<p><strong>Syfte: </strong>Syftet var att ta reda på vilken metod som är lämpligast att använda för synfältsundersökning vid ett körkortstest hos optiker samt vilken metod det är vanligast att optiker i Sverige använder idag. Dessutom var syftet att utreda varför optiker inte får använda konfrontationstest då det är den metod läkare ska använda för synfältsundersökning enligt körkortsföreskrifterna.</p><p><strong>Metod: </strong>En enkätundersökning med 275 deltagande optiker gjordes. De fick besvara ett fåtal frågor kring vilken metod de använder när de undersöker synfältet vid ett körkortstest samt deras kunskap och inställning till bestämmelserna kring vilken metod som skall användas utav optiker och läkare. Enkätundersökningen publicerades med web-enkätprogrammet Easy Survey.</p><p><strong>Resultat: </strong>Enkätundersökningen visade att endast 58,5 % av optiker i Sverige använder sig av den speciellt avsedda apparaturen. 34,9 % av deltagarna svarade att de använde sig av Donders konfrontationstest. Undersökningen visade på att många optiker i Sverige inte vet vilken metod de enligt föreskriften från 2008 ska använda. Dessutom visar resultaten att en klar majoritet av dem inte förstår varför inte optiker får använda samma metod som läkare för synfältsundersökning vid ett körkortstest.</p><p><strong>Slutsats: </strong>Studien visar att en majoritet av optiker i Sverige använder den av myndigheten rekommenderade metoden men att många också använder Donders. Ett konfrontationstest borde vara mer lämpligt att använda för att undersöka synfältet vid en synprövning för körkort hos optiker än en synfältsapparat. Optiker har tillräckligt stor kunskap för att klara av att använda Donders konfrontationstest och när det utförs korrekt verkar det vara mer tillförlitligt än en apparatur så som Campitestet, då det undersöker synfältet mer utförligt.</p>

Syfte: Syftet var att ta reda på vilken metod som är lämpligast att använda för synfältsundersökning vid ett körkortstest hos optiker samt vilken metod det är vanligast att optiker i Sverige använder idag. Dessutom var syftet att utreda varför optiker inte får använda konfrontationstest då det är den metod läkare ska använda för synfältsundersökning enligt körkortsföreskrifterna. Metod: En enkätundersökning med 275 deltagande optiker gjordes. De fick besvara ett fåtal frågor kring vilken metod de använder när de undersöker synfältet vid ett körkortstest samt deras kunskap och inställning till bestämmelserna kring vilken metod som skall användas utav optiker och läkare. Enkätundersökningen publicerades med web-enkätprogrammet Easy Survey. Resultat: Enkätundersökningen visade att endast 58,5 % av optiker i Sverige använder sig av den speciellt avsedda apparaturen. 34,9 % av deltagarna svarade att de använde sig av Donders konfrontationstest. Undersökningen visade på att många optiker i Sverige inte vet vilken metod de enligt föreskriften från 2008 ska använda. Dessutom visar resultaten att en klar majoritet av dem inte förstår varför inte optiker får använda samma metod som läkare för synfältsundersökning vid ett körkortstest. Slutsats: Studien visar att en majoritet av optiker i Sverige använder den av myndigheten rekommenderade metoden men att många också använder Donders. Ett konfrontationstest borde vara mer lämpligt att använda för att undersöka synfältet vid en synprövning för körkort hos optiker än en synfältsapparat. Optiker har tillräckligt stor kunskap för att klara av att använda Donders konfrontationstest och när det utförs korrekt verkar det vara mer tillförlitligt än en apparatur så som Campitestet, då det undersöker synfältet mer utförligt.

Glaukom är en vanligt förekommande kronisk åldersrelateradögonsjukdom som påverkar synfunktionen och innebär oftast enlivslång ögondroppsbehandling. Det är av stor vikt att patientermed glaukom gör regelbundna datorsynfältsundersökningar för attfå en god uppskattning av sjukdomsförloppet. Patienter medglaukom uttrycker att datorsynfältsundersökningen är obehagligoch mer ansträngande och krävande än andra syntester. Fråganväcks hur ögonsjuksköterskor på bästa sätt kan stödja patienternamed undersökningen och motivera dem att genomföra den. Syftetmed studien var att beskriva vilket behov av stöd patienter medglaukom har i samband med sitt besök på ögonklinik då degenomgår en datorsynfältsundersökning och vilket stöd de får avögonsjuksköterskor. Studien har en deskriptiv kvalitativ designmed semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod ochdata bearbetades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Studieninnefattade intervjuer med fyra patienter med glaukom som fickbehandling med trycksänkande ögondroppar. Resultatet visade påtre kategorier; information, miljö och bemötande. I kategorininformation beskrevs behovet av information före och efterundersökningen och det stöd i form av information somögonsjuksköterskorna gav. I kategorin miljö skildrades behovet avmindre upplevd tidspress och mer tid för samtal och hurögonsjuksköterskor önskades förhålla sig under undersökningenför att skapa en lugn miljö för patienterna. Den sista kategorin varbemötande vilket belyste exempel på det stöd somögonsjuksköterskorna gav i mötet med patienterna. Mer kunskapom hur vårdpersonal kan ge bättre stöd åt patienter i samband medsynfältsundersökning är av betydelse för både patienter ochvårdenhet. Bättre omvårdnad kan leda till effektivare och merindividanpassad vård för patienterna. / Glaucoma is a common chronic age-related eye disease that affectsvisual function and usually leads to a life- long treatment with eyedrops to lower the intraocular pressure. It is very important thatpatients with glaucoma regularly perform visual field tests to getan estimation of the progression of the disease. Patients withglaucoma express visual field examinations as unpleasant andmore exhausting and demanding than other eye examinations. Thequestion raised how ophthalmic nurses in eye- care can supportpatients performing the tests and motivate them to accomplish.The aim of the study was to describe the need of support patientswith glaucoma was associated with during the visit to the eyeclinic when they undergo a visual field examination and whichsupport they get from the nurses. The study has a descriptivequalitative design using semi-structured interviews as datacollection and data were processed on the basis of qualitativecontent analysis. The study included interviews with four patientswho were treated with eye drops due to glaucoma. The resultsrevealed three categories: information, environment and location.Within the category of information, the need of information beforeand after the visual field test was described but also the support thenurses gave in terms of information was defined. Concerning thecategory of environment the need of less perceived time pressure,more time for talks and how nurses relate the survey to create apeaceful environment for the patients was declared. The lastcategory highlighted examples of the support which nurses gave inthe meeting with the patients. More knowledge about how healthprofessionals can provide better support to patients in the contextof visual field examination is of importance for both patients andhealth care. Better nursing can lead to more effective andindividualized care for patients.