Inledning:Avsikten med studien är att ta reda på hur lärare uppfattar styrdokumenten och avsaknad av kunskapskrav i ämnet teknik för årskurs 1-3. Vi vill undersöka hur lärarna tror att eleverna upplever lektionerna, både innehållsmässigt och ur genusperspektiv, samt hur lärares kompetens, tillgång till material, tid och lokal påverkar undervisningen.Studiens syfte:Studiens syfte är att undersöka förutsättningar för undervisning i teknikämnet i årskurs 1-3, lärares attityd och tolkning till teknikämnet och genus.Metod:Kvalitativ metod är vald, med semistrukturerad intervju som verktyg. Sex lärare intervjuades för årskurs 1-3, med behörighet att undervisa i teknik.Resultat:Det visade sig att de lärare som intervjuades upplevde att det kan vara svårt att undervisa i teknik. Detta på grund av att det inte finns läromedel eller material och att de ibland kunde uppleva att ämnet inte ansågs viktigt i skolan. Lärarna tolkade styrdokumenten olika i ämnet teknik. De intervjuade lärarna ville synliggöra för eleverna att teknik är en del av samhället och att de möts av teknik överallt, vilket överensstämmer med läroplanen. Överlag upplevde lärarna att alla elever ställde sig positiva till den undervisning de fick ta del av och någon skillnad i genus fanns inte, enligt lärarna. De upplevde att det kan vara möjligt att det synliggörs i högre årskurser. Studien visade att det var skillnader i vilken årskurs eleverna fick ta del av teknikundervisning, enligt Skollagen ska skolan vara likvärdig över hela landet.

I denna studie har åtta verksamma och behöriga lärare intervjuats om deras arbete med läs- och skrivinlärning i årskurs 1. Syftet har varit att ta reda på vilket undervisningssätt och inlärningsmetoder de förespråkar, samt vilka faktorer de anser främjar den tidiga läs- och skrivinlärningen. Slutligen har syfte även varit att bringa klarhet i hur de aktuella lärarna arbetar för att uppnå Skolverkets läs- och skrivgaranti och därmed säkerställer att deras elever i slutet av årskurs 1 uppnår Skolverkets kunskapskrav. En studie av denna karaktär kan anses betydelsefull ur den aspekt att vårt samhälle bygger på ett skriftspråk som varje människa måste behärska för att kunna uppnå ett fungerande socialt- och yrkesverksamt liv. Studiens resultat har visat på att majoriteten av lärarna i studien har liknande utgångspunkter och arbetssätt när de undervisar i läs- och skrivinlärning. Ljudningsmetoden har varit starkt framträdande och anses viktig för att eleverna ska få en fonologisk medvetenhet. De framgångsfaktorer som lärarna i studien främst belyste var att man som lärare arbetar med högläsning för att medvetengöra eleverna om att texten har en betydelse, men också för att ge möjlighet till läsförståelse och intresse för böcker. Vidare ansågs även skrivandet vara av betydelse för att eleverna lättare skulle lära sig att läsa, samt att de drivs av en egen inre motivation. Slutligen visade resultatet att olika screeningverktyg används för att ta reda på om eleverna indikera på att uppnå Skolverkets kunskapskrav, eller om lärarna måste vidta andra åtgärder för att deras elever ska lära sig att läsa och skriva. Screeningverktygen hjälper följaktligen lärarna i studien att synliggöra vilka elever som behöver extra anpassningar och ger därmed alla elever så goda förutsättningar som möjligt för att uppnå godtagbara läs- och skrivkunskaper. / <p>Slutgiltigt godkännandedatum: 2022-01-16</p>

Det övergripande syftet med detta examensarbete är att undersöka yngre elevers taluppfattning igrundläggande aritmetik inom addition och subtraktion i lägre talområde. Detta för att en godtaluppfattning är en grundläggande färdighet för det fortsatta matematikarbetet i skolan. Hur stor del aveleverna har svårigheter inom grundläggande aritmetik? Vilka specifika typer av svårigheter i dengrundläggande aritmetiken visar eleverna samt i vilket avseende förbättras elevernas färdigheter efterträning? Metoden att få svar på detta var att använda befintliga data från skriftliga diagnoser somgenomförts tidigare på året på en årskurs 1-6 skola. Resultatet visade att en stor del av eleverna på skolantroligen inte automatiserat den grundläggande aritmetiken så de kan räkna i huvudet med flyt. Efterträning visade uppföljningen att knappt hälften av de elever som tidigare visat svårigheter behövde vidareinsatser. De specifika svårigheterna som visade sig var främst till tals uppdelning av termer ochlikhetstecknets betydelse för de yngre eleverna och talområdet 20-100 med tiotalsövergångar för de äldre.

