Sveriges företagsstruktur består till största del av mikroföretag. Det innebär att de är mycket viktiga för vår svenska välfärd och samhällsutveckling vilket många politiker tagit fasta på i sin politik. Problemet är att många fokuserar på att gynna nystartande av företag och tillväxt i de redan existerande mikroföretagen. I verkligheten finns två av tre mikroföretag kvar efter tre års verksamhet. Av de som inte avvecklats inom den här tidsperioden upplever dessutom nästan en tredjedel att lönsamheten är mycket dålig, eller ganska dålig. Syftet med vårt arbete har varit att beskriva och förklara att en god företagsekonomisk kunskapsnivå hos företagsledare i mikroföretag, samt ett väl fungerande samarbete med den redovisningsansvarige, kan vara avgörande för mikroföretagets överlevnad, genom att utgå från den redovisningsansvariges perspektiv. Vi valde att använda oss av en kvalitativ metod då vi ville undersöka hur problemet uppfattas utifrån just den redovisningsansvariges perspektiv. Vi har intervjuat tre respondenter, en anställd redovisningsansvarig, en auktoriserad redovisningskonsult vid en större redovisnings- och revisionsbyrå och en auktoriserad redovisningskonsult vid en mindre redovisningsbyrå. Besöksintervjuer och sedan kompletterande telefonintervjuer utfördes för att få så djup förståelse som möjligt. Vårt resultat tillsammans med teorikapitlet och tidigare forskning styrkte många delar i vårt problem och våra frågeställningar. Huvudsakliga slutsatser i arbetet blev att det är mycket viktigt att företagsledningen förstår den ekonomiska verksamheten, samt att de kan koppla ihop den med den faktiska verksamheten, att det inte alltid fungerar så i verkligheten och slutligen att brist på förståelse för den ekonomiska verksamheten mycket väl kan vara en orsak till att en så stor andel mikroföretag i dagsläget avvecklas.

<p><strong>Syfte: </strong>Syftet var att ta reda på vilken metod som är lämpligast att använda för synfältsundersökning vid ett körkortstest hos optiker samt vilken metod det är vanligast att optiker i Sverige använder idag. Dessutom var syftet att utreda varför optiker inte får använda konfrontationstest då det är den metod läkare ska använda för synfältsundersökning enligt körkortsföreskrifterna.</p><p><strong>Metod: </strong>En enkätundersökning med 275 deltagande optiker gjordes. De fick besvara ett fåtal frågor kring vilken metod de använder när de undersöker synfältet vid ett körkortstest samt deras kunskap och inställning till bestämmelserna kring vilken metod som skall användas utav optiker och läkare. Enkätundersökningen publicerades med web-enkätprogrammet Easy Survey.</p><p><strong>Resultat: </strong>Enkätundersökningen visade att endast 58,5 % av optiker i Sverige använder sig av den speciellt avsedda apparaturen. 34,9 % av deltagarna svarade att de använde sig av Donders konfrontationstest. Undersökningen visade på att många optiker i Sverige inte vet vilken metod de enligt föreskriften från 2008 ska använda. Dessutom visar resultaten att en klar majoritet av dem inte förstår varför inte optiker får använda samma metod som läkare för synfältsundersökning vid ett körkortstest.</p><p><strong>Slutsats: </strong>Studien visar att en majoritet av optiker i Sverige använder den av myndigheten rekommenderade metoden men att många också använder Donders. Ett konfrontationstest borde vara mer lämpligt att använda för att undersöka synfältet vid en synprövning för körkort hos optiker än en synfältsapparat. Optiker har tillräckligt stor kunskap för att klara av att använda Donders konfrontationstest och när det utförs korrekt verkar det vara mer tillförlitligt än en apparatur så som Campitestet, då det undersöker synfältet mer utförligt.</p>

