• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 40
  • Tagged with
  • 40
  • 13
  • 11
  • 11
  • 9
  • 6
  • 5
  • 5
  • 5
  • 5
  • 5
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

I begreppens snårskog : En studie i bedömning i karaktärsämneskurser inom gymnasieskolans floristutbildning

Tillberg, Ann, Elamsson, Kristin January 2010 (has links)
Abstract I vår studie har vi undersökt vad floristlärare anser om de nationella styrdokument som finns för Hantverksprogrammet. Vi har genom intervjuer med floristlärare funnit att det ses som ett problem att de är skrivna för att passa samtliga hantverksutbildningar. Detta gör att mål och kriterier är mycket generellt formulerade och tolkningsbara. Respondenterna hade gärna sett att det fanns kursmål och betygskriterier särskilt anpassade för floristutbildningen. De flesta floristlärare skriver nu på egen hand om kursmål och betygskriterier för att de bättre ska passa aktuell utbildning. Vi har också undersökt hur floristlärare uppfattar och förklarar de begrepp som är vanligt förekommande i bedömning av binderier på utbildnings-, tävlings- och gesällnivå. För att floristutbildningarna ska bli mer likvärdiga är det av stor vikt att floristlärare bedömer ett binderi på ungefär samma sätt. I de intervjuer vi gjort med floristlärare har de fått svara med helt egna ord. Respondenterna svarade relativt likvärdigt på frågorna och de svar vi fick stämmer även bra överens med de beskrivningar som finns av dessa begrepp i floristlitteratur. Resultatet ger en bra bild av vad varje bedömningsbegrepp inom de olika områdena teknik, komposition, färg och idé innebär, samt hur man kan förklara och bedöma dem. Nyckelord: Bedömningsbegrepp, Floristutbildning, Kursmål, Betygkriterier
2

Läroboken i praktiken - en textanalytisk undersökning om hur två läroböcker i samhällskunskap behandlar studieområdet EU

Sönnerstedt, Sofia January 2009 (has links)
<p>Syftet med denna studie är att undersöka och beskriva hur två olika läroböcker i samhällskunskap på gymnasiet, Bok-och-Webb och Reflex, presenterar studieområdet EU inom ramen för kursen Samhällskunskap A. Dessutom är syftet att klargöra hur kursmålen behandlas i de olika böckerna.</p><p>Metoden som används för att uppnå syftet är en textanalytisk metod av brukstext. Denna textanalys utgår från att analysera hur texterna är uppbyggda, utifrån en strukturell analys. För att kunna jämföra texterna används en komparativ analys. Analysen av hur kursmålen för Samhällskunskap A framställs, sker med inspiration från den kritiska diskursanalysen.</p><p>Resultaten pekar på att det inte finns någon större skillnad mellan innehållet i de två läroböckerna, den största skillnaden ligger i bredden i faktaförmedlingen. Bok-och-Webb har inte samma bredd i faktaförmedlingen som Reflex har och utöver detta sker den språkliga framställningen på olika sätt.</p><p>Nyckelord: samhällskunskap, lärobok, kursmål, textanalys, kritisk diskursanalys</p>
3

Läroboken i praktiken - en textanalytisk undersökning om hur två läroböcker i samhällskunskap behandlar studieområdet EU

Sönnerstedt, Sofia January 2009 (has links)
Syftet med denna studie är att undersöka och beskriva hur två olika läroböcker i samhällskunskap på gymnasiet, Bok-och-Webb och Reflex, presenterar studieområdet EU inom ramen för kursen Samhällskunskap A. Dessutom är syftet att klargöra hur kursmålen behandlas i de olika böckerna. Metoden som används för att uppnå syftet är en textanalytisk metod av brukstext. Denna textanalys utgår från att analysera hur texterna är uppbyggda, utifrån en strukturell analys. För att kunna jämföra texterna används en komparativ analys. Analysen av hur kursmålen för Samhällskunskap A framställs, sker med inspiration från den kritiska diskursanalysen. Resultaten pekar på att det inte finns någon större skillnad mellan innehållet i de två läroböckerna, den största skillnaden ligger i bredden i faktaförmedlingen. Bok-och-Webb har inte samma bredd i faktaförmedlingen som Reflex har och utöver detta sker den språkliga framställningen på olika sätt. Nyckelord: samhällskunskap, lärobok, kursmål, textanalys, kritisk diskursanalys
4

Kursmål och läroböcker : en jämförelse mellan kursmålen för BI1201 Biologi A och fyra läroböcker

