Bakgrund: Radiologi används inom tandvårdsyrket för diagnostik. Det är strikt reglerat via lagar och förordningar så att patienter inte i onödan utsätts för joniserande strålning, vilket innebär att en tandläkare måste ha tillräcklig kunskap om dess användning. Detta inkluderar kunskap om när och var den radiologiska metoden kan användas och vilken bildteknik som är mest pålitlig. Dessutom är det viktigt att kunna tolka röntgenbilder och därigenom kunna identifiera eventuell patologi i de undersökta områdena. Syftet: Jämföra teman som ingår i olika kursmål inom odontologisk radiologi vid tandläkarutbildningar vid universitet i Europa. Metod: Kursmål i odontologisk radiologi begärdes från olika tandläkarutbildningar via e-post. Webblänkar från universitet analyserades. En påminnelse skickades ut för att förbättra svarsfrekvensen. Svaren analyserades på ett beskrivande sätt.  Resultat: Studien identifierade 123 tandläkaruniversitet. 23 universitet skickade sina kursmål. 17 av dessa ingick i studien. En skillnad identifierades med avseende på hur kursmålen skrevs. Dessutom fanns skillnader i antalet uttryckta kursmål för specifika radiologiska avbildningsmetoder. Konklusion: Kursmål för studenter inom odontologisk radiologi skiljer sig avseende struktur och innehåll mellan studerade utbildningar. Många universitet saknar delar av teman inom ämnet. Mer ingående forskning inom området är angeläget för att säkerställa en likvärdig utbildning inom odontologisk radiologi för tandläkarstudenter i Europa. / Background: Radiology is used in the dental profession for diagnostics. It is strictly regulated so patients won´t be exposed to unnecessarily ionizing radiation, meaning that a dentist must have adequate knowledge. This include knowledge about when and where the radiographic method can be used, and which imaging technique is the most reliable. Furthermore, being able to interpret the radiographs is essential and thereby able to identify any pathology in the investigated areas.  Aim: Compare the themes that are included in various course objectives in the field of oral radiology at dental universities in Europe. Method: Course objectives in oral radiology were requested from different dental universities by email and weblinks, they were later analysed. One remainder were sent to improve the response rate. The answers were analysed in a descripted way.   Results: The study identified 123 dental universities. 23 universities sent their course objectives. 17 of these where included in the study. A difference was identified as to how course objectives were written. In addition, there was a disparate difference in the number of expressions of the course objectives in according to specific type of radiographic imaging methods.  Conclusion: Course objectives in oral radiology for students at dental universities in Europe differ in terms of structure and content. Many universities have no specific part of themes within the subject.

Studiens fokus är sovjetkommunismen och elevers kunskaper i detta ämnesområde i förhållande till styrdokumenten för gymnasiekursen historia A. I studien utreds genom granskning av relevanta styrdokument kunskapsområdets betydelse, samhällets krav, skolsystemets krav samt gymnasieelevers kunskapsläge. Detta kunskapsläge har testats genom ett diagnostiskt test på en gymnasieskola i Skåne under våren 2006, vilken valts ut som ett least likely case på grund av skolans i övrigt goda resultat. Resultaten av testet visade på en låg kunskapsnivå om sovjetkommunismen och delvis om 1900-talets historia i allmänhet hos eleverna, i förhållande till kursmålen och betygskriteriet för betyget Godkänd i historia A. Vidare diskuteras eventuella implikationer av detta resultat och förslag ges till vidare studier.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka elevernas kunskapsnivå i årskurs 3 inom livsmedelshygien samt att få en uppfattning om elevernas kunskaper lever upp till de utsatta kursmålen. Ytterligare ett syfte är att ta reda på när eleverna anser att de lär sig bäst.Vi har valt att göra en kvalitativ studie. Till vår hjälp har vi använt oss av en enkät där vi får reda på elevernas inställning och kunskap om hygien. Av de elever som hjälpt oss med enkäten, ställde några även upp på en intervju .Vi menar att eleverna inte har de kunskaper inom hygien som krävs för att arbeta som självständiga yrkesmän/kvinnor. Hygienen är inte tillräckligt god ute på restauranger och bagerier och vi anser efter denna studie att det bland annat är i elevernas yrkesutbildning det brister. Vi kommer att undervisa i kursen hygien. Studien vi har gjort kommer att underlätta planeringen och uppbyggnaden av kursen och kurs-materialet för oss i framtiden.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka elevernas kunskapsnivå i årskurs 3 inom livsmedelshygien samt att få en uppfattning om elevernas kunskaper lever upp till de utsatta kursmålen. Ytterligare ett syfte är att ta reda på när eleverna anser att de lär sig bäst.Vi har valt att göra en kvalitativ studie. Till vår hjälp har vi använt oss av en enkät där vi får reda på elevernas inställning och kunskap om hygien. Av de elever som hjälpt oss med enkäten, ställde några även upp på en intervju .Vi menar att eleverna inte har de kunskaper inom hygien som krävs för att arbeta som självständiga yrkesmän/kvinnor. Hygienen är inte tillräckligt god ute på restauranger och bagerier och vi anser efter denna studie att det bland annat är i elevernas yrkesutbildning det brister. Vi kommer att undervisa i kursen hygien. Studien vi har gjort kommer att underlätta planeringen och uppbyggnaden av kursen och kurs-materialet för oss i framtiden.

