LTG-metoden och ljudningsmetoden. En kvalitativ undersökning om hur sju lärare tillämpar LTG-metoden och ljudningsmetoden. / LTG-method and soundingmethod. A qualitative study of how seven teachers practise LTG-method and sounding-method.

Denna studie handlar om lärares förståelse av läsundervisning samt deras tankar kring resultaten i PIRLS. Då både Sverige och England fått bättre resultat i PIRLS samt att de arbetar med olika metoder är det intressant att höra tankar kring läsundervisningen och elevers läsförmåga ifrån både svenska och engelska lärare. Detta är spännande då det i denna studie framgår att trots att lärarna i de båda änderna använder olika metoder för att främja elevers läsutveckling har de likartade tankar kring läsundervisning. För att få syn på lärares förståelse av läsundervisning analyseras lärarnas beskrivningar av läsinlärningens genomförande och mål. En kvalitativ studie genomfördes utifrån empirisk data insamlade via semistrukturerade intervjuer. I studien används sociokulturellt perspektiv för att analysera och diskutera resultatet. Resultatet visar att lärarna i just denna studie beskriver att elever läser för lite hemma samt att eleverna inte är intresserade av att läsa vilket har konsekvenser för läsundervisningen.

Denna studie syftar till att få en fördjupad förståelse för hur lärare arbetar med läsinlärningen i förskoleklass och årskurs 1 samt deras uppfattningar om läsinlärning. Syftet är också att undersöka vilka läsinlärningsmetoder lärarna använder sig av och om de arbetar med samma metod/metoder med elever som har eller som de märker riskerar att utveckla lässvårigheter. Syftet preciseras genom tre forskningsfrågor: Hur arbetar lärare med läsinlärning i förskoleklass och årskurs 1? Vilka läsinlärningsmetoder använder de sig av? Använder lärare samma metod/metoder med elever som har eller som de märker riskerar att utveckla lässvårigheter? Studien bygger på intervjuer och observationer och är därmed av kvalitativ karaktär. Fyra behöriga lärare har deltagit i studien, två lärare undervisar i förskoleklass och två lärare undervisar i årskurs 1. Observationer av de intervjuade lärarnas lektioner har också genomförts för att få en mer fullständig bild av undersökningen. Studiens teoretiska utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet samt hermeneutiken. Det sociokulturella perspektivet används i syfte att koppla till både lärarnas undervisning och intervjusvar. Hermeneutiken används i syfte att studera och tolka lärares uppfattningar om läsinlärning. För att analysera det insamlade materialet har en tematisk analys gjorts där det framkommit fyra teman: ljudningsmetoden, helordsmetoden, att skriva sig till läsning samt bornholmsmodellen. Resultatet i studien visar att flera olika läsinlärningsmetoder används i förskoleklass och årskurs 1. Utifrån resultatet konstateras det att ljudningsmetoden är den mest framträdande metoden. Helordsmetoden, att skriva sig till läsning och bornholmsmodellen är också metoder som framkommit under studien som lärarna anser vara gynnsamma för elevernas läsinlärning. Studiens resultat synliggör även att lärarna arbetar med samma metoder på gruppnivå med elever som har eller som de märker riskerar att utveckla lässvårigheter. Det framgår också i resultatet att lärarna gör olika individanpassningar för att hjälpa och stötta dessa elever. / <p>Slutgiltigt godkännandedatum: 2022-01-16</p>