<p>Den här uppsatsen handlar om en DVD-instruktion kan vara ett nytt hjälpmedel för att underlätta elevens självvärdering och ersätta eller komplettera trafiklärarens kördemonstration</p><p>vid övningskörning.</p><p>Syftet med den här uppsatsen var att skapa underlag för ett nytt undervisningsmaterial för trafiklärare. Problemställningen var om DVD-skivan kunde vara ett nytt hjälpmedel för att underlätta för både elev och lärare i körkortsundervisningen. Ytterligare</p><p>problemställningar var.</p><p>Kan en DVD-instruktion underlätta elevens och trafiklärarens förmåga till att kunna göra en självvärdering? Kan en DVD-instruktion underlätta för eleven och trafikläraren att förstå målet med en övning? Tror eleven och trafikläraren ha sig nytta av en DVD-instruktion? Tror eleven och trafikläraren att en DVD-instruktion spar tid = mindre övningskörningstid? Vill eleven och trafikläraren att trafikläraren hellre demonstrerar en övning med egen körning istället för en DVD-instruktion? Upplever eleven och trafikläraren att en kördemonstration av trafikläraren tar tid av</p><p>elevens körlektion?</p><p>Utgångspunkten för uppsatsen var en bandad intervju och ett eget tillverkat filmmaterial som är överfördes till en DVD-skiva. Utifrån användningen av denna DVD-skiva har jag gjort en enkätundersökning med svarsalternativen ja och nej.</p><p>Det teoretiska perspektivet i den här uppsatsen var att med hjälp av enkäterna få svar som hade så stora variationer och mönster att de var lätta att tolka och förstå för att kunna ge svar på mina frågeställningar.</p><p>Det viktigaste resultatet från studien är att DVD-instruktionen var till hjälp för eleven att kunna göra sin självvärdering och till hjälp för trafikläraren att förtydliga en kördemonstration. Den visar också på att både elever och trafiklärare tycker att den många gånger kan ersätta en kördemonstration. Den viktigaste slutsatsen av forskningsstudien var att det finns ett behov av ett nytt verktyg som DVD-instruktion i körkortsutbildningen.</p>

<p>Det svenska förarprovet har vuxit fram ur praktisk yrkeserfarenhet. Oavsett vilken trafikinspektör som bedömer ett specifikt körprov ska bedömningen göras lika. Kognitiva egenskaper bedöms i körprovet genom att observera handlingar och beteenden. Syftet med denna uppsats var att ur ett teoretiskt perspektiv undersöka hur trafikinspektörer bedömer kognition, för att undersöka vilka likheter och skillnader som finns. Tre analyser gjordes utifrån tolv intervjuer med trafikinspektörer vid två av Vägverkets förarprovskontor.</p><p>Trafikinspektörerna ombads beskriva vad som är viktigt hos en bilförare. Samtliga formella kriterier för körprovet nämndes av någon informant. Utöver kriterierna nämndes även många andra begrepp av ett fåtal personer vardera. Dessa begrepp kan räknas till områdena kognitionspsykologi, allmän psykologi, bilkörning och övergripande egenskaper. De tre mest nämnda begreppen var uppmärksamhet, erfarenhet och riskmedvetande.</p><p>Sju körprovskriterier definierades av trafikinspektörerna. Många olika begrepp användes för att definiera kriterierna och samtliga kriterier definierades olika av informanterna. Definitionerna delades in i kategorier och de kategorier som användes för samtliga kriterier var förberedelser, handlingar och perception.</p><p>Ur det som sades av informanterna gjordes en analys om hur begrepp kopplas samman med varandra, för att hitta alla associationer som görs till varje begrepp. Många olika kopplingar kunde hittas genom denna analys och av dessa nämndes hälften av enbart någon informant. Två kopplingar nämndes av elva av informanterna. Den ena var manövrering – automatisering, den andra var uppmärksamhet – syn.</p><p>Studien påvisade både likheter och skillnader i åsikter informanterna emellan. I viss utsträckning använda sig informanterna av samma begrepp, men de lade olika innebörder i begreppen. Trafikinspektörernas olika synsätt medför en risk för att de bedömer körprov olika trots att de använder samma bedömningskriterier.</p> / <p>The Swedish driving license test has developed from practical professional experience. Regardless of which traffic inspector judges a specific driving test, the judgement is to be equal. Cognitive qualities are judged in the driving test by observing actions and behaviours. The purpose of this essay was to investigate, from a theoretical perspective, how traffic inspectors judge cognition, in order to investigate differences and similarities. Three analyses were made, based on twelve interviews with traffic inspectors working at two of the Swedish Road Administration’s offices for driving license tests.</p><p>The traffic inspectors were asked to describe what is important in a car driver. All formal driving test criteria were mentioned by some informant. In addition to the criteria, many other concepts were mentioned by a few persons each. These concepts belong to the areas cognitive psychology, general psychology, car driving and overall qualities. The three most mentioned concepts, including criteria and other concepts, were attention, experience and risk awareness.</p><p>Seven driving test criteria were defined by the traffic inspectors. Many different concepts were used to define the criteria and all criteria were defined differently by the informants. The definitions were divided into categories. The categories preparations, actions and perception were used for all criteria.</p><p>An analysis about how concepts were connected to each other was made, in order to find all associations made with each concept. Many different connections were found in this analysis and more than half of these were mentioned by only one informant.</p><p>Two connections were mentioned by eleven informants. One of these was manoeuvring – automation, the other was attention – vision.</p><p>Both similarities and differences in opinions were found among the informants in this study. The informants used the same concepts to some extent, but they associated different meanings with the concepts. The traffic inspectors’ differences in opinions lead to a risk of judging driving tests differently, although the same judgement criteria are used.</p>