Syftet med denna studie är att få kunskap om hur läroböcker inom ämnet matematik är uppbyggda gällande taluppfattning och användandet av tal samt om materialet i de aktuella läroböckerna skiljer sig beträffande taluppfattning och talsanvändning i årskurs 1-3. Läroböcker utgör en form av läromedel och finns samt används i skolan. Taluppfattning är grundläggande för elevernas förståelse och utvecklande av matematiska kunskaper och en stor del av matematiken och utgör därför ett intressant ämne att forska om. I och med användandet av läroböcker i skolan samt taluppfattningens betydelse för utvecklandet av matematiska kunskaper är det intressant att se sambandet mellan dessa två. För att besvara frågeställningarna har en systematisk litteraturstudie genomförts, det vill säga en systematisk inventering av för frågeställningarna relevant tidigare genomförd och publicerad forskning. Resultatet av litteraturstudien visar att läroböcker berör taluppfattning på olika sätt och arbetar med tal, taluppfattning och användning av tal i olika sammanhang. Studierna visar även att läroböckerna prioriterar olika områden av taluppfattning medan andra områden fyller en liten eller ingen del av lärobokens innehåll. Gestaltandet ser olika ut, men bygger på samma innehåll. De berörda studierna som är sammanställda är studier från Cypern, Taiwan, Irland, USA, Kina och Grekland. Kina och Taiwan är två av de länderna som uppvisar bäst resultat inom ämnet matematik, enligt TIMSS undersökning och i denna studie synas två av Kinas läroböcker. En äldre traditionell lärobok som använts i många år samtidigt som deras nya reformerade är omarbetad för att förbättra elevernas kunskaper ytterligare. Även två läroböcker från Taiwan ingår i denna studie, TTA och TTB. Dessa två sticker ut och skiljer sig mycket från de övriga läroböckerna från blad annat Cypern och Irland. Både TTA och TTB använder ett unikt utseende gällande frågornas utformning och hur de är ställda samt består av tvillingfrågor.

Förmågan att kommunicera är något som framhålls viktigt i de flesta ämnen i Läroplan för grundskola, förskoleklass och fritidshem 2011 (Skolverket 2011). Matematikämnet är inget undantag. Undervisningen ska sträva efter att eleverna ska utveckla fem matematiska förmågor. Kommunikationsförmågan är en av dessa, och innebär att kunna utbyta information om ett matematiskt innehåll. Enligt våra erfarenheter präglas matematikundervisningen av individuellt arbete, där kommunikationsförmågan hamnar i skymundan. Syftet med denna studie är att undersöka hur några lågstadielärare definierar kommunikationsförmågan samt hur de organiserar undervisningen för att ge eleverna möjlighet att utveckla denna förmåga. Vi vill även undersöka hur läroböckerna uppmuntrar eleverna att använda kommunikationsförmågan. För att få svar på detta utförs tre intervjuer med yrkesverksamma lärare. Likaså observeras en matematiklektion med respektive lärare. En läromedelsanalys genomförs också av de läroböcker som de verksamma lärarna använder. Resultatet visar att lärarnas definitioner av kommunikationsförmågan skiljer sig åt. De undervisningsmetoder som lärarna använder för att möjliggöra elevernas utveckling av förmågan är främst problemlösningsuppgifter, genomgångar samt att de uppmuntrar eleverna att redogöra för sina lösningsstrategier. Resultatet av läromedelsanalysen visar att uppgifterna i läroböckerna i mindre omfattning uppmuntras att använda kommunikationsförmågan. Utformningen av de uppgifter där kommunikationsförmågan uppmanas består främst av att beskriva tankesätt, med hjälp av olika uttrycksformer, men även spel och räknehändelser framkommer i resultatet.

Syftet med denna studie är att få kunskap om hur läroböcker inom ämnet matematik är uppbyggda gällande taluppfattning och användandet av tal samt om materialet i de aktuella läroböckerna skiljer sig beträffande taluppfattning och talsanvändning i årskurs 1-3. Läroböcker utgör en form av läromedel och finns samt används i skolan. Taluppfattning är grundläggande för elevernas förståelse och utvecklande av matematiska kunskaper och en stor del av matematiken och utgör därför ett intressant ämne att forska om. I och med användandet av läroböcker i skolan samt taluppfattningens betydelse för utvecklandet av matematiska kunskaper är det intressant att se sambandet mellan dessa två. För att besvara frågeställningarna har en systematisk litteraturstudie genomförts, det vill säga en systematisk inventering av för frågeställningarna relevant tidigare genomförd och publicerad forskning. Resultatet av litteraturstudien visar att läroböcker berör taluppfattning på olika sätt och arbetar med tal, taluppfattning och användning av tal i olika sammanhang. Studierna visar även att läroböckerna prioriterar olika områden av taluppfattning medan andra områden fyller en liten eller ingen del av lärobokens innehåll. Gestaltandet ser olika ut, men bygger på samma innehåll. De berörda studierna som är sammanställda är studier från Cypern, Taiwan, Irland, USA, Kina och Grekland. Kina och Taiwan är två av de länderna som uppvisar bäst resultat inom ämnet matematik, enligt TIMSS undersökning och i denna studie synas två av Kinas läroböcker. En äldre traditionell lärobok som använts i många år samtidigt som deras nya reformerade är omarbetad för att förbättra elevernas kunskaper ytterligare. Även två läroböcker från Taiwan ingår i denna studie, TTA och TTB. Dessa två sticker ut och skiljer sig mycket från de övriga läroböckerna från blad annat Cypern och Irland. Både TTA och TTB använder ett unikt utseende gällande frågornas utformning och hur de är ställda samt består av tvillingfrågor. / <p>Matematik</p>

