Syftet med denna undersökning är att synliggöra hur rektorer i grundskolan reflekterar och resonerar kring sex- och samlevnad. Dessutom ämnar studien undersöka hur rektorer i grundskolan tolkar och reflekterar kring skrivelser rörande sex- och samlevnad i läroplanen för grundskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet. Vi vill även analysera hur rektorer översätter dessa reflektioner till det praktiska arbetet i sin skolverksamhet. De frågeställningar vi utgått från är “Hur kan rektorers reflektioner kring och tolkningar av sex- och samlevnad tolkas och förstås?”, ”Hur översätter rektorer läroplanens skrivelser utifrån sina egna reflektioner rörande sex och samlevnad i sin roll som pedagogisk ledare?” samt ”Hur blir denna översättning synlig i det praktiska arbetet i skolverksamheten?”. Studien har sin grund i semistrukturerade intervjuer med sex olika rektorer. Intervjuerna har sedan analyserats utifrån översättningsmodellen och teorin om teacher agency. Det slutliga resultatet visar att sex- och samlevnadsundervisningen innehåll, utformning och plats i skolverksamheten dikteras av flertalet olika faktorer. Detta tar sig i uttryck utifrån egna erfarenheter, den sociala, kulturella och materiella kontext som är skolan, yttre faktorer och styrdokument. Alla dessa faktorer samspelar med varandra och skapar en arena för handlande och genom handlandet så ges olika förutsättningar för sex- och samlevnadsundervisningen.

Uppsatsen syftar till att undersöka hur och varför den mexikanska maten spred sig till och inom Sverige samt hur den svenska kulturen förändrat maten i och med resan hit. Detta görs med hjälp av en nutida historisk fallstudie där två olika typer av branscher inom samma område, det vill säga texmex-mat, undersöks. Den andra delen av uppsatsen handlar mer om skillnaden på mexikansk mat och det vi i Sverige ser som klassisk tacos. Resultatet presenteras med hjälp av nyhetsartiklar som systematiskt har framtagits med hjälp av mediearkivet för att på så sätt få fram en slags tidslinje på när saker och ting hände. Innehållet från dessa nyhetsartiklar diskuteras sedan med hjälp av den tidigare forskningen samt de två teorierna, diffusionsteorin, översättningsmodellen samt förändringen av produktion, distribution och konsumtion som presenteras. Slutsatsen blev att spridningen av den mexikanska maten till och inom Sverige skett genom både smittsam och hierarkisk diffusion. Det har även blivit tydligt att den mexikanska maten genomgått någon typ av översättning och eller synkretism i och med resan till Sverige, då det är stor skillnad på det som klassas som klassisk tacos i Sverige och autentisk mexikansk mat.