<p><p>Uppsatsen syfte är att ta reda på hur några lärare jobbar med sin undervisning i Religionskunskap A, på gymnasiet och hur några av deras elever ser på ämnet såväl som på undervisningen. Vi har genomfört en kvalitativ intervjustudie där vi har intervjuat fyra lärare från två olika skolor samt fem elever från var och en av dessa lärare. Vidare har vi ställt detta mot litteratur som vi funnit intressant.</p><p>Vårt huvudsakliga intresse har varit att se vad lärarna, utifrån styrdokumenten, vill förmedla med sin undervisning och hur de jobbar för att motivera eleverna. Vi vill även kartlägga elevernas syn på sin lärares arbete, samt vad de anser om ämnets relevans i dagens skola. Religion som skolämne har under årens lopp haft många skepnader. I takt med samhällsutvecklingen har religionsämnet både fått byta namn och innehåll. Därför anser vi det intressant att se vad dagens elever vill få ut av ämnet och hur detta stämmer överens med den senaste kursplanen för Religionskunskap A.</p></p>

<p>Sammanfattning</p><p>Både grundskolans och gymnasieskolans kursplaner i Idrott och hälsa, framhäver friluftsliv som ett obligatoriskt moment i undervisningen. Samtidigt visar forskning att det bedrivs relativt lite friluftsliv i de svenska skolorna. Syftet med studien har därför varit, att utifrån de uppfattningar lärarna har om friluftsverksamheten i skolan, utveckla en djupare förståelse för betydelsen av friluftsliv och därmed skapa bättre förutsättningar i friluftsliv för dagens elever.<em> </em>Genom kvalitativa intervjuer med tre verksamma lärare, en idrottslärarutbildare samt en före detta idrottslärare, har jag kommit fram till flera värdefulla resultat. De viktigaste förutsättningarna för friluftslivets existens i skolan, är att den aktuella läraren har ett intresse för att driva en friluftsverksamhet, att det finns ett samarbete med andra lärare och att ledningen driver mot samma håll. Friluftslivets syfte kan beskrivas som att sätta in kunskap i ett större sammanhang. Friluftslivet kan också ses som en arbetsmetod för att nå mål som faller inom hela skolans verksamhet. Det kan t.ex. gälla den sociala eller den personliga utvecklingen hos individen.</p> / <p>Abstract</p><p>The sport curriculum of the compulsory school as well as that of the upper secondary school emphasise outdoor education as an obligatory part of the education. At the same time research shows that a relatively low quantity of outdoor education is being carried out in Swedish schools. The aim of the study was therefore, according to the perceptions teachers have about outdoor education in school, develop a deeper understanding of the importance of outdoor education and hence create better conditions for outdoor education to today’s students. Through qualitative interviews with one former and three active teachers, and one teacher working with education of sport teachers, I have come to more than a few valuable conclusions. The most important conditions for the existence of outdoor education at school, is the teacher’s interest in carrying out outdoor education, the collaboration with other teachers and the directors wanting to achieve the same purpose. The aim of outdoor education can be described as putting knowledge in a bigger framework. Outdoor education can be seen as a method to achieve objectives the entire school is striving to reach. Such objectives are e.g. the personal or social development of an individual.   </p>

