Phonics is a way of learning to read that many researchers and authors regard as a successful method for early literacy acquisition. The aim of this study was to find out what teachers in grades 1–3 think about phonics. To do so, three teachers who teach with the aid of the phonic method were interviewed. The results present the teachers’ attitudes and opinions of the method. They think that phonics must be used when pupils learn to read, and they consider that the advantages of the method outweigh the disadvantages. They see benefits in using phonics, so that the pupils will read longer and harder words, but they think that the method can be difficult for pupils who have Swedish as a second language.

<p>Sammandrag</p><p>Syftet med detta examensarbete har varit att belysa läsinlärningsmetoder i ett historiskt perspektiv, samt att genom intervjuer med lärare undersöka hur olika fokus i lärarutbildningen, syn på läsinlärning, forskning och samtid påverkar undervisningen. Examensarbetet grundar sig på intervjusamtal med fyra lärare i olika åldrar som under olika tidsperioder, mellan 1950-talet och fram till idag, varit verksamma lärare i den svenska skolan.</p><p>Läsundervisning har hög prioritet i skolans vardag och det finns olika läsinlärningsmetoder som under dessa år vuxit fram och gjort intåg i skolans värld, bland annat ljudmetoden, LTG-metoden, Wittingmetoden och Whole Language-metoden.</p><p>Resultatet av undersökningen visar tydligt att skolan under dessa decennier har genomgått stora förändringar, framför allt på grund av samhällets förändrade ekonomi och nya levnadsförhållanden men också på grund av nya forskningsrön och nya läsinlärningsmetoder. Trots de många läsinlärningsmetoder som lanserats under 1900-talets senare hälft, visar resultatet att alla de fyra lärarna fortfarande använder sig av ljudmetoden som grund, då de tycker att den fungerar bäst. De har dock olika syn på läsinlärning och på hur läsförmågan utvecklas, kanske framför allt på grund av att de utbildats under olika tidsperioder.</p><p>En slutsats som kan dras utifrån materialet är att förändringar har skett både i lärarutbildningen och i skolans värld och trots detta arbetar de fyra lärarna fortfarande med en av de äldsta läsinlärningsmetoderna. Kan det då betyda att ljudmetoden är den bästa metoden?</p><p>Nyckelord: läsinlärning, ljudmetoden, läsundervisningshistorik, lärarutbildning</p>

<p>Abstract</p><p>My purpose with this study was to learn more about different ways to teach children how to read and to investigate how teachers can use more fiction when they teach.</p><p>During the years that I have been working in school, I have only met teachers who use a method that is built on sounds. The children learns to read from books where the words is not put in their right purpose; for example; we can se a sun, a dear looks down in a lake.</p><p>After my teacher-education in literature I became more and more interested in if it could be possible to use more fiction when you teach children how to read. I also wondered if it was possible to find readers where the sentences are put in a meaningful story.</p><p>I heard of a method called Whole Language, or the kiwi-method and I decided to find out more about that method. I decided to make a comparison between the “sound-method” and the Whole Language-method.</p><p>I have been using qualitative interviews with both children and teachers with experience from these different ways of teaching. The interviews with the children had been very instructive for me. In my results I have became to discover that the children who had been taught by the Whole language-method where more positive about reading. Concurrently I do not think that we can reject the older way to teach children how to read. I think that you can take parts even from this method and put different methods together in your own way. The most important for the children is that their teacher is satisfied with his/hers way of teaching.</p><p>Key-words: inclination, reading, “sound-method”, Whole Language (kiwi-method)</p> / <p>Sammanfattning</p><p>Min avsikt var att genom detta examensarbete dels lära mig mer om läsinlärning i allmänhet och dels att undersöka hur man kan använda sig av skönlitteratur i större utsträckning. Jag har under årens lopp som jag arbetat inom skolan hittills endast stött på användandet av ljudmetoden och den form av läsläror som bygger på texter som inte är kopplade till ett sammanhang; tex vi ser en sol, en ren ser ner i en sjö osv. Efter våra skönlitteraturstudier i svenskämnet på lärarutbildningen blev jag mer och mer intresserad av att använda mig av skönlitteratur och texter där orden är satta i ett meningsfullt sammanhang.</p><p>Jag hörde talas om Whole Language eller kiwimetoden som den också kallas och bestämde mig för att ta reda på mer om hur den metoden fungerar. Jag bestämde mig för att göra en jämförelse mellan den traditionella ljudmetoden och Whole Language (kiwimetoden). Tillvägagångsättet har varit kvalitativa intervjuer med pedagoger och barn som har erfarenheter av de olika sätten att lära sig läsa. Att intervjua framförallt eleverna har varit väldigt lärorikt för mig och jag har i mina resultat kommit fram till att jag har lyckats skönja en större läsglädje hos de elever som har undervisats enligt kiwimetoden. Samtidigt tror jag inte att men helt ska förkasta den äldre ljudmetoden – utan plocka delar även från detta sätt att lära ut. Det viktigaste för eleverna verkar vara att läraren är positiv och själv känner sig nöjd med det sätt han/hon använder sig av.</p><p>Nyckelord: kiwi-metoden, ljudmetoden, lust, läsning</p>

