Arbetet visar hur systemet för traditionell förarutbildning ser ut och att den formaliserade utbildningsstrukturen starkt strider mot min och andra lärares och förarprövares erfarenheter och pedagogiska grundsyn. Att den traditionella förarutbildningen genom exempelvis trafikskolor är som den är, kan jag säkerligen inte påverka. Det var heller inte min avsikt med arbetet. Min önskan är däremot att via mina exempel och resonemang få till stånd en diskussion bland de berörda förarprövarna inom yrkesförarutbildningarna. I och med att grundförutsättningarna när det gäller tid till förfogande per elev är så olika, borde yrkesförarutbildningarna utnyttja det till att bättre utnyttja utbildningstiden till frågorna: hur, vad och varför? Genom att exempelvis öka tiden för den reflekterande dialogen inom arbetsgruppen omkring lärande och lärarens/förarprövarens yrkeskunnande och minska tiden för slaviskt regelföljande samt öka förståelsenför bedömning av tyst kunnande och minska tiden för fixerad momentutbildning och momentdokumentation. En förarprövare som utfärdat ett körkort borde vara bevis nog för en elevs kunskapsnivå och utveckling över tid. Detta är inte lättatt ensam hävda vid en inspektion från Transportstyrelsens enhet Tillsyn. Men om vi är flera som verkligen slagkraftigt kan hävda en förarprövares genuina yrkeskunnande att under utbildningstiden avläsa rätt saker, finns det en möjlighet att i alla fall få till stånd en diskussion om värdet av den formaliserade utbildningen kontra en förarprövares yrkeskunnande.

<p><strong>Syfte: </strong>Syftet var att ta reda på vilken metod som är lämpligast att använda för synfältsundersökning vid ett körkortstest hos optiker samt vilken metod det är vanligast att optiker i Sverige använder idag. Dessutom var syftet att utreda varför optiker inte får använda konfrontationstest då det är den metod läkare ska använda för synfältsundersökning enligt körkortsföreskrifterna.</p><p><strong>Metod: </strong>En enkätundersökning med 275 deltagande optiker gjordes. De fick besvara ett fåtal frågor kring vilken metod de använder när de undersöker synfältet vid ett körkortstest samt deras kunskap och inställning till bestämmelserna kring vilken metod som skall användas utav optiker och läkare. Enkätundersökningen publicerades med web-enkätprogrammet Easy Survey.</p><p><strong>Resultat: </strong>Enkätundersökningen visade att endast 58,5 % av optiker i Sverige använder sig av den speciellt avsedda apparaturen. 34,9 % av deltagarna svarade att de använde sig av Donders konfrontationstest. Undersökningen visade på att många optiker i Sverige inte vet vilken metod de enligt föreskriften från 2008 ska använda. Dessutom visar resultaten att en klar majoritet av dem inte förstår varför inte optiker får använda samma metod som läkare för synfältsundersökning vid ett körkortstest.</p><p><strong>Slutsats: </strong>Studien visar att en majoritet av optiker i Sverige använder den av myndigheten rekommenderade metoden men att många också använder Donders. Ett konfrontationstest borde vara mer lämpligt att använda för att undersöka synfältet vid en synprövning för körkort hos optiker än en synfältsapparat. Optiker har tillräckligt stor kunskap för att klara av att använda Donders konfrontationstest och när det utförs korrekt verkar det vara mer tillförlitligt än en apparatur så som Campitestet, då det undersöker synfältet mer utförligt.</p>

Syfte: Syftet var att ta reda på vilken metod som är lämpligast att använda för synfältsundersökning vid ett körkortstest hos optiker samt vilken metod det är vanligast att optiker i Sverige använder idag. Dessutom var syftet att utreda varför optiker inte får använda konfrontationstest då det är den metod läkare ska använda för synfältsundersökning enligt körkortsföreskrifterna. Metod: En enkätundersökning med 275 deltagande optiker gjordes. De fick besvara ett fåtal frågor kring vilken metod de använder när de undersöker synfältet vid ett körkortstest samt deras kunskap och inställning till bestämmelserna kring vilken metod som skall användas utav optiker och läkare. Enkätundersökningen publicerades med web-enkätprogrammet Easy Survey. Resultat: Enkätundersökningen visade att endast 58,5 % av optiker i Sverige använder sig av den speciellt avsedda apparaturen. 34,9 % av deltagarna svarade att de använde sig av Donders konfrontationstest. Undersökningen visade på att många optiker i Sverige inte vet vilken metod de enligt föreskriften från 2008 ska använda. Dessutom visar resultaten att en klar majoritet av dem inte förstår varför inte optiker får använda samma metod som läkare för synfältsundersökning vid ett körkortstest. Slutsats: Studien visar att en majoritet av optiker i Sverige använder den av myndigheten rekommenderade metoden men att många också använder Donders. Ett konfrontationstest borde vara mer lämpligt att använda för att undersöka synfältet vid en synprövning för körkort hos optiker än en synfältsapparat. Optiker har tillräckligt stor kunskap för att klara av att använda Donders konfrontationstest och när det utförs korrekt verkar det vara mer tillförlitligt än en apparatur så som Campitestet, då det undersöker synfältet mer utförligt.