Syfte: Syftet var att ta reda på vilken metod som är lämpligast att använda för synfältsundersökning vid ett körkortstest hos optiker samt vilken metod det är vanligast att optiker i Sverige använder idag. Dessutom var syftet att utreda varför optiker inte får använda konfrontationstest då det är den metod läkare ska använda för synfältsundersökning enligt körkortsföreskrifterna. Metod: En enkätundersökning med 275 deltagande optiker gjordes. De fick besvara ett fåtal frågor kring vilken metod de använder när de undersöker synfältet vid ett körkortstest samt deras kunskap och inställning till bestämmelserna kring vilken metod som skall användas utav optiker och läkare. Enkätundersökningen publicerades med web-enkätprogrammet Easy Survey. Resultat: Enkätundersökningen visade att endast 58,5 % av optiker i Sverige använder sig av den speciellt avsedda apparaturen. 34,9 % av deltagarna svarade att de använde sig av Donders konfrontationstest. Undersökningen visade på att många optiker i Sverige inte vet vilken metod de enligt föreskriften från 2008 ska använda. Dessutom visar resultaten att en klar majoritet av dem inte förstår varför inte optiker får använda samma metod som läkare för synfältsundersökning vid ett körkortstest. Slutsats: Studien visar att en majoritet av optiker i Sverige använder den av myndigheten rekommenderade metoden men att många också använder Donders. Ett konfrontationstest borde vara mer lämpligt att använda för att undersöka synfältet vid en synprövning för körkort hos optiker än en synfältsapparat. Optiker har tillräckligt stor kunskap för att klara av att använda Donders konfrontationstest och när det utförs korrekt verkar det vara mer tillförlitligt än en apparatur så som Campitestet, då det undersöker synfältet mer utförligt.

Den här uppsatsen handlar om en DVD-instruktion kan vara ett nytt hjälpmedel för att underlätta elevens självvärdering och ersätta eller komplettera trafiklärarens kördemonstration vid övningskörning. Syftet med den här uppsatsen var att skapa underlag för ett nytt undervisningsmaterial för trafiklärare. Problemställningen var om DVD-skivan kunde vara ett nytt hjälpmedel för att underlätta för både elev och lärare i körkortsundervisningen. Ytterligare problemställningar var. Kan en DVD-instruktion underlätta elevens och trafiklärarens förmåga till att kunna göra en självvärdering? Kan en DVD-instruktion underlätta för eleven och trafikläraren att förstå målet med en övning? Tror eleven och trafikläraren ha sig nytta av en DVD-instruktion? Tror eleven och trafikläraren att en DVD-instruktion spar tid = mindre övningskörningstid? Vill eleven och trafikläraren att trafikläraren hellre demonstrerar en övning med egen körning istället för en DVD-instruktion? Upplever eleven och trafikläraren att en kördemonstration av trafikläraren tar tid av elevens körlektion? Utgångspunkten för uppsatsen var en bandad intervju och ett eget tillverkat filmmaterial som är överfördes till en DVD-skiva. Utifrån användningen av denna DVD-skiva har jag gjort en enkätundersökning med svarsalternativen ja och nej. Det teoretiska perspektivet i den här uppsatsen var att med hjälp av enkäterna få svar som hade så stora variationer och mönster att de var lätta att tolka och förstå för att kunna ge svar på mina frågeställningar. Det viktigaste resultatet från studien är att DVD-instruktionen var till hjälp för eleven att kunna göra sin självvärdering och till hjälp för trafikläraren att förtydliga en kördemonstration. Den visar också på att både elever och trafiklärare tycker att den många gånger kan ersätta en kördemonstration. Den viktigaste slutsatsen av forskningsstudien var att det finns ett behov av ett nytt verktyg som DVD-instruktion i körkortsutbildningen.

