<p>Läsundervisning, dess syfte och innehåll har förändrats genom historien. Det har även skolan, dess form och innehåll gjort. Idag är det viktigt att anpassa läsundervisningen till alla elever utifrån deras förutsättningar och behov (Lpo 94, 2005). Syftet med vår studie är att fördjupa våra kunskaper om hur läsundervisning kan bedrivas. I litteraturbakgrunden fokuserar vi på olika faktorer som krävs för att eleverna ska anamma läsningen samtidigt som vi redogör för två vanliga läsundervisningsmetoder som kan användas i undervisningen. För att framställa data använder vi en kvalitativ ansats, där nio stycken lärare i skolår ett, i en kommun i Norrlands inland, intervjuas och observeras. Resultatet i studien visar att lärarna arbetar med ett visst material som grund, dessutom väljer de att ta in material och uppgifter för att tillgodose alla elevers behov. Samtidigt har de liknande mål med sitt arbetssätt, vilket var att eleverna skulle känna att undervisningen är rolig och lustfylld. I vår diskussion har vi beskrivit och analyserat vårt syfte, hur några lärare bedriver sin läsundervisning i skolor ett.</p>

Läsundervisning, dess syfte och innehåll har förändrats genom historien. Det har även skolan, dess form och innehåll gjort. Idag är det viktigt att anpassa läsundervisningen till alla elever utifrån deras förutsättningar och behov (Lpo 94, 2005). Syftet med vår studie är att fördjupa våra kunskaper om hur läsundervisning kan bedrivas. I litteraturbakgrunden fokuserar vi på olika faktorer som krävs för att eleverna ska anamma läsningen samtidigt som vi redogör för två vanliga läsundervisningsmetoder som kan användas i undervisningen. För att framställa data använder vi en kvalitativ ansats, där nio stycken lärare i skolår ett, i en kommun i Norrlands inland, intervjuas och observeras. Resultatet i studien visar att lärarna arbetar med ett visst material som grund, dessutom väljer de att ta in material och uppgifter för att tillgodose alla elevers behov. Samtidigt har de liknande mål med sitt arbetssätt, vilket var att eleverna skulle känna att undervisningen är rolig och lustfylld. I vår diskussion har vi beskrivit och analyserat vårt syfte, hur några lärare bedriver sin läsundervisning i skolor ett.

Syftet med denna studie är att undersöka hur grundskollärare i årskurs 2 och 3 arbetar med läs- och skrivsvårigheter. Samt att undersöka vad grundskolan kan ge för resurser för att hjälpa dessa elever. Materialet till denna studie har samlats in med hjälp av den kvalitativa metoden intervju. Under intervjun har jag tagit hjälp utav en föreställningskarta. En föreställningskarta är ett redskap som skapar en lättare förståelse för respondenten. Det blir djupare svar och jag som intervjuar blir en bättre lyssnare. Jag har intervjuat fyra stycken grundskollärare från årkurs 2 och 3 samt en rektor från en grundskola. Resultaten av denna studie tyder på att lärarens kompetens, metoder och skolans resurser är av stor vikt kring elever med läs- och skrivsvårigheter. / The purpose of this study is to investigate how primary school teachers in grades 2 and 3 work with pupils with reading and writing difficulties, and what resources primary school can provide to assist these students. To answer this purpose, I conducted a qualitative interview method, the performance map. This is a tool that creates a broader understanding of respondents. The answers will be more profound and the interviewer will be a better listener. I have interviewed four primary school teachers from grade 2 and 3, as well as a principal, all from the same primary school. The results of this study indicate that the teacher`s competence, reading and writing methods and school resources are of great importance when working with students who has reading and writing difficulties.

Syftet med vår undersökning var att undersöka vilka kompetenser som finns hos förskollärare inom förskolans verksamhet för att bemöta och inkludera barn med intellektuell funktionsnedsättning i vardagssituationer. En kvalitativ studie med hjälp av semistrukturerade intervjuer genomfördes för att få information och kunskap om förskollärares syn på kompetenser, bemötande och inkludering kring arbete med barn med intellektuell funktionsnedsättning. Intervjuerna utfördes med sju legitimerade förskollärare. Det insamlade materialet analyserade med hjälp av en tematisk analysmetod för att få fram teman och underteman. Resultatet visade att förskollärarna arbetar för inkludering genom att skapa en plats för alla barn genom att erbjuda aktiviteter som kan passa alla, samt användning av olika kommunikativa hjälpmedel för att stödja barnen i deras kommunikation. Vidare ansåg förskollärarna att det är svårt att hitta ett arbetssätt för att arbeta inkluderande med barn som har en intellektuell funktionsnedsättning. Resultatet visade att det inte finns något färdigt arbetssätt och arbetslaget bör arbeta för att kunna anpassa utbildning utefter barnens behov och önskningar. De beskrev dilemmat om att små barn sällan får en formell diagnos. Vilket i sin tur leder till svårigheter att få tillgång till de stöd och resurser som barnet är i behov av. Resultatet visade att förskollärare anser att de generellt sätt har en god kunskap om barn som har intellektuell funktionsnedsättning (IF), men att det ändå krävs en fortbildning och djupare kunskap om funktionsnedsättningen. Några förskollärare uttryckte även vikten av en god relation till vårdnadshavare för att få mer information och kunskap om barnets situation både hemma och på förskolan.