Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare i sin yrkesroll beskriver sitt arbetssätt och vad de gör för att utveckla barns språk och kommunikation i vardagliga situationer som sker på förskolan. Hade förskollärare en medvetenhet kring vilka arbetssätt som kunde användas i vardagssituationer för att främja språkutvecklingen? Undersökningen grundade sig i ett sociokulturellt perspektiv med fokus på kommunikation och samspel. En kvantitativ forskningsansats användes då datainsamlingen för denna studie skedde genom att 52 förskollärare besvarade en webbenkät. Förskollärares svar utifrån webbenkäten visade att de hade en medvetenhet kring språkutveckling i vardagliga situationer såsom hall- och måltidssituationer. Svaren visade även att förskollärare använde kommunikativa verktyg för att förstärka språket samt att de benämnde och bekräftade det barn kommunicerade om. Vår slutsats är att förskollärare i den här studien är medvetna i sin yrkesroll och använder sig av olika kommunikativa verktyg i vardagssituationer för att främja barns språkutveckling.

<p>Syftet med det här arbetet är att beskriva och undersöka hur jag som lärare kan hjälpa och stödja elever med infantil autism och Aspergers syndrom i deras lärande i klassrummet. Genom en teoridel får läsaren en inblick i vad infantil autism och Aspergers syndrom är för något. Läsaren får också en inblick i hur eleven med dessa diagnoser fungerar och tänker i olika situationer. Jag har intervjuat personer med olika erfarenheter inom området autism och autismliknande tillstånd. I intervjudelen kan vi följa hur personerna arbetar med eleven och vad de tycker är viktigt i arbetet med eleven/barnet. Här har jag lagt fokus på fördelar/nackdelar med assistent, fördelar/nackdelar med integrering, föräldrakontakten och vad jag som lärare bör tänka på i mitt arbete med barn med infantil autism och Aspergers syndrom. </p><p>Genom detta arbete har jag bland annat kommit fram till att elever med Aspergers syndrom och infantil autism är väldigt lika oss i mycket men ändå väldigt olika. För att förstå och kunna hjälpa eleven krävs det mycket kunskaper inom området från mig som lärare och all annan personal som arbetar med eleven.</p>

Syftet med det här arbetet är att beskriva och undersöka hur jag som lärare kan hjälpa och stödja elever med infantil autism och Aspergers syndrom i deras lärande i klassrummet. Genom en teoridel får läsaren en inblick i vad infantil autism och Aspergers syndrom är för något. Läsaren får också en inblick i hur eleven med dessa diagnoser fungerar och tänker i olika situationer. Jag har intervjuat personer med olika erfarenheter inom området autism och autismliknande tillstånd. I intervjudelen kan vi följa hur personerna arbetar med eleven och vad de tycker är viktigt i arbetet med eleven/barnet. Här har jag lagt fokus på fördelar/nackdelar med assistent, fördelar/nackdelar med integrering, föräldrakontakten och vad jag som lärare bör tänka på i mitt arbete med barn med infantil autism och Aspergers syndrom. Genom detta arbete har jag bland annat kommit fram till att elever med Aspergers syndrom och infantil autism är väldigt lika oss i mycket men ändå väldigt olika. För att förstå och kunna hjälpa eleven krävs det mycket kunskaper inom området från mig som lärare och all annan personal som arbetar med eleven.

Forskning om barns språklärande visar att det är i vardagssituationer som barn har stor möjlighet att utveckla sitt språk och i denna studie har syftet varit att undersöka vilka språklärandesituationer som synliggörs i kommunikationen mellan pedagoger och barn i förskolans hall. Studien utgår från följande frågeställning: På vilka sätt kommunicerar pedagoger med barn i åldern 1-3 år vid påklädningssituationer i hallen och hur kan denna kommunikation bidra till språklärande? Vi har valt detta ämne då våra eftersökningar visar att forskningen kring språklärande i förskolans hall är begränsad. Studien är genomförd på en förskola i södra Sverige och vi har använt videoinspelning som insamlingsmetod av materialet. Studien utgår från sociokulturellt perspektiv och vi har använt induktiv tematisk analys. Våra analysbegrepp är stöttning och kommunikation. Utifrån föreliggande studie drar vi slutsatsen att språklärande äger rum i vardagssituationer. Detta synliggörs i de situationer i vilka pedagoger kommunicerar med barn genom att benämna och upprepa ord och begrepp, ställa frågor till barnen samt ta tillvara på de samtal barnen initierar. Vi har observerat att stöttning, det vill säga scaffolding, förekommer när pedagogerna ställer frågor samt benämner och upprepar ord och begrepp.

Syftet med vår undersökning var att undersöka vilka kompetenser som finns hos förskollärare inom förskolans verksamhet för att bemöta och inkludera barn med intellektuell funktionsnedsättning i vardagssituationer. En kvalitativ studie med hjälp av semistrukturerade intervjuer genomfördes för att få information och kunskap om förskollärares syn på kompetenser, bemötande och inkludering kring arbete med barn med intellektuell funktionsnedsättning. Intervjuerna utfördes med sju legitimerade förskollärare. Det insamlade materialet analyserade med hjälp av en tematisk analysmetod för att få fram teman och underteman. Resultatet visade att förskollärarna arbetar för inkludering genom att skapa en plats för alla barn genom att erbjuda aktiviteter som kan passa alla, samt användning av olika kommunikativa hjälpmedel för att stödja barnen i deras kommunikation. Vidare ansåg förskollärarna att det är svårt att hitta ett arbetssätt för att arbeta inkluderande med barn som har en intellektuell funktionsnedsättning. Resultatet visade att det inte finns något färdigt arbetssätt och arbetslaget bör arbeta för att kunna anpassa utbildning utefter barnens behov och önskningar. De beskrev dilemmat om att små barn sällan får en formell diagnos. Vilket i sin tur leder till svårigheter att få tillgång till de stöd och resurser som barnet är i behov av. Resultatet visade att förskollärare anser att de generellt sätt har en god kunskap om barn som har intellektuell funktionsnedsättning (IF), men att det ändå krävs en fortbildning och djupare kunskap om funktionsnedsättningen. Några förskollärare uttryckte även vikten av en god relation till vårdnadshavare för att få mer information och kunskap om barnets situation både hemma och på förskolan.