Sammanfattning Både grundskolans och gymnasieskolans kursplaner i Idrott och hälsa, framhäver friluftsliv som ett obligatoriskt moment i undervisningen. Samtidigt visar forskning att det bedrivs relativt lite friluftsliv i de svenska skolorna. Syftet med studien har därför varit, att utifrån de uppfattningar lärarna har om friluftsverksamheten i skolan, utveckla en djupare förståelse för betydelsen av friluftsliv och därmed skapa bättre förutsättningar i friluftsliv för dagens elever. Genom kvalitativa intervjuer med tre verksamma lärare, en idrottslärarutbildare samt en före detta idrottslärare, har jag kommit fram till flera värdefulla resultat. De viktigaste förutsättningarna för friluftslivets existens i skolan, är att den aktuella läraren har ett intresse för att driva en friluftsverksamhet, att det finns ett samarbete med andra lärare och att ledningen driver mot samma håll. Friluftslivets syfte kan beskrivas som att sätta in kunskap i ett större sammanhang. Friluftslivet kan också ses som en arbetsmetod för att nå mål som faller inom hela skolans verksamhet. Det kan t.ex. gälla den sociala eller den personliga utvecklingen hos individen. / Abstract The sport curriculum of the compulsory school as well as that of the upper secondary school emphasise outdoor education as an obligatory part of the education. At the same time research shows that a relatively low quantity of outdoor education is being carried out in Swedish schools. The aim of the study was therefore, according to the perceptions teachers have about outdoor education in school, develop a deeper understanding of the importance of outdoor education and hence create better conditions for outdoor education to today’s students. Through qualitative interviews with one former and three active teachers, and one teacher working with education of sport teachers, I have come to more than a few valuable conclusions. The most important conditions for the existence of outdoor education at school, is the teacher’s interest in carrying out outdoor education, the collaboration with other teachers and the directors wanting to achieve the same purpose. The aim of outdoor education can be described as putting knowledge in a bigger framework. Outdoor education can be seen as a method to achieve objectives the entire school is striving to reach. Such objectives are e.g. the personal or social development of an individual.

Uppsatsen syfte är att ta reda på hur några lärare jobbar med sin undervisning i Religionskunskap A, på gymnasiet och hur några av deras elever ser på ämnet såväl som på undervisningen. Vi har genomfört en kvalitativ intervjustudie där vi har intervjuat fyra lärare från två olika skolor samt fem elever från var och en av dessa lärare. Vidare har vi ställt detta mot litteratur som vi funnit intressant. Vårt huvudsakliga intresse har varit att se vad lärarna, utifrån styrdokumenten, vill förmedla med sin undervisning och hur de jobbar för att motivera eleverna. Vi vill även kartlägga elevernas syn på sin lärares arbete, samt vad de anser om ämnets relevans i dagens skola. Religion som skolämne har under årens lopp haft många skepnader. I takt med samhällsutvecklingen har religionsämnet både fått byta namn och innehåll. Därför anser vi det intressant att se vad dagens elever vill få ut av ämnet och hur detta stämmer överens med den senaste kursplanen för Religionskunskap A.

