Idag finns datorer och pekplattor som naturliga inventarier i klassrummen runt om i Sverige och används alltmer som lärverktyg i undervisningen, så även i den tidiga läs- och skrivinlärningen. Detta medför ett  pedagogiska och didaktiska skifte  som innebär att allt fler lärare arbetar utifrån variationer av Arne Tragetons metod ”Att skriva sig till läsning”, där den gemensamma faktorn är att eleverna lär sig läsa och skriva genom att skriva på datorer eller pekplattor. Genom användandet av dator eller pekplatta så möjliggörs att det som  kallas alternativa verktyg används som generella verktyg i den tidiga läs- och skrivinlärningen. Syftet med denna studie var att studera om och i så fall hur datorn som verktyg i den tidiga läs- och skrivinlärningen stödjer elever som är i eller riskerar att hamna i läs- och skrivsvårigheter.  Studiens teoretiska bakgrund vilar på det sociokulturella perspektivet där kommunikation och samspelet mellan ut- och inlärning som upphov till det individuella lärandet. Studien är en kvalitativ intervjustudie som bygger på intervjuer av sju specialpedagoger/speciallärare kring deras erfarenheter och åsikter angående datorn som verktyg i den tidiga läs- och skrivinlärningen utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv. Resultatet visar att det finns indikationer på att datorn som verktyg i den tidiga läs- och skrivinlärningen har en positiv inverkan på elever i läs- och skrivsvårigheter vilket även bekräftas av de studier som tas upp i litteraturgenomgången En viktig faktor för att arbetssättet ska bli framgångsrikt är lärarens kompetens kring läs- och skrivutveckling samt förmåga att strukturera och individualisera undervisningen utifrån var enskild elevs behov.

Syftet med studien är att ta reda på hur mellanstadielärare resonerar kring användningen av rättstavningsprogram. För att ta reda på det har en kvalitativ insats med semistrukturerade intervjuer med aktiva lärare gjorts. Resultatet visar att lärare har flera olika anledningar och resonemang kring användningen av rättstavningsprogram. Slutsatsen som kan dras är att lärare är väl medvetna om den forskning som finns idag. De vet att elever med läs - och skrivsvårigheter gynnas av rättstavningsprogram. Det saknas dock forskning kring hur elever utan svårigheter påverkas av rättstavningsprogram. Detta gör att lärare formulerar ett eget syfte till att använda dem.

This study aimed to investigate in which ways spell checkers affect L2 learners’ spelling acquisition and whether or not they are suitable for educational purposes. A systematic literature review and a survey were conducted to retrieve data. Further, a phenomenographic approach was applied throughout the study. The results of the study showed that in order forspell checkers to function as an aid for the L2 learners’ spelling acquisition, the learner needs to consciously engage in explicit learning to be able to utilize the aid. Therefore, spell checkers require learners to use individual responsibility. The results also showed that spell checkers need improvements in order to fully function in educational purposes since current spell checkers have limitations as far as detecting errors.