Bergman, Anna January 2007 (has links)
<p>Syftet med examensarbetet är att göra en läromedelsanalys för att undersöka om läroböcker för Biologi A, BI1201 för gymnasieskolan, uppfyller kursmålen. De böcker som används är Biologi Kurs A Anders Henriksson (2000), Biologi A med Naturkunskap A Janne Karlsson m.fl (2000), Liv i utveckling Lars Ljunggren m.fl (1999) och Biologi A Peinerud m.fl (2000). För Biologi Kurs A användes även lärarhandledning.</p><p>Resultatet visar att det är endast en av läroböckerna, Peinerud m.fl, som uppfyller alla kursmål som finns uppsatta. Även Henrikssons bok uppfyller kursmålen när den kompletteras av lärarhandledningen. En av böckerna, Ljunggren m.fl uppnår endast två av åtta kursmål. Trots att författarna ska utgå ifrån de kursmål som är uppsatta för kursen när de skriver läroboken, så är det ändå inte samtliga läroböcker som uppfyller kursmålen. Används läroboken som primär kunskapskälla finns det därför risk att alla kursmål inte uppfylls. Läroböckerna måste därför kompletteras med andra läromedel, till exempel tv eller internet.</p>
5

Hur omsätts kursmålet ”känna till några vanliga myter och motiv i litteraturen, vilka speglar frågor som sysselsatt människor i olika tider” i Svenska A i praktiken? : - en läroplansteoretisk studie där sex svensklärares planeringar undersöks

Rosenfeld, Carola January 2011 (has links)
Denna uppsats behandlar ett isolerat mål i kursplanen för Svenska A i gymnasiet; ”känna till några vanliga myter och motiv i litteraturen, vilka speglar frågor som sysselsatt människor i olika tider” (Kursplan för SV1201 – Svenska A). Syftet är att beskriva och analysera sex olika svensklärares planeringar till detta mål samt att diskutera likvärdigheten i planeringarna och examinationssätten. Metoden som använts för att samla in materialet är kvalitativa e-postintervjuer. Analysen visar att innehållet i planeringarna skiljer sig mycket åt lärarna emellan. Slutsatsen i uppsatsen är att de undersökta lärarnas planeringar och examinationer inte är likvärdiga.
6

Kursmålsbearbetning i kurslitteratur för gymnasiekursen Kemi A : en jämförelse

Hjorth, Henrik January 2009 (has links)
I detta arbete har jag studerat och jämfört hur kursmålen i gymnasiekursen kemi A (KE1201) bearbetas i 6 olika läroböcker. Jag har utgått från läroböcker, lärarhandledningar och andra dokument där författarna presenterar vilka kursmål som tas upp i läroböckernas olika kapitel. Det är intressant att veta för den som skall köpa in ny kurslitteratur att den lärobok de väljer tar upp alla kursens mål men även på vilket sätt det görs. De begrepp som läroböckerna utvärderats mot är framför allt helhet och kunskapsintegration. Även om studien inte är så omfattande med djupa analyser visar jämförelsen läroböckerna emellan att det råder stora skillnader på hur författarna tänkt sig att bearbeta kursmålen. I fem av sex läroböcker väljer författarna att lägga tonvikten på ett till tre kursmål. Dessa bearbetas mot de resterande kursmålen i olika ordning. Fyra av dessa fem fokuserar på kemiteorin som sedan knyts till och förklarar verkligheten. Till den femte boken "Kemiboken A" från Liber skriver författarna att du utgår från praktiska experimentbeskrivningar. Den sjätte läroboken "Tema och teori" från Bonnier Utbildning bygger på den amerikanska förlagan "Salters advanced chemistry - Chemical storylines" och "Chemical ideas". I den presenteras först olika teman ur verkligheten som hänvisar till teorin i en annan del av boken. Alltså verklighetsbeskrivning först och sedan teoriförklaringar.
7

Kursmålsbearbetning i kurslitteratur för gymnasiekursen Kemi A : en jämförelse

Hjorth, Henrik January 2009 (has links)
<p>I detta arbete har jag studerat och jämfört hur kursmålen i gymnasiekursen kemi A (KE1201) bearbetas i 6 olika läroböcker. Jag har utgått från läroböcker, lärarhandledningar och andra dokument där författarna presenterar vilka kursmål som tas upp i läroböckernas olika kapitel. Det är intressant att veta för den som skall köpa in ny kurslitteratur att den lärobok de väljer tar upp alla kursens mål men även på vilket sätt det görs. De begrepp som läroböckerna utvärderats mot är framför allt helhet och kunskapsintegration.</p><p>Även om studien inte är så omfattande med djupa analyser visar jämförelsen läroböckerna emellan att det råder stora skillnader på hur författarna tänkt sig att bearbeta kursmålen. I fem av sex läroböcker väljer författarna att lägga tonvikten på ett till tre kursmål. Dessa bearbetas mot de resterande kursmålen i olika ordning. Fyra av dessa fem fokuserar på kemiteorin som sedan knyts till och förklarar verkligheten. Till den femte boken "Kemiboken A" från Liber skriver författarna att du utgår från praktiska experimentbeskrivningar. Den sjätte läroboken "Tema och teori" från Bonnier Utbildning bygger på den amerikanska förlagan "Salters advanced chemistry - Chemical storylines" och "Chemical ideas". I den presenteras först olika teman ur verkligheten som hänvisar till teorin i en annan del av boken. Alltså verklighetsbeskrivning först och sedan teoriförklaringar.</p>
8

