Denna studie berör begreppet hållbar utveckling i en utbildningskontext och syftar till att kartlägga hur tolv elever i årskurs fyra resonerar kring hållbar utvekling och framtid, samt vad de baserar sina resonemang på. Undersökningen utgår från ett sociokulturellt, pragmatiskt angreppssätt och då främst John Deweys transaktionella perspektiv på meningsskapande. Det empiriska materialet har samlats in med hjälp av två olika kvalitativa metoder, dels observationer av elevgrupper som resonerar kring tillgivna dilemman och dels genom kvalitativa intervjuer. Utifrån denna metodologi analyseras resultatet med inspiration av en praktisk epistemologianalys som innebär sökandet efter ”gaps” i dialoger, med andra ord de tillfällen då meningsskapande sker i möten. Analysen resulterade i fyra olika aspekter - ekologiska, hälsomässiga, ekonomiska och etiska, där övervägande resonemang utgår från en ekologisk aspekt. Utifrån dessa kunde elva olika kategorier att utläsas. Det framgår även att elevernas resonemang i första hand baseras på uttalande från vuxna, syskon eller kamrater i deras närmsta omgivning, i andra hand media och tredje skola. Slutsatsen som kan dras av denna studie är att lärare idag måste hjälpa elever att skapa samband och helheter kring begreppet hållbar utveckling och rusta barnen med ett kritiskt tänkande. Läraren måste även våga gå ur sina trygga zoner då Lgr11 säger att hållbar utveckling ska genomsyra all undervisning.

Undersökaren har studerat hur företag X skulle kunna förmå sina kunder att bli tydligare i sin kravställan och i förlängningen kvalitetssäkra sina konsulttjänster. Syftet med studien har varit att undersöka hur företag X kan skapa en röd tråd där kundernas krav och förväntningar identifieras, infrias och följs upp. Studien har svarat på följande frågeställningar: Vad definierar en kvalitativ konsulttjänst? Hur kan kunderna förmedla sina krav och förväntningar? Hur kan uppföljning av kundnöjdhet se ut? Hur kan arbetssätten följas upp? Rapporten är en fallstudie som består av kvalitativa data som samlats in genom erhållna intervjuer och genomförande av en workshop. Resultatet visar att kunden är i fokus och kvalité för företag X innebär en nöjd kund genom exempelvis leverans av efterfrågad produkt i tid till rätt pris, merförsäljning och att kundens framgång är företag X framgång. De olika respondenterna i urvalsgrupperna har idag olika arbetssätt och metoder som används för att ta reda på kundens krav och förväntningar. Kunderna tillfrågas om de vill fylla i en kundenkät vilket de relativt sällan vill. Det finns en processägare för kunduppföljningarna men processen är inte förankrad i alla led genom organisationen uppifrån och ned. Ett förbättringsområde i företagets process med kunduppföljning har identifierats, idag används två enkäter med olika skalor, där den ena enkäten ska användas enligt företagets kvalitetsledningssystem och kvalitetsmålen beräknas på den andra enkäten. Studiens slutsatser har renderat i att ett led i att kvalitetssäkra konsulttjänsterna är att identifiera kundens uttalade, underförstådda och omedvetna behov där det sistnämnda har stor betydelse för upplevelsen av kundnöjdhet. Kundens krav och förväntningar kan tänkas identifieras genom SPIN modellen. Uppföljning av kundnöjdhet bör byggas på kundens kritiska faktorer, CTQ. Arbetssätten kan följas upp genom hörnstensmodellen där alla delar skapar en helhet i offensiv kvalitetsutveckling. / The investigator has studied how company X could induce its customers to become clearer in their demands and in the long run quality assure their consulting services. The purpose of the study has been to investigate how company X can create a red thread in which the customers' requirements and expectations are identified, fulfilled and followed up. The goal for company X is to provide quality consulting services that generate the greatest possible customer satisfaction. The study has answered the following questions: What does a qualitative consulting service de-fine? How can customers more clearly convey their requirements and expectations? How can cus-tomer satisfaction monitoring look like? How can the working methods be followed up? The re-port is a case study that consists of qualitative data collected through received interviews and the implementation of a workshop. The result shows that the customer is in focus and and quality for company X means a satisfied customer through, for example, delivery of requested products in time at the right price. The dif-ferent respondents in the selection groups today have different working methods that are used to find out the customer's requirements and expectations. Customers are asked if they want to fill in a customer survey, which they rarely want. The process is not rooted in all parts of the organiza-tion from top to bottom. An improvement area in the company's process with customer follow-up has been identified, today two surveys with different scales are used and the company's quality objectives are calculated on one of the surveys. The study's conclusion is that the customer's pronounced, implicit and unconscious needs, espe-cially the latter, are of great importance for the experience of customer satisfaction. The needs may be identified by the SPIN model. Follow-up of customer satisfaction can be done through qualitative or quantitative measurements. The working methods can be followed up through the cornerstone model where all parts create a whole in offensive quality development and can work for a quality assurance of consulting services.