Syftet med studien är att få ta del av verksamma lärares upplevelse av arbetet med LTG-metoden, ljudmetoden samt metoden att skriva sig till läsning. Likaså är studiens syfte att kartlägga lärares inställning till olika hjälpmedel som finns att använda i läs- och skrivinlärningen såsom läromedel, elevproducerat material, skön- och facklitteratur, medier, populärkultur och IKT. Vi intervjuade sex lärare verksamma i årskurs ett till tre för att ta del av deras tankar och upplevelser. Intervjuerna visade att alla lärare använder sig av samtliga läs- och skrivmetoder och tycker att de bör gå hand i hand för att eleverna ska får bästa möjliga förutsättningar att lära sig läsa och skriva och känna glädje inför skriftspråket. Som en röd tråd genom samtliga metoder nämns den glädje som vissa delmoment i metoderna ger inför skrivandet och läsandet. Även lärarens betydelse är genomgående; är inte läraren positiv och engagerande sker inget lärande oavsett metod. Gällande hjälpmedlen i lärandet används läseboken, skönlitteraturen och facklitteraturen och det egna producerandet i stor utsträckning. Datorn används delvis till eget skrivande och Internet för faktasökande men tyvärr finns det för få datorer för att kunna använda det i större utsträckning. Populärkulturen, medier såsom TV, spelfilm och mobiltelefon liksom leksakskataloger används nästintill inte alls.

Sammandrag Syftet med detta examensarbete har varit att belysa läsinlärningsmetoder i ett historiskt perspektiv, samt att genom intervjuer med lärare undersöka hur olika fokus i lärarutbildningen, syn på läsinlärning, forskning och samtid påverkar undervisningen. Examensarbetet grundar sig på intervjusamtal med fyra lärare i olika åldrar som under olika tidsperioder, mellan 1950-talet och fram till idag, varit verksamma lärare i den svenska skolan. Läsundervisning har hög prioritet i skolans vardag och det finns olika läsinlärningsmetoder som under dessa år vuxit fram och gjort intåg i skolans värld, bland annat ljudmetoden, LTG-metoden, Wittingmetoden och Whole Language-metoden. Resultatet av undersökningen visar tydligt att skolan under dessa decennier har genomgått stora förändringar, framför allt på grund av samhällets förändrade ekonomi och nya levnadsförhållanden men också på grund av nya forskningsrön och nya läsinlärningsmetoder. Trots de många läsinlärningsmetoder som lanserats under 1900-talets senare hälft, visar resultatet att alla de fyra lärarna fortfarande använder sig av ljudmetoden som grund, då de tycker att den fungerar bäst. De har dock olika syn på läsinlärning och på hur läsförmågan utvecklas, kanske framför allt på grund av att de utbildats under olika tidsperioder. En slutsats som kan dras utifrån materialet är att förändringar har skett både i lärarutbildningen och i skolans värld och trots detta arbetar de fyra lärarna fortfarande med en av de äldsta läsinlärningsmetoderna. Kan det då betyda att ljudmetoden är den bästa metoden? Nyckelord: läsinlärning, ljudmetoden, läsundervisningshistorik, lärarutbildning

Abstract My purpose with this study was to learn more about different ways to teach children how to read and to investigate how teachers can use more fiction when they teach. During the years that I have been working in school, I have only met teachers who use a method that is built on sounds. The children learns to read from books where the words is not put in their right purpose; for example; we can se a sun, a dear looks down in a lake. After my teacher-education in literature I became more and more interested in if it could be possible to use more fiction when you teach children how to read. I also wondered if it was possible to find readers where the sentences are put in a meaningful story. I heard of a method called Whole Language, or the kiwi-method and I decided to find out more about that method. I decided to make a comparison between the “sound-method” and the Whole Language-method. I have been using qualitative interviews with both children and teachers with experience from these different ways of teaching. The interviews with the children had been very instructive for me. In my results I have became to discover that the children who had been taught by the Whole language-method where more positive about reading. Concurrently I do not think that we can reject the older way to teach children how to read. I think that you can take parts even from this method and put different methods together in your own way. The most important for the children is that their teacher is satisfied with his/hers way of teaching. Key-words: inclination, reading, “sound-method”, Whole Language (kiwi-method) / Sammanfattning Min avsikt var att genom detta examensarbete dels lära mig mer om läsinlärning i allmänhet och dels att undersöka hur man kan använda sig av skönlitteratur i större utsträckning. Jag har under årens lopp som jag arbetat inom skolan hittills endast stött på användandet av ljudmetoden och den form av läsläror som bygger på texter som inte är kopplade till ett sammanhang; tex vi ser en sol, en ren ser ner i en sjö osv. Efter våra skönlitteraturstudier i svenskämnet på lärarutbildningen blev jag mer och mer intresserad av att använda mig av skönlitteratur och texter där orden är satta i ett meningsfullt sammanhang. Jag hörde talas om Whole Language eller kiwimetoden som den också kallas och bestämde mig för att ta reda på mer om hur den metoden fungerar. Jag bestämde mig för att göra en jämförelse mellan den traditionella ljudmetoden och Whole Language (kiwimetoden). Tillvägagångsättet har varit kvalitativa intervjuer med pedagoger och barn som har erfarenheter av de olika sätten att lära sig läsa. Att intervjua framförallt eleverna har varit väldigt lärorikt för mig och jag har i mina resultat kommit fram till att jag har lyckats skönja en större läsglädje hos de elever som har undervisats enligt kiwimetoden. Samtidigt tror jag inte att men helt ska förkasta den äldre ljudmetoden – utan plocka delar även från detta sätt att lära ut. Det viktigaste för eleverna verkar vara att läraren är positiv och själv känner sig nöjd med det sätt han/hon använder sig av. Nyckelord: kiwi-metoden, ljudmetoden, lust, läsning