Syftet med studien är att bidra med kunskap om konflikthantering mellan barn i förskolan. Målgruppen i studien var pedagoger i förskolan och studien handlade om deras syn på konflikter och lärande. Metoden som användes var den kvalitativa metoden semistrukturerade intervjuer. Det genomfördes tio intervjuer med pedagoger för att förstå deras tankar och åsikter om konflikter och lärande. Den teoretiska utgångspunkten i studien var ett sociokulturellt perspektiv för att få en uppfattning om pedagogernas syn på konflikter och lärande i relation till socialt samspel och kommunikation. Resultatet visar att samtliga pedagoger anser att det är viktigt att alla barn får komma till tals och ges handlingsutrymme i konflikter, men att det krävs att pedagogerna kan vägleda barnen i form av olika strategier. Pedagogerna uttryckte att de arbetar med förebyggande strategier och strategier som kan användas under pågående konflikt för att ge barn möjlighet att handla i konfliktsituationer på egen hand. Resultatet visar också att samtliga pedagogers sätt att arbeta består av att göra barnen delaktiga i hanterandet av konflikten. Barnen blir delaktiga genom att få mer eller mindre tillgång till handlingsutrymme i konflikten, vilket är av vikt för att de ska lära sig att hantera konflikter. Pedagogerna framhävde även vikten av språket och att prata med varandra som avgörande i hanterandet av konflikter. Ytterligare visar resultatet att samtliga pedagoger ser konflikter som ett lärotillfälle för barnen. I konflikter kan barn utveckla språket, förståelse för normer och regler samt egna värderingar. En slutsats är att ett medvetet arbete med konflikter kan leda till att barn lär sig, utvecklas och samlar på sig erfarenhet för att kunna hantera framtida konflikter.

Syftet med den här studien är att undersöka de möjligheter och utmaningar lärare upplever att de ställs inför vid distansundervisning, i årskurserna 4–6, samt vilka för- och nackdelar det finns med undervisningsformen och vilken påverkan lärare anser att det har på elevernas lärandesituation. En enkätundersökning gjordes där åtta lärare, som undervisar i årskurserna 4–6, besvarade frågor kring deras erfarenheter av distansundervisning. Resultatet visade att lärare använde sig av tryckta och digitala läromedel för att bedriva distansundervisning, samt Microsoft Teams för undervisning. Lärarna framhåller att för lyckad distansundervisning behöver man fokusera på ökad motivation, kommunikation och stöd. Fördelarna med distansundervisningen är att det är ett bra komplement till närundervisningen under kortare perioder, samt att den enskilda elevkontakten kan vara en fördel. Nackdelarna är att elever med särskilda behov drabbas negativt av distansundervisningen.

Detta examensarbete handlar om lekens betydelse i förskolan, där studiens syfte är att skapa en förståelse för den innebörd förskollärare tilldelar leken i pedagogisk praktik.      I studiens litteratur & forskningsöversikt beskriver tidigare forskning leken som ett centralt begrepp, vilket tolkas att lek är en viktig faktor för barns utveckling.      Tre intervjuer har genomförts med pedagoger på förskolor, där intervjuguiden har byggts på frågor som sammanställts utifrån tidigare forskning, samt styrdokument. Under examensarbetet användes fokusgruppmetoden, vilket är en kvalitativ metod, som utgick ifrån semi- strukturerade frågor, för att skapa ett levande och ostrukturerat samtal.      Resultatanalysen visar att pedagoger i förskolan anser att leken bör tilldelas stor plats i verksamheten, då vi tolkat att pedagogerna anser att barnens utveckling främjas genom leken i verksamheten.

<p> </p><p>Detta examensarbete handlar om lekens betydelse i förskolan, där studiens syfte är att skapa en förståelse för den innebörd förskollärare tilldelar leken i pedagogisk praktik.</p><p>     I studiens <em>litteratur & forskningsöversikt</em> beskriver tidigare forskning leken som ett centralt begrepp, vilket tolkas att lek är en viktig faktor för barns utveckling.</p><p>     Tre intervjuer har genomförts med pedagoger på förskolor, där intervjuguiden har byggts på frågor som sammanställts utifrån tidigare forskning, samt styrdokument. Under examensarbetet användes fokusgruppmetoden, vilket är en kvalitativ metod, som utgick ifrån semi- strukturerade frågor, för att skapa ett levande och ostrukturerat samtal.</p><p>     Resultatanalysen visar att pedagoger i förskolan anser att leken bör tilldelas stor plats i verksamheten, då vi tolkat att pedagogerna anser att barnens utveckling främjas genom leken i verksamheten.</p>

Denna studie har gjorts i syfte att undersöka förskollärares erfarenheter kring förskolans fysiska inomhusmiljö som stöd för lärandesituationer. Vår intention är att skapa fördjupad förståelse för hur medvetna förskollärare är om inomhusmiljöns betydelse i förskoleverksamheten. Vi lyfter likheter och skillnader i deras kunskap och upplevelse kring utformningen av lokalerna, möbleringen och pedagogiskt material i samband med vilka möjligheter och begränsningar som finns i olika lärandesituationer i förskolan. Studien bygger på en kvalitativ metod med strukturerade intervjuer av åtta yrkesverksamma förskollärare från sex olika förskolor i två olika kommuner. Empirin har analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv samt med hjälp av de didaktiska frågorna hur, varför och vem. Vad står för vad förskollärarnas erfarenheter är gällande möjligheter och begränsningar i förskolans fysiska omgivning. Vem ser till målgruppen, vilket i vårt fall är förskollärarna, men även barn berörs delvis av intentionerna och ändringarna av den fysiska inomhusmiljön. Frågorna hur och varför svarar på syfte och metod för verksamhetens innehåll, utifrån båda givna förutsättningar såsom förskolans arkitektur samt vuxnas perspektiv. Resultatet synliggjorde att förskollärare anser att miljön i förskolan har en påverkan i barns lärande och utveckling, därmed i olika undervisningssituationer. Det framkommer att utformningen ska anpassas efter barnens nivåer för att kunna skapa lärmiljöer till inspiration och engagemang. Vidare pekar resultatet på att lokalerna inte är i överensstämmelse med förskollärarnas önskan om flera rum, men att de får ta tillvara på rummen och skapar rum i rummen för att kunna utmana och locka barn till delaktighet i aktiviteter som erbjuds. Studien påvisar att miljön har en stor betydelse för hur lärandet introduceras och vad som har skapats i rummen med hjälp av möbler och pedagogiskt material.

A study that contributes to in-depth knowledge of which methods and strategies benefit students in reading and writing development in grades F-3. The study is based on previous research in the subject and a questionnaire answered by active or previously active teachers in grades F-3. The survey consists of 19 questions which the basis for are finding out which factors the teachers consider having a decisive role for good reading and writing development in the classroom. In the study, it appears that the majority of the teachers who participated point out that the lack of time is a major problem in teaching. The teachers feel that the time is not enough, which often results in each student not getting the help or adaptation that the student needs. The teachers also point out that they rarely change methods if they use one that they think works well. However, the teachers agree that an adaptation of the methods takes place for each new group of students. The most common method mentioned by the teachers is the phonics method, followed by ASL, the Bornholm model, the whole word method, the circle model, high-frequency words, reading aloud, multi-reading, the RT method, the 7-step method, LTG, phonomix and shared reading. According to the teachers, the sounding method is a method that can be introduced early to the children and can be implemented in a fun way that arouses the students' interest and curiosity