<p>Due to the decrease in obtaining driver’s licenses among young people, the main purpose of this study was to acquire a deeper understanding of young people’s attitudes towards driver’s license and towards driver’s education. This is a qualitative study with a theoretical approach, which combines Bourdieu with post modern theories. By using focus groups a wide rage of attitudes among young people have been gathered. Having a driver’s license is still considered a standard among young people even though their attitude mostly depends on their need for one. They are also very positive towards alternative ways of transportation and towards public transport. The young are convinced that it is easy to obtain a driver’s license if they wish to have one. One main point that this study points out is that the driver’s license has lost its status as a transitional event between childhood and adulthood.</p>

Masteruppsats är ett resultat av det utvecklingsprojekt jag bedrev under 2009-2014 inom ramen för förarutbildningen som bedrivs på gymnasieskolans och vuxenutbildningens inriktning Transport. Arbetet ska ses i ljuset av den magisteruppsats jag skrev 2013, Förarutbildning och kunskapsbildning – en studie om förarutbildningssystemet. Utvecklingsprojektets syfte var att undersöka om det var möjligt att nå djupare och mer varaktig kunskap, främst när det gäller de "mjukare" målen inom förarutbildningen: riskmedvetenhet, uppmärksamhet, nyfikenhet, erfarenhet och ödmjukhet. Alltså de kunskapsfält som inryms inom körkortsmålen tre och fyra: resande med bil i speciella sammanhang och personliga förutsättningar och målsättningar i livet. Uppsatsen beskriver mina tankar, försök och trevanden för att skapa djupare och mer varaktig kunskap hos eleverna än vad jag upplevde att den traditionella förarutbildningen gav. Utvecklingsprojektets exempel visar att det är möjligt och att framgången ligger i ett stort fokus på de "mjukare" kunskaperna - de generella kompetenserna - som ödmjukhet, reflektion, nyfikenhet, självverksamhet, m.fl. Dessa kunskaper byggs inte upp genom mer studier av de ämnesspecifika ämnena. Studien visar tvärt om att de generella kunskaperna byggs upp, liksom inom forskningsområdet YoT, genom dialog och med litteratur, kunskapsfilosofi, kunskapsteori, eget skrivande och dialogseminarieliknande former. Inom de etablerade, traditionstyngda samt i viss mån mansdominerade utbildningarna är detta - milt sagt - en aning kontroversiellt, vilket skymtar fram i uppsatsen här och var: "Att läsa böcker lagar inga bilar!" Syftet med masteruppsatsen är att just påvisa motsatsen. Att som pedagog bygga upp och läsa av de mjukare "kunskaperna", de generella kompetenserna, innebär att kunna navigera mellan ytterligheterna, i det ungefärliga och utveckla ungefärlighetens precision.

Due to the decrease in obtaining driver’s licenses among young people, the main purpose of this study was to acquire a deeper understanding of young people’s attitudes towards driver’s license and towards driver’s education. This is a qualitative study with a theoretical approach, which combines Bourdieu with post modern theories. By using focus groups a wide rage of attitudes among young people have been gathered. Having a driver’s license is still considered a standard among young people even though their attitude mostly depends on their need for one. They are also very positive towards alternative ways of transportation and towards public transport. The young are convinced that it is easy to obtain a driver’s license if they wish to have one. One main point that this study points out is that the driver’s license has lost its status as a transitional event between childhood and adulthood.

Antalet skadade cyklister i trafiken har ökat. Detta medför, utöver lidande för den enskilde individen, en samhällsekonomisk kostnad. Det är få studier som tidigare fokuserat på om personer som tagit körkort har ett annat beteende och strategier jämfört med personer utan körkort. En studie genomfördes för att undersöka om cyklister med erhållen körkortsutbildning, i högre utsträckning följde väjningsplikt vid cykelpassager. Det undersöktes samtidigt om cyklister utan körkort oftare använde deskriptiva normer. Samtidigt undersöktes eventuella skillnader i beteendet mellan dessa grupper vid cykelpassager. Tio testdeltagare cyklade sammanlagt drygt fyra kilometer i normal trafikmiljö och passerade totalt 40 stycken cykelpassager. Studiedesignen bestod av video- samt ljudinspelning av trafiksituationerna, där testdeltagarna fick tänka högt under testet. Testdeltagarna fick även fylla i ett frågeformulär angående väjningsplikt efter cyklingsmomentet. Resultatet indikerade att testdeltagarna med körkort tog trafiklagar i beaktning under cyklingen i större utsträckning än testdeltagarna utan körkort, men att beslut vid cykelpassagerna främst fattades på tidigare erfarenhet. Erfarenheten av att deskriptiva normer brukade fungera vid cykelpassager. Det indikerade även att cyklister med körkort hade större avsökningsområde gällande både längd och bredd i körriktningen