Undersökningens syfte är att sammanställa vad den didaktiska forskningen kommit fram till angående hur lärare kan upptäcka lässvårigheter hos elever i årskurs 1–3 utifrån ett läsinlärningsperspektiv, samt hur lärarens kunskaper, inställningar och metoder påverkar elever i lässvårigheter. Litteraturen som använts i denna studie har hittats genom informationssökning i tre databaser, ERIC, PsycINFO och SWEPUB. Tre doktorsavhandlingar och sex vetenskapliga artiklar har använts för att få fram resultatet. Resultatet visar att flera forskare anser att lärare behöver ha kunskap inom de olika problemområden som elever kan uppleva under läsinlärningen. Det betyder att lärare behöver ha kunskap om hur läsinlärning är uppbyggt för att kunna förstå vad det är eleven har svårigheter med. Resultatet visar även att läraren vanligtvis upptäcker lässvårigheter på grund av brister inom fyra områden och därmed är det extra viktigt läraren har kunskap inom de fyra områdena. Utöver det visar forskning att identifiering av elever i lässvårigheter bör ske så tidigt som möjligt, helst innan eleven börjar i årskurs ett. Anledningen till att identifiering bör ske tidigt är för att eleven inte ska hamna efter resten av klassen. Dock visar forskningen att flertalet lärare har en inställning till lässvårigheter som kallas ”vänta-och-se” pedagogik. Det innebär att lärarna väntar med att identifiera lässvårigheter hos eleverna eftersom de tror att svårigheterna beror på elevernas mognad. Den här attityden kan orsaka mer svårigheter för eleverna och därmed minska deras läslust. När läraren har identifierat lässvårigheter hos en elev behöver de har tillräckligt med kunskap om metoder för att stödja eleven. Läraren behöver ha kunskap om olika metoder och kunna vara flexibel i sin undervisning eftersom det kan finnas många olika sorters lässvårigheter som kräver olika metoder i en klass. Därmed behöver bra lärare ha god kunskap om läsinlärning, lässvårigheter och metoder, dessutom behöver läraren ha en inställning att vilja identifiera lässvårigheter så tidigt som möjligt.

No description available.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka om det kan finnas ett samband mellan den språkliga utformningen av en matematisk problemuppgift och elevers val av resonemang. Två grupper av elever fick arbeta med varsin matematisk uppgift med likadant innehåll men olika språklig utformning. Om det fanns skillnader i elevernas val av resonemang mellan de båda uppgifterna så kunde det indikera att det kan finnas ett samband mellan den språkliga utformningen av en matematisk problemuppgift och elevernas val av resonemang. Jag valde att arbeta med två kvalitativa metoder som i min undersökning kompletterade varandra, observation och intervju. Resultatet av undersökningen visar på ett mycket svagt samband mellan den språkliga utformningen och elevernas val av resonemang. Istället väcker resultatet nya frågor om språkets betydelse vid inlärning i matematik.

Syftet med denna uppsats är att beskriva i vilken utsträckning skolans praktik, representerade av fyra verksamma lärare, överensstämmer med den diskurs som Skolverket formulerar vad gäller bedömning av elevers läsning i årskurs 1. Därför undersöks även vilken läsundervisning som dessa lärare rapporterar att de genomför samt hur denna står i relation till de läsrelaterade teorier och perspektiv som framförs av Skolverket. Studiens metod är kvalitativa intervjuer med ett antal lärare som är verksamma i skolans yngsta årskurser. Resultatet visar att det finns en diskrepans vad gäller den diskurs som uttrycks av den statliga myndighet som har ett nationellt övergripande uppdrag att utveckla skolans verksamhet och den praktik som beskrivs av fyra lärare. Skillnaden gäller framför allt vilka läsprocesser som undervisningen inkluderar och sedan bedömer, samt till vilken grad ett kontextuellt läsperspektiv antas. Medan Skolverket, med stöd av forskning och teorier, formulerar en kontextuell, samverkande och inte sällan komplex syn på läsutveckling samt bedömning av denna, tyder studiens resultat på att lärare ofta både undervisar i och bedömer separata läsprocesser där resultatet går att kvantifiera eller klassificera. Läsförståelsen framkommer som en läsprocess som det sällan sker explicit undervisning i eller bedömning av.