I denna studie har åtta verksamma och behöriga lärare intervjuats om deras arbete med läs- och skrivinlärning i årskurs 1. Syftet har varit att ta reda på vilket undervisningssätt och inlärningsmetoder de förespråkar, samt vilka faktorer de anser främjar den tidiga läs- och skrivinlärningen. Slutligen har syfte även varit att bringa klarhet i hur de aktuella lärarna arbetar för att uppnå Skolverkets läs- och skrivgaranti och därmed säkerställer att deras elever i slutet av årskurs 1 uppnår Skolverkets kunskapskrav. En studie av denna karaktär kan anses betydelsefull ur den aspekt att vårt samhälle bygger på ett skriftspråk som varje människa måste behärska för att kunna uppnå ett fungerande socialt- och yrkesverksamt liv. Studiens resultat har visat på att majoriteten av lärarna i studien har liknande utgångspunkter och arbetssätt när de undervisar i läs- och skrivinlärning. Ljudningsmetoden har varit starkt framträdande och anses viktig för att eleverna ska få en fonologisk medvetenhet. De framgångsfaktorer som lärarna i studien främst belyste var att man som lärare arbetar med högläsning för att medvetengöra eleverna om att texten har en betydelse, men också för att ge möjlighet till läsförståelse och intresse för böcker. Vidare ansågs även skrivandet vara av betydelse för att eleverna lättare skulle lära sig att läsa, samt att de drivs av en egen inre motivation. Slutligen visade resultatet att olika screeningverktyg används för att ta reda på om eleverna indikera på att uppnå Skolverkets kunskapskrav, eller om lärarna måste vidta andra åtgärder för att deras elever ska lära sig att läsa och skriva. Screeningverktygen hjälper följaktligen lärarna i studien att synliggöra vilka elever som behöver extra anpassningar och ger därmed alla elever så goda förutsättningar som möjligt för att uppnå godtagbara läs- och skrivkunskaper. / <p>Slutgiltigt godkännandedatum: 2022-01-16</p>

I mätningar som genomförts har svenska elevers läsförmåga de senaste åren visat sig minska (PISA, 2018). Därför har vi i vår studie granskat påverkansfaktorer på elevers läsförmåga. Det råder skilda meningar om hur undervisning inom läsinlärning bäst bedrivs därav har forskning kritiskt granskats i denna litteraturstudie. Syftet med litteraturstudien var att ta reda på hur forskare skildrar fonologisk medvetenhet, och mer specifikt besvara frågeställningen: Hur kan fonologisk medvetenhet stödja elever i deras läsinlärningsprogression i yngre åldrar? För att besvara frågeställningen och uppnå studiens syfte har vi systematiskt tagit fram, analyserat och sammanställt vetenskapliga studier om fonologisk medvetenhet. Litteraturstudiens resultat och slutsats visade att det inte var vilken didaktisk metod i sig som användes som hade betydelse för elevers läsinlärning, utan att det var kunskap om den didaktiska metoden som användes samt en struktur i undervisningen som krävdes för att uppnå en positiv effekt hos eleverna. Utifrån resultatanalys och diskussion har vi även dragit slutsatsen att fonologisk medvetenhet är att förespråka för elever som har svårigheter vid läs- och skrivinlärning. Litteraturstudien visade även att det fanns stöd för den fonologiska medvetenhetens påverkan vid elevers läsinlärning men att det var av vikt att lärare såg elever som individer med olika behov och förutsättningar. Vid litteraturstudiens bearbetning upptäcktes vikten av lärares medvetenhet kring vilken didaktisk metod de kunde använda sig av till respektive elev, samt hur didaktiska metoder kunde användes i kombination av varandra som stöd för några elever. Därvid skapades implikationer till nästa examensarbete. Som lärarstudent hade det varit önskvärt att få mer kunskap i utbildningen om vad ljudningsmetoden fonologisk medvetenhet innebär, likväl som att få djupare kunskaper inom morfologi och helordsmetoden.

A study that contributes to in-depth knowledge of which methods and strategies benefit students in reading and writing development in grades F-3. The study is based on previous research in the subject and a questionnaire answered by active or previously active teachers in grades F-3. The survey consists of 19 questions which the basis for are finding out which factors the teachers consider having a decisive role for good reading and writing development in the classroom. In the study, it appears that the majority of the teachers who participated point out that the lack of time is a major problem in teaching. The teachers feel that the time is not enough, which often results in each student not getting the help or adaptation that the student needs. The teachers also point out that they rarely change methods if they use one that they think works well. However, the teachers agree that an adaptation of the methods takes place for each new group of students. The most common method mentioned by the teachers is the phonics method, followed by ASL, the Bornholm model, the whole word method, the circle model, high-frequency words, reading aloud, multi-reading, the RT method, the 7-step method, LTG, phonomix and shared reading. According to the teachers, the sounding method is a method that can be introduced early to the children and can be implemented in a fun way that arouses the students' interest and curiosity