<p>Denna studie handlar om bilder i matematikböcker, hur de kan medföra både möjligheter och hinder för eleverna, hur de väljs ut och hur de samspelar med texten i den uppgift de tillhör.</p><p>Läroboken är det hjälpmedel som överlägset dominerar matematikundervisningen och bilderna i läroboken har med tiden blivit både större och fler. Bilder har visat sig ha betydelse för lärandet, på både positiva och negativa sätt. Det har bland annat konstaterats att inlärningen optimeras då text kompletteras med relevanta bilder.</p><p>Syftet med uppsatsen är att besvara våra tre frågeställningar: Utifrån några utvalda matematikböcker, hur skiljer sig bilder åt ifråga om sin pedagogiska funktion för tillhörande matematikuppgift? Vilka pedagogiska möjligheter och hinder ser några läromedelsförfattare med bilder i matematikböcker? Vad anser några läromedelsförfattare kan påverka valet av bilder till ett matematikläromedel?</p><p>Studien är gjord i två delar. Dels en analys av relationer mellan bild och text i några utvalda matematikböcker för grundskolans senare år, dels som kvalitativa intervjuer med tre författare av matematikläromedel.</p><p>Analysen av matematikböcker resulterade i en indelning av bilder i sju kategorier utifrån lika många funktioner. Intervjuresultatet visar att det finns många pedagogiska fördelar med att använda bilder tillsammans med matematikuppgifter. Det framkommer också att det finns många faktorer att ta hänsyn till vid bildvalet, då en del bilder under vissa omständigheter försvårar eller hindrar elevernas lärande istället för att underlätta och stödja det.</p>

<p><strong>Sammanfattning</strong></p><p>I detta arbete studerades förklaringsmodeller i fyra olika läroböcker i fysik för grundskolans senare år. Syftet med arbetet var att se vilka olika typer av förklaringsmodeller som fanns i kapitlet om tryck i böckerna samt om vissa förklaringsmodeller var återkommande i flera av böckerna. I detta arbete så gjordes även två enkätundersökningar. Dessa hade som syfte att dels ge kännedom om läromedelförfattarnas motiv och källor till det valda faktainnehållet samt att få en inblick i elevernas uppfattningar av innehållet i deras lärobok. Resultatet av undersökningarna visade att det fanns förklaringsmodeller som återkom i flera av läroböckerna, att läromedelsförfattarna hade gemensamma beröringspunkter i såväl källor som motiv till faktainnehållet samt att det gick att urskilja gemensamma uppfattningar hos eleverna beträffande innehållet i deras lärobok.</p>

Denna studie handlar om bilder i matematikböcker, hur de kan medföra både möjligheter och hinder för eleverna, hur de väljs ut och hur de samspelar med texten i den uppgift de tillhör. Läroboken är det hjälpmedel som överlägset dominerar matematikundervisningen och bilderna i läroboken har med tiden blivit både större och fler. Bilder har visat sig ha betydelse för lärandet, på både positiva och negativa sätt. Det har bland annat konstaterats att inlärningen optimeras då text kompletteras med relevanta bilder. Syftet med uppsatsen är att besvara våra tre frågeställningar: Utifrån några utvalda matematikböcker, hur skiljer sig bilder åt ifråga om sin pedagogiska funktion för tillhörande matematikuppgift? Vilka pedagogiska möjligheter och hinder ser några läromedelsförfattare med bilder i matematikböcker? Vad anser några läromedelsförfattare kan påverka valet av bilder till ett matematikläromedel? Studien är gjord i två delar. Dels en analys av relationer mellan bild och text i några utvalda matematikböcker för grundskolans senare år, dels som kvalitativa intervjuer med tre författare av matematikläromedel. Analysen av matematikböcker resulterade i en indelning av bilder i sju kategorier utifrån lika många funktioner. Intervjuresultatet visar att det finns många pedagogiska fördelar med att använda bilder tillsammans med matematikuppgifter. Det framkommer också att det finns många faktorer att ta hänsyn till vid bildvalet, då en del bilder under vissa omständigheter försvårar eller hindrar elevernas lärande istället för att underlätta och stödja det.

