<p>Det svenska förarprovet har vuxit fram ur praktisk yrkeserfarenhet. Oavsett vilken trafikinspektör som bedömer ett specifikt körprov ska bedömningen göras lika. Kognitiva egenskaper bedöms i körprovet genom att observera handlingar och beteenden. Syftet med denna uppsats var att ur ett teoretiskt perspektiv undersöka hur trafikinspektörer bedömer kognition, för att undersöka vilka likheter och skillnader som finns. Tre analyser gjordes utifrån tolv intervjuer med trafikinspektörer vid två av Vägverkets förarprovskontor.</p><p>Trafikinspektörerna ombads beskriva vad som är viktigt hos en bilförare. Samtliga formella kriterier för körprovet nämndes av någon informant. Utöver kriterierna nämndes även många andra begrepp av ett fåtal personer vardera. Dessa begrepp kan räknas till områdena kognitionspsykologi, allmän psykologi, bilkörning och övergripande egenskaper. De tre mest nämnda begreppen var uppmärksamhet, erfarenhet och riskmedvetande.</p><p>Sju körprovskriterier definierades av trafikinspektörerna. Många olika begrepp användes för att definiera kriterierna och samtliga kriterier definierades olika av informanterna. Definitionerna delades in i kategorier och de kategorier som användes för samtliga kriterier var förberedelser, handlingar och perception.</p><p>Ur det som sades av informanterna gjordes en analys om hur begrepp kopplas samman med varandra, för att hitta alla associationer som görs till varje begrepp. Många olika kopplingar kunde hittas genom denna analys och av dessa nämndes hälften av enbart någon informant. Två kopplingar nämndes av elva av informanterna. Den ena var manövrering – automatisering, den andra var uppmärksamhet – syn.</p><p>Studien påvisade både likheter och skillnader i åsikter informanterna emellan. I viss utsträckning använda sig informanterna av samma begrepp, men de lade olika innebörder i begreppen. Trafikinspektörernas olika synsätt medför en risk för att de bedömer körprov olika trots att de använder samma bedömningskriterier.</p> / <p>The Swedish driving license test has developed from practical professional experience. Regardless of which traffic inspector judges a specific driving test, the judgement is to be equal. Cognitive qualities are judged in the driving test by observing actions and behaviours. The purpose of this essay was to investigate, from a theoretical perspective, how traffic inspectors judge cognition, in order to investigate differences and similarities. Three analyses were made, based on twelve interviews with traffic inspectors working at two of the Swedish Road Administration’s offices for driving license tests.</p><p>The traffic inspectors were asked to describe what is important in a car driver. All formal driving test criteria were mentioned by some informant. In addition to the criteria, many other concepts were mentioned by a few persons each. These concepts belong to the areas cognitive psychology, general psychology, car driving and overall qualities. The three most mentioned concepts, including criteria and other concepts, were attention, experience and risk awareness.</p><p>Seven driving test criteria were defined by the traffic inspectors. Many different concepts were used to define the criteria and all criteria were defined differently by the informants. The definitions were divided into categories. The categories preparations, actions and perception were used for all criteria.</p><p>An analysis about how concepts were connected to each other was made, in order to find all associations made with each concept. Many different connections were found in this analysis and more than half of these were mentioned by only one informant.</p><p>Two connections were mentioned by eleven informants. One of these was manoeuvring – automation, the other was attention – vision.</p><p>Both similarities and differences in opinions were found among the informants in this study. The informants used the same concepts to some extent, but they associated different meanings with the concepts. The traffic inspectors’ differences in opinions lead to a risk of judging driving tests differently, although the same judgement criteria are used.</p>

Det svenska förarprovet har vuxit fram ur praktisk yrkeserfarenhet. Oavsett vilken trafikinspektör som bedömer ett specifikt körprov ska bedömningen göras lika. Kognitiva egenskaper bedöms i körprovet genom att observera handlingar och beteenden. Syftet med denna uppsats var att ur ett teoretiskt perspektiv undersöka hur trafikinspektörer bedömer kognition, för att undersöka vilka likheter och skillnader som finns. Tre analyser gjordes utifrån tolv intervjuer med trafikinspektörer vid två av Vägverkets förarprovskontor. Trafikinspektörerna ombads beskriva vad som är viktigt hos en bilförare. Samtliga formella kriterier för körprovet nämndes av någon informant. Utöver kriterierna nämndes även många andra begrepp av ett fåtal personer vardera. Dessa begrepp kan räknas till områdena kognitionspsykologi, allmän psykologi, bilkörning och övergripande egenskaper. De tre mest nämnda begreppen var uppmärksamhet, erfarenhet och riskmedvetande. Sju körprovskriterier definierades av trafikinspektörerna. Många olika begrepp användes för att definiera kriterierna och samtliga kriterier definierades olika av informanterna. Definitionerna delades in i kategorier och de kategorier som användes för samtliga kriterier var förberedelser, handlingar och perception. Ur det som sades av informanterna gjordes en analys om hur begrepp kopplas samman med varandra, för att hitta alla associationer som görs till varje begrepp. Många olika kopplingar kunde hittas genom denna analys och av dessa nämndes hälften av enbart någon informant. Två kopplingar nämndes av elva av informanterna. Den ena var manövrering – automatisering, den andra var uppmärksamhet – syn. Studien påvisade både likheter och skillnader i åsikter informanterna emellan. I viss utsträckning använda sig informanterna av samma begrepp, men de lade olika innebörder i begreppen. Trafikinspektörernas olika synsätt medför en risk för att de bedömer körprov olika trots att de använder samma bedömningskriterier. / The Swedish driving license test has developed from practical professional experience. Regardless of which traffic inspector judges a specific driving test, the judgement is to be equal. Cognitive qualities are judged in the driving test by observing actions and behaviours. The purpose of this essay was to investigate, from a theoretical perspective, how traffic inspectors judge cognition, in order to investigate differences and similarities. Three analyses were made, based on twelve interviews with traffic inspectors working at two of the Swedish Road Administration’s offices for driving license tests. The traffic inspectors were asked to describe what is important in a car driver. All formal driving test criteria were mentioned by some informant. In addition to the criteria, many other concepts were mentioned by a few persons each. These concepts belong to the areas cognitive psychology, general psychology, car driving and overall qualities. The three most mentioned concepts, including criteria and other concepts, were attention, experience and risk awareness. Seven driving test criteria were defined by the traffic inspectors. Many different concepts were used to define the criteria and all criteria were defined differently by the informants. The definitions were divided into categories. The categories preparations, actions and perception were used for all criteria. An analysis about how concepts were connected to each other was made, in order to find all associations made with each concept. Many different connections were found in this analysis and more than half of these were mentioned by only one informant. Two connections were mentioned by eleven informants. One of these was manoeuvring – automation, the other was attention – vision. Both similarities and differences in opinions were found among the informants in this study. The informants used the same concepts to some extent, but they associated different meanings with the concepts. The traffic inspectors’ differences in opinions lead to a risk of judging driving tests differently, although the same judgement criteria are used.