi tycker att det finns outforskade luckor inom läs- och skrivutvecklingsområdet, gällande lärarperspektivet. Enligt vår mening har lärare blivit bortglömda då koncentrationen mest riktats på eleverna. Med denna undersökning vill vi bidra till kunskapsutveckling när det gäller blivande lärares kompetens inom läs- och skrivutveckling. Syftet är att erhålla vidare kunskap samt skapa en djupare förståelse för hur läs- och skrivutveckling kan ske i praktiken på olika sätt, med fokus på LTG- metoden. Våra problemformuleringar var: Hur ser de intervjuade lärarna på sitt arbetssätt med läs- och skrivutveckling i skolår1 och varför väljer de att arbeta så? Vilken betydelse och roll har LTG- metoden för de intervjuade lärarnas sätt att arbeta med läs- och skrivutveckling i skolår 1? Undersökningens genomförande har baserats på intervjuer och litteraturstudier. De sex intervjuade lärarna använder sig av LTG- metoden i sin undervisning, endast en av dem använder enbart denna metod. De övriga anser att LTG- metoden bör kompletteras med ljudningsmetoden. Valet av metod är inte avgörande, istället handlar det om lärares förhållningssätt till eleverna och att läraren tror på sitt arbetssätt med läs- och skrivutveckling. / AbstractThe importance of LTG- method- Six teachers´ views on their work with reading- and writing development skills in school year 1, from an LTG-perspectiveAngela Ekström and Åsa GustavssonWe have done a survey were our datacollection has been made through interviews. We wanted to know six teachers´ views on their work with reading- and writing development skills in school year 1, from an LTG- perspective (reading on the ground of speaking). With this survey we want to accomplish development of knowledge for students who wants to become teachers. Our main purpose is to gain more knowledge and create a deeper understanding for how reading- and writing development works in real life in different ways, with focus on LTG. One of our conclusions is that it’s not a question of choosing a method, instead it’s all about teachers attitudes and their believes in their work with reading- and writing development.

Detta examensarbete handlar om olika läsinlärningsmodeller och analysinstrument av barns läsutveckling med tonvikt på LUS (läsutvecklingsschema). / This essay is about different kind of models you are using when you teach children how to read. The essay also talks about LUS, a schedule that shows where the child is in his readinprogress.

<p>Abstract</p><p>The purpose of this study is to analyse the reading- and writing-approaches: the LTG-method and the whole language-theory. The attention is to perform a comparative literate-study to distinguish their similarities and differences, and examine which one of the approaches that is most clearly anchored in the syllabus of the subject Swedish. The starting-point of the study is the questions: Which similarities respectively differences have the LTG-method and the whole language-theory? Which one of these theories is most clearly anchored in the syllabus of the subject Swedish? The study has shown that both the whole language-theory and the LTG-method can anchor in the syllabus for Swedish. However the whole language-theory has stronger hold in the syllabus, as the whole language emphasises the meaning of literature for reading- and writing-learning, and considers the pupils reflection during their learning-process and conquered knowledge-goal. The whole language-theory and the LTG-method have a number of similarities and emanate from similar influences. Finally I insinuate that the LTG-method could be a part or a direction under the parasol of the whole language-theory.</p> / <p>Sammandrag</p><p>Syftet med studien är att studera läs- och skrivlärorna LTG-metoden och whole language-teorin. Avsikten är att utföra en komparativ litteraturstudie, för att urskilja de bådas likheter och olikheter, samt undersöka vilken av dem som är tydligast förankrad i kursplanen för svenska. Studiens utgångspunkt är frågeställningarna: Vilka likheter respektive skillnader har LTG och whole language-teorin? Vilken av dessa teorier finns tydligast förankrad i kursplanen för svenska? Studien har visat att såväl whole language-teorin som LTG-metoden kan förankras i kursplanen för svenska. Dock har whole language-teorin starkare fäste i kursplanen, då whole language-teorin betonar litteraturens betydelse för läs- och skrivinlärning, samt behandlar elevernas reflektion under deras inlärningsprocess och erövrade kunskapsmål. Whole language-teorin och LTG-metoden har en rad beröringspunkter, samt utgår från liknande influenser. Slutligen antyder jag att LTG-metoden skulle kunna vara en del eller en riktning under whole language-teorins parasoll.</p>

Syftet med denna studie är att undersöka läs- och skrivinlärningen i förskoleklass och årskurs 1. Studien undersöker när elevers läs- och skrivinlärning påbörjas och hur lång tid denna inlärning tar. Dessutom undersöker studien vilka metoder som lärarna använder sig av i sin undervisning för att utveckla elevers läs- och skrivförmåga. En enkät skickades ut för att samla data om hur verksamma lärare i förskoleklass och årskurs 1 arbetar med läs- och skrivinlärningen med hjälp av Läsning på talets grund, Whole language, Tragetonmetoden och Wittingmetoden. Lärarna fick även nämna övriga metoder de använde sig av i sin undervisning. De flesta lärare börjar med läs- och skrivinlärningen i sin undervisning direkt då de får sina elever. Denna läs- och skrivinlärning tar ungefär ett halvår för en elev utan större läs- och skrivsvårigheter. Allra vanligast är det att en lärare använder sig av en blandning av läs- och skrivinlärningsmetoder i sin undervisning. / The aim of this study is to investigate how educators in preschool-class and year 1 in primary school teach their pupils how to read and write, and what methods teachers use to aid this process. The aim is also to see what the connection is between the time it takes for the pupils to learn how to read and write and their development towards literacy. A questionnaire was sent out to collect data of how teachers in preschool-class and year 1 work with literacy using LTG, Whole language, the Wittingmethod and the Tragetonmethod. The teachers also got the opportunity to mention other methods that they used in their education. Most of the teachers immediately start teaching the pupils how to read and write. Learning how to read and write takes approximately half a year for a pupil without any reading and/or writing difficulties. Teachers commonly use a variety of methods in their education.