I detta arbete har jag studerat och jämfört hur kursmålen i gymnasiekursen kemi A (KE1201) bearbetas i 6 olika läroböcker. Jag har utgått från läroböcker, lärarhandledningar och andra dokument där författarna presenterar vilka kursmål som tas upp i läroböckernas olika kapitel. Det är intressant att veta för den som skall köpa in ny kurslitteratur att den lärobok de väljer tar upp alla kursens mål men även på vilket sätt det görs. De begrepp som läroböckerna utvärderats mot är framför allt helhet och kunskapsintegration. Även om studien inte är så omfattande med djupa analyser visar jämförelsen läroböckerna emellan att det råder stora skillnader på hur författarna tänkt sig att bearbeta kursmålen. I fem av sex läroböcker väljer författarna att lägga tonvikten på ett till tre kursmål. Dessa bearbetas mot de resterande kursmålen i olika ordning. Fyra av dessa fem fokuserar på kemiteorin som sedan knyts till och förklarar verkligheten. Till den femte boken "Kemiboken A" från Liber skriver författarna att du utgår från praktiska experimentbeskrivningar. Den sjätte läroboken "Tema och teori" från Bonnier Utbildning bygger på den amerikanska förlagan "Salters advanced chemistry - Chemical storylines" och "Chemical ideas". I den presenteras först olika teman ur verkligheten som hänvisar till teorin i en annan del av boken. Alltså verklighetsbeskrivning först och sedan teoriförklaringar.

<p>I detta arbete har jag studerat och jämfört hur kursmålen i gymnasiekursen kemi A (KE1201) bearbetas i 6 olika läroböcker. Jag har utgått från läroböcker, lärarhandledningar och andra dokument där författarna presenterar vilka kursmål som tas upp i läroböckernas olika kapitel. Det är intressant att veta för den som skall köpa in ny kurslitteratur att den lärobok de väljer tar upp alla kursens mål men även på vilket sätt det görs. De begrepp som läroböckerna utvärderats mot är framför allt helhet och kunskapsintegration.</p><p>Även om studien inte är så omfattande med djupa analyser visar jämförelsen läroböckerna emellan att det råder stora skillnader på hur författarna tänkt sig att bearbeta kursmålen. I fem av sex läroböcker väljer författarna att lägga tonvikten på ett till tre kursmål. Dessa bearbetas mot de resterande kursmålen i olika ordning. Fyra av dessa fem fokuserar på kemiteorin som sedan knyts till och förklarar verkligheten. Till den femte boken "Kemiboken A" från Liber skriver författarna att du utgår från praktiska experimentbeskrivningar. Den sjätte läroboken "Tema och teori" från Bonnier Utbildning bygger på den amerikanska förlagan "Salters advanced chemistry - Chemical storylines" och "Chemical ideas". I den presenteras först olika teman ur verkligheten som hänvisar till teorin i en annan del av boken. Alltså verklighetsbeskrivning först och sedan teoriförklaringar.</p>

Sammanfattning I detta arbete studerades förklaringsmodeller i fyra olika läroböcker i fysik för grundskolans senare år. Syftet med arbetet var att se vilka olika typer av förklaringsmodeller som fanns i kapitlet om tryck i böckerna samt om vissa förklaringsmodeller var återkommande i flera av böckerna. I detta arbete så gjordes även två enkätundersökningar. Dessa hade som syfte att dels ge kännedom om läromedelförfattarnas motiv och källor till det valda faktainnehållet samt att få en inblick i elevernas uppfattningar av innehållet i deras lärobok. Resultatet av undersökningarna visade att det fanns förklaringsmodeller som återkom i flera av läroböckerna, att läromedelsförfattarna hade gemensamma beröringspunkter i såväl källor som motiv till faktainnehållet samt att det gick att urskilja gemensamma uppfattningar hos eleverna beträffande innehållet i deras lärobok.