Global ETD Search

1	Förarutbildning och kunskapsbildning : - en studie om förarutbildningssystemet Lundgren, David January 2013 (has links) Arbetet visar hur systemet för traditionell förarutbildning ser ut och att den formaliserade utbildningsstrukturen starkt strider mot min och andra lärares och förarprövares erfarenheter och pedagogiska grundsyn. Att den traditionella förarutbildningen genom exempelvis trafikskolor är som den är, kan jag säkerligen inte påverka. Det var heller inte min avsikt med arbetet. Min önskan är däremot att via mina exempel och resonemang få till stånd en diskussion bland de berörda förarprövarna inom yrkesförarutbildningarna. I och med att grundförutsättningarna när det gäller tid till förfogande per elev är så olika, borde yrkesförarutbildningarna utnyttja det till att bättre utnyttja utbildningstiden till frågorna: hur, vad och varför? Genom att exempelvis öka tiden för den reflekterande dialogen inom arbetsgruppen omkring lärande och lärarens/förarprövarens yrkeskunnande och minska tiden för slaviskt regelföljande samt öka förståelsenför bedömning av tyst kunnande och minska tiden för fixerad momentutbildning och momentdokumentation. En förarprövare som utfärdat ett körkort borde vara bevis nog för en elevs kunskapsnivå och utveckling över tid. Detta är inte lättatt ensam hävda vid en inspektion från Transportstyrelsens enhet Tillsyn. Men om vi är flera som verkligen slagkraftigt kan hävda en förarprövares genuina yrkeskunnande att under utbildningstiden avläsa rätt saker, finns det en möjlighet att i alla fall få till stånd en diskussion om värdet av den formaliserade utbildningen kontra en förarprövares yrkeskunnande. Förarutbildning körkortsutbildning yrkesförarutbildning förarprövare trafikskola körkunnig Educational work Pedagogiskt arbete
2	Simulerade rattar : En studie om simulatorn som pedagogiskt verktyg i buss- och lastbilsförarutbildningar Magnusson, Peter January 2009 (has links) Syftet med studien är att undersöka lastbil- och bussimulatorers för- och nackdelar i användandet som pedagogiskt verktyg. I undersökningen har intervjuer med tre pedagoger och tre studenter genomförts för att utvärdera simulatorer som pedagogiskt verktyg. En strävan att informera och väcka ett intresse av tekniken som hjälpmedel i undervisningen har också legat till grund för arbetet. Enligt flera forskare finns ekonomiska och tidseffektiva vinster med att använda simulatorer i undervisningen. Fördelar med den virtuella miljön är att studenterna kan lära sig hur det är att köra ett stort fordon, möjlighet finns likaså att öva på oförutsedda kritiska händelser. Studenterna och pedagogerna som intervjuades ser fördelar med tidsvinsten samt att det är ett bra verktyg för nybörjaren. Nackdelar med fordonssimulatorn finns i återgivningen att efterlikna ett riktigt fordon samt den grafiska miljön. Studenter och pedagoger är väl överens om återgivning av miljön i simulatorn är mycket bra men den innehåller också brister. Informanterna har alla reflekterat över detta men ingen har antytt att det påverkat deras inlärning negativt. Fordonssimulatorer är relativt nytt i Sverige, idag finns det ett fåtal fordonssimulatorer i våra skolor. Tekniken har tidigare funnits men återgivningen av miljön och kostnaden har varit ett starkt argument för att inte investera i verktyget. Tekniken och kostnaden har förändrats och gör simulatorn till både ett ekonomiskt och pedagogiskt hjälpmedel fordon körkortsutbildning pedagogiskt hjälpmedel simulator transportutbildning Education Pedagogik