Abstract The purpose of this study is to analyse the reading- and writing-approaches: the LTG-method and the whole language-theory. The attention is to perform a comparative literate-study to distinguish their similarities and differences, and examine which one of the approaches that is most clearly anchored in the syllabus of the subject Swedish. The starting-point of the study is the questions: Which similarities respectively differences have the LTG-method and the whole language-theory? Which one of these theories is most clearly anchored in the syllabus of the subject Swedish? The study has shown that both the whole language-theory and the LTG-method can anchor in the syllabus for Swedish. However the whole language-theory has stronger hold in the syllabus, as the whole language emphasises the meaning of literature for reading- and writing-learning, and considers the pupils reflection during their learning-process and conquered knowledge-goal. The whole language-theory and the LTG-method have a number of similarities and emanate from similar influences. Finally I insinuate that the LTG-method could be a part or a direction under the parasol of the whole language-theory. / Sammandrag Syftet med studien är att studera läs- och skrivlärorna LTG-metoden och whole language-teorin. Avsikten är att utföra en komparativ litteraturstudie, för att urskilja de bådas likheter och olikheter, samt undersöka vilken av dem som är tydligast förankrad i kursplanen för svenska. Studiens utgångspunkt är frågeställningarna: Vilka likheter respektive skillnader har LTG och whole language-teorin? Vilken av dessa teorier finns tydligast förankrad i kursplanen för svenska? Studien har visat att såväl whole language-teorin som LTG-metoden kan förankras i kursplanen för svenska. Dock har whole language-teorin starkare fäste i kursplanen, då whole language-teorin betonar litteraturens betydelse för läs- och skrivinlärning, samt behandlar elevernas reflektion under deras inlärningsprocess och erövrade kunskapsmål. Whole language-teorin och LTG-metoden har en rad beröringspunkter, samt utgår från liknande influenser. Slutligen antyder jag att LTG-metoden skulle kunna vara en del eller en riktning under whole language-teorins parasoll.

I denna litteraturstudie ville jag fördjupa mig i metoden Läsning på talets grund (LTG) och genrepedagogik. Fanns det något inom forskningsområdet som gav stöd åt min hypotes att dessa båda metoder var lämpliga vid andraspråksinlärning. Syftet med denna litteraturstudie var att, genom granskning av tidigare forskning, få kunskap om hur LTG-metoden och genrepedagogik har använts vid språkinlärning. Syftet preciseras därför i följande frågeställningar: Hur har LTG-metoden använts vid inlärning av svenska som andraspråk? och Hur kan genrepedagogik användas i andraspråksinlärning? Litteraturstudien visar på LTG-metodens samt genrepedagogikens lämplighet vid andraspråksinlärning. Jag anser att både LTG-metoden och genrepedagogiken, genom cirkelmodellen och modellen ett språkutvecklande arbetssätt, är bra metoder att använda vid andraspråksinlärning då de bygger på samma grundtanke: "Läsning på talets grund" och "tal är en bro till skrift" (Leimar 1974, s. 64, Gibbons 2010, s. 69). Metoderna går ut på att läraren planerar sin undervisning utifrån denna ståndpunkt samt fångar upp var eleverna befinner sig i sin språkliga utveckling och genom detta arbetssätt utvecklas både språket och ämneskunskaperna.

The purpose of this study is to compare methods and working materials that a number of Swedish and Turkish educators are using in order to teach reading skills in first grade. It also aims to examine how educators stimulate students’ interest in reading. The study is based on four interviews with teachers from both Sweden and Turkey, where they all teach in first grade. Differences and similarities in the answers from the interviews are compiled in a table. The results of the study shows that the educators uses several different methods in order to teach reading skills. We can also see in this study is that the methods that the educators choose to work with is not essential for the result. It is the competence of the educators that is the most important object to teach reading skills. The results also shows that the process of learning to read in Sweden and Turkey do not differ significantly from each other. It was found that almost all educators uses reading books, books letter, reading for home works and reading aloud in reading lesson. The study also shows that the biggest difference between Turkey and Sweden in way of teaching reading skills is the curricula for the reading skills.

No description available.

<p>Mitt syfte med denna uppsats är att ta reda på vad läs- och skrivinlärning innebär, både det som barn själva kan råda över och sådant som är yttre faktorer. Detta arbete bygger på studier inom litteratur, främst nyare forskning men vid studier av de olika metoderna har äldre böcker använts, då nyare inte fanns att få tag i.</p><p>Jag har först beskrivit de olika delarna som barn tillägnar sig när de ska lära sig läsa och skriva, sedan följer en beskrivning av tre olika metoder inom läs- och skrivinlärningen.</p><p>Min slutsats efter arbetets gång har inte tillfört forskningen något nytt eftersom det är en studie inom den litteratur som finns idag. Jag har däremot fått en bra grund att stå på i mitt arbete som lärare för de yngre åldrarna, när jag ska lära elever att läsa och skriva.</p>