The purpose of this study has been to investigate students’ perceptions of the content in the Swedish subject and current syllabus for Swedish in the third year of upper secondary school. The purpose has also been to analyze if students are familiar with the aims they are working towards, how explicit they are and if they have any significance for the students’ results and motivation. This investigation is based on a socio-cultural perspective and was made with help of a quantitative method by using questionnaires, but has also been studied to some extent qualitatively, which have been analyzed from a student angle. The analysis of the results shows that the students have very good perception of what they should study in Swedish year three in upper secondary school. The students have also relatively good knowledge about learning presented by teachers, and that the aims are presented in the beginning of the course. In addition to this, the study shows other important elements that influence students’ results and motivation, such as teachers’ competence, their ability to teach and engage the students and the relationship between teacher and student. The conclusion is that teachers in their interaction with students should be more concrete and distinct, when presenting the aims anchored in the current curriculum. They also need to adapt contents and methods to students’ capacity, in order to motivate students and promote their ambition to get higher results and grades. Finally, this is required to reverse the declining trend in Swedish school results.

The aim of this essay is to examine the supervisor’s view on the structure and content of the tasks given to students during their vocational training. The investigation could be of help for teachers when devising new vocational training tasks. The study is based upon qualitative interviews with five supervisors, all of whom work at preschools. The supervisors were asked to grade all the vocational training tasks on a scale from one (easy) to five (difficult). The results were then used as a starting point for a discussion with the supervisors about their grading of the tasks. When devising vocational training tasks, one of the foundations is the knowledge requirements as expressed in the syllabus, and how they are reflected in the vocational training. An important aspect of the student’s learning is the supervisor’s ability to clarify the goals and criteria of vocational training. The supervisor plays an important role and is responsible for the student’s vocational training period. This study has given me a better understanding of the supervisor’s view on the structure of the vocational training tasks and I have been given many useful suggestions as to how it can be improved to strengthen the quality of the education. The Swedish Schools Inspectorate carried out an investigation in 2011 and noticed shortcomings in the grading of the vocational training, which is interesting and relevant for my study. The supervisor assesses the student’s performance during the vocational training according to a certain scale of grades. The findings suggest that we need to revise the structure and assessment of the vocational training tasks. At the upper secondary school used in this study, the tasks are devised in a way that makes it difficult for the supervisor to support the student in his/her learning process, because the tasks are too numerous and the instructions contain many ill-defined terms. The supervisors also want closer contact with, and visits from, the upper secondary school teachers, so that both the former and the students can receive more feedback and better support. / Syftet med denna uppsats är att undersöka handledares syn på praktikuppgifternas utformning och innehåll. Undersökningen kan vara till hjälp för lärare när nya praktikuppgifter ska utarbetas. Arbetet bygger på fem kvalitativa intervjuer som har genomförts med handledare som är verksamma inom förskoleverksamheten. Handledarna fick göra en bedömning av praktikuppgifterna utifrån en svårhetsskala från ett till fem, där fem är mycket svår och ett är mycket lätt. Utifrån skalans bedömning samtalade vi kring varför de gjord den bedömningen. Vid utformning av praktikuppgifter är en av byggstenarna kunskapsmålen som kopplas till praktiken utifrån ämnesplanerna. En viktig del i elevens lärande är att handledaren kan tydliggöra mål och kriterier i det arbetsplatsförlagda lärandet. Handledaren har en viktig roll och ansvar för eleven under praktikperioden. Under undersökningens gång har jag fått inblick i hur handledarna ser på praktikuppgifternas utformning och fått bra förslag på hur de kan förbättras för att stärka kvalitén på utbildningen. Då skolinspektionen genomfört en kvalitets undersökning 2011 och sett brister i betygsättningen kopplat till praktiken är detta intressant och relevant att koppla till mitt arbete. Handledarna sätter omdöme på eleven under praktikperioden utifrån en betygsskala. Resultatet tyder på att vi behöver se över praktikuppgifternas utformning och bedömning innan eleverna går ut på praktik i höst. Som praktikuppgifterna ser ut idag i åk 1 på den för studien aktuella gymnasieskolan har handledarna svårt att stödja elevens lärande, uppgifterna består av många svåra begrepp samt att de är för många till antalet. Det finns också önskemål om tätare kontakt med skolan samt praktikbesök för att stötta och ge återkoppling till både handledare och elev.