3	Simulerade rattar : En studie om simulatorn som pedagogiskt verktyg i buss- och lastbilsförarutbildningar Magnusson, Peter January 2009 (has links) <p>Syftet med studien är att undersöka lastbil- och bussimulatorers för- och nackdelar i användandet som pedagogiskt verktyg. I undersökningen har intervjuer med tre pedagoger och tre studenter genomförts för att utvärdera simulatorer som pedagogiskt verktyg. En strävan att informera och väcka ett intresse av tekniken som hjälpmedel i undervisningen har också legat till grund för arbetet. Enligt flera forskare finns ekonomiska och tidseffektiva vinster med att använda simulatorer i undervisningen. Fördelar med den virtuella miljön är att studenterna kan lära sig hur det är att köra ett stort fordon, möjlighet finns likaså att öva på oförutsedda kritiska händelser. Studenterna och pedagogerna som intervjuades ser fördelar med tidsvinsten samt att det är ett bra verktyg för nybörjaren. Nackdelar med fordonssimulatorn finns i återgivningen att efterlikna ett riktigt fordon samt den grafiska miljön. Studenter och pedagoger är väl överens om återgivning av miljön i simulatorn är mycket bra men den innehåller också brister. Informanterna har alla reflekterat över detta men ingen har antytt att det påverkat deras inlärning negativt. Fordonssimulatorer är relativt nytt i Sverige, idag finns det ett fåtal fordonssimulatorer i våra skolor. Tekniken har tidigare funnits men återgivningen av miljön och kostnaden har varit ett starkt argument för att inte investera i verktyget. Tekniken och kostnaden har förändrats och gör simulatorn till både ett ekonomiskt och pedagogiskt hjälpmedel</p> fordon körkortsutbildning pedagogiskt hjälpmedel simulator transportutbildning Education Pedagogik
4	Med för hög musikvolym hör du inte farten / With too high musicvolume you will not hear the speed Hjertstedt, Mikael January 2013 (has links) Att tidsperceptionen är påverkbar har tidigare påvisats. Studien syftar till att undersöka huruvida tidsperceptionen påverkar fartperceptionen, med hypotesen att när interna taktgivaren går snabbare uppfattas farten som lägre. 28 försöksdeltagare fick under fyra betingelser (Lugn, Stressig, Egen musik och Tyst) utföra tids- och fartestimationer under bilfärd. Inga signifikanta resultat påvisades ifråga om vare sig tidsperceptionen eller dess inverkan på fartperceptionen. Däremot skilde sig prospektiv estimation av medelfart åt beroende på betingelsen. Tyst betingelse befrämjade mer korrekt fartestimation, stressig musik och egen musik gjorde estimationen mindre korrekt. Likt tidigare forskning var det fråga om ”response expansion” avseende upplevelsen av deceleration medan fartupplevelsen var relativt linjär i fråga om konstant fart och acceleration. Då inga signifikanta skillnader i tidsperception uppnåddes kan dess inverkan på fartperceptionen ej förkastas. Studien bör replikeras med en annan på förhand testad stressor. / Time perception has been shown to be influenceable. This study aims to investigate whether time perception affects speed perception, with the hypothesis that when the internal pacemaker have a faster pace, speed are perceived as lower. 28 participants performed time and speed estimations while they were passengers in a car. These were made under four conditions (Calm, Stressful, Own music, Quiet). No significant results were found in terms of whether time perception or its impact on speed perception. However the prospective estimation of speed differed depending on condition. Quiet condition promoted more accurate speed estimation, stressful music, and own music made the estimation less accurate. Similar to previous research, there was an effect of "response expansion" for the experience of deceleration while speed experience was relatively linear in terms of constant speed and acceleration. Since no differences in time perception was achieved, their impact on speed perception can not be rejected. The study should be replicated with another pre-tested stressor. speed velocity time temporal music tempo tempi arousal perception psychophysics speedperception timeperception traffic transport safety trafficsafety road driving drivinglicense drivingeducation car vehicle fart hastighet tid musik tempo arousal perception psykofysik fartperception tidsperception trafik transport trafiksäkerhet körkortsutbildning körkort bil fordon väg trafikplanering vägbeläggning

1

Page generated in 0.0566 seconds