Kursmål och läroböcker : en jämförelse mellan kursmålen för BI1201 Biologi A och fyra läroböcker

Bergman, Anna January 2007 (has links)
Syftet med examensarbetet är att göra en läromedelsanalys för att undersöka om läroböcker för Biologi A, BI1201 för gymnasieskolan, uppfyller kursmålen. De böcker som används är Biologi Kurs A Anders Henriksson (2000), Biologi A med Naturkunskap A Janne Karlsson m.fl (2000), Liv i utveckling Lars Ljunggren m.fl (1999) och Biologi A Peinerud m.fl (2000). För Biologi Kurs A användes även lärarhandledning. Resultatet visar att det är endast en av läroböckerna, Peinerud m.fl, som uppfyller alla kursmål som finns uppsatta. Även Henrikssons bok uppfyller kursmålen när den kompletteras av lärarhandledningen. En av böckerna, Ljunggren m.fl uppnår endast två av åtta kursmål. Trots att författarna ska utgå ifrån de kursmål som är uppsatta för kursen när de skriver läroboken, så är det ändå inte samtliga läroböcker som uppfyller kursmålen. Används läroboken som primär kunskapskälla finns det därför risk att alla kursmål inte uppfylls. Läroböckerna måste därför kompletteras med andra läromedel, till exempel tv eller internet.
9

Framställningen av nationell och internationell politik i läroböcker för gymnasieskolan

Petersson, Göran January 2009 (has links)
Det jag har gjort är att jämföra innehållet i fyra läroböcker i Samhällskunskap A för gymnasiet. För att uppnå det syftet har en komparativ metod använts. Det område som har valts är politik. Inom politikområdet är det politiska ideologier och partier, det svenska statsskicket och internationell politik vilka varit föremål för mitt intresse. Min ambition var att se hur de lyckades uppfylla fyra utvalda kursmål för Samhällskunskap A. Det visar sig att läroböckerna lyckas uppfylla dessa mål i mycket stor utsträckning. Det finns skillnader mellan böckerna. Den största skillnaden som jag har funnit är att en av läroböckerna har mer av ett medborgarperspektiv jämfört med de tre andra. Dessutom är denna lärobok mer av en handledning medan de andra böckerna påminner mer om varandra och liknar traditionella läroböcker fyllda av fakta och förklaringar.
10

Hur modersmålslärare upplever att elever påverkas av skolors sätt att organisera modersmålsundervisning

Olausson, Niklas January 2008 (has links)
Syftet med det här arbetet är att belysa modersmålslärares uppfattningar om hur två skolors sätt att organisera modersmålsundervisning påverkar elevers möjligheter att nå kursmålen i modersmål samt elevers motivation att lära sig det egna språket och kulturen och hur detta avspeglar sig i självbilden och identiteten. Undersökningen genomfördes genom att jag intervjuade sex modersmålslärare på två kommunala grundskolor. Den ena skolan, skola A, har valt att bedriva modersmålsundervisningen efter ordinarie skoltid, utanför timplanen och den andra skolan, skola B, har valt att integrera modersmålsundervisningen inom ramen för skolans ordinarie timplan, i form av tvåspråkiga klasser. Resultatet av undersökningen visar på att modersmålslärarna på skola A finner det vara svårt att nå alla kursmålen med skola A:s nuvarande organisationsform. Modersmålslärarna på skola B anser att den tvåspråkiga undervisningsformen bidrar till en positiv måluppfyllnad för eleverna. Modersmålslärarna på skola A menar modersmålsundervisning utanför timplanen medför vissa negativa effekter på elevernas motivation att lära sig språket och kulturen, medan modersmålslärarna på skola B upplever att eleverna påverkas positivt i sin drivkraft att lära sig språket och kulturen. Gällande undervisningsformernas påverkan på elevernas självbild och identitet var samtliga modersmålslärare överens om att undervisningen påverkar eleverna på ett positivt sätt. Dock uppger modersmålslärarna på skola A att modersmålundervisning efter timplanen sänder ut signaler till eleverna att modersmålet inte är lika viktigt som det svenska språket. De elever som drabbas hårdast av det är de elever som är osäkra och blyga för att tala sitt modersmål. Slutsatsen är att modersmålsundervisningen bör disponeras mer tid och integreras inom ramen för den ordinarie skolverksamheten och att det är viktigt att man inom skolkontexten uppmärksammar flerspråkiga elevers kultur och språk för att stärka deras språk- och identitetsutveckling.

Page generated in 0.0324 seconds