Syfte med denna uppsats är att få en bättre förståelse för vilka dessa organisationer och sociala entreprenörer som använder idrott som medel er. Jag önskar också utifrån teori förstå varför dessa organisationer uppstått. Då dessa organisationer arbetar tvärsektoriellt är det också intressant att veta hur de upplever samarbetet med den offentliga, privata och ideella sektorn. Utifrån teori kommer jag försöka förklara varför de upplever samarbetet som de gör.De flesta av aktörerna jag har intervjuat är inte en del av den traditionella idrottsrörelsen, eller upplever sig inte som en del av den, men de använder idrott som medel för att lösa olika samhällsutmaningar. Ofta samhällsutmaningar som traditionellt har varit välfärdsstatens uppgift. De har olika organisationsformer, och få av dem har medlemmar i traditionell mening. Jag har gjort kvalitativa intervju med sju sociala entreprenörer som alla har startat upp organisationer som vill lösa sociala utmaningar genom att använda idrott som medel. Intervjuerna visade att det som är utmärkande för dessa organisationer, är att de alla har olika organisationsformer. De samarbetar med både offentliga, privata och den ideella sektorn. Flera av intervjupersonerna tyckte samarbetet med det offentliga fungerade bra nu, men att det i början hade varit svårt att komma i kontakt med rätt förvaltning och rätt person i kommunerna. Det var också väldigt personbaserat om samarbetet eller kontakten fungerade. Flera av intervjupersonerna upplever att det är svårt att få till ett samarbete med idrottsrörelsen, och de upplever att idrottsrörelsen är skeptisk till dem. Samtidigt upplever flera att både det offentligas och idrottsrörelsens inställning till dem har blivit bättre de senaste åren. Flera tyckte det var enklare att få till samarbete med näringslivet.För att besvara problemställningen och syftet så har jag i bakgrunden gett en beskrivning av den historiska utvecklingen i civilsamhället, idrottsrörelsen och den statliga styrningen. Som teoretisk referensram har jag använt teorier om Nyinstitutionell teori, översättningsmodellen, teorin om organisatoriska mellanrum och teorin om hybrida organisationer. / The purpose of this study is to gain a better understanding of who these organizations and these social entrepreneurs who use sports as a means are. By using theory I will try to explain why these organizations emerges. As these organizations work across sectors, is it also interesting to know how they experience the collaboration with the public, private and non-profit sectors. Based on theory, I will try to explain why they experience the collaboration as they do.Most of the social entrepreneurs I have interviewed are not part of the traditional sports movement, or do not feel part of it, but they use sports as a means of solving various societal challenges, which traditionally have been the task of the welfare state. They have different forms of organization, and few of them have members in the traditional sense.I have done qualitative interviews with seven social entrepreneurs who all have started organizations that want to solve social challenges by using sports as a means. The interviews showed that what is characteristic of these organizations is that they all have different forms of organization. They collaborate with both the public, private and non-profit sectors. Several of the interviewees thought that the collaboration with the public sector worked well now, but in the beginning they had run into problems as getting in touch with the right administration and the right person in the municipalities. It was very person-based if the collaboration or relationship worked. Several of the interviewees feel that it is difficult to get a collaboration with the sports movement, and they feel that the sports movement is sceptical to them. At the same time, many feel that both the public sector's and the sports movement's attitude towards them has improved in recent years. They thought it was easier to get cooperation with the privat sector, the business community.To answer the purpose and the problem in this study, I have given a description of the historical development in civil society, the sports movement and in the Swedish governance. As a theoretical frame of reference, I have used theories of New Institutional theory, theory of organizational spaces and theory of hybrid organizations.

In order to meet the future recruitment challenges, public organisations in the field of care need to recruit a large proportion of staff. It can be done by introducing full-time standards into welfare. The process of change full-time as a norm is a general concept which is now to be adepted locally in public organisations throughout the country. The study aims to obtain deeper understanding of changeprocesses focusing on sensemaking and translation from understanding to action. The study examines how the general concept of full-time as a norm is translated and expressed locally in a municipality. It also identifies and discusses tensions and how they are expressed within the organisation. The method is a combination of analysis of documents and qualitative research interviews. The analysis is based on the translationsmodel by Czarniawaska och Joerges (1996). The result shows that there is a high degree of understanding of why the changeprocess is being carried out in the organisation and is seen as positive. Challenges are found in the organizational culture and structure, leadership and are expressed by different tensions. The translationmodel proved to be a good analytical tool to study how translations and tensions are expressed in the organisation.

In order to meet the future recruitment challenges, public organisations in the field of care need to recruit a large proportion of staff. It can be done by introducing full-time standards into welfare. The process of change full-time as a norm is a general concept which is now to be adepted locally in public organisations throughout the country. The study aims to obtain deeper understanding of changeprocesses focusing on sensemaking and translation from understanding to action. The study examines how the general concept of full-time as a norm is translated and expressed locally in a municipality. It also identifies and discusses tensions and how they are expressed within the organisation. The method is a combination of analysis of documents and qualitative research interviews. The analysis is based on the translationsmodel by Czarniawaska och Joerges (1996). The result shows that there is a high degree of understanding of why the changeprocess is being carried out in the organisation and is seen as positive. Challenges are found in the organizationalculture and structure, leadership and are expressed by different tensions. The translationmodel proved to be a good analytical tool to study how translations and tensions are expressed in the organisation.

Bakgrund: Offentliga organisationer har under de senaste decennierna utsatts för förändring, detta till följd av ett ökat krav på effektivitet. Som svar på detta har styrinstrument (management verktyg) från industriella sammanhang hämtats för att bemöta denna effektivitet, ett av dessa verktyg är Lean, som i hälso- och sjukvården fått namnet Lean Healthcare. Lean kan ses vara ett koncept som färdats från tillverkningsindustrin in till hälso- och sjukvården där den översatts, något som medfört att det teoretiska ramverket översättningsmodellen används för att förstå denna översättning i hälso- och sjukvården.   Syfte: Syftet med studien är att beskriva och förklara hur olika hälso- och sjukvårdsorganisationer översätter Lean. Detta för att bidra med kunskap om vad Lean står för i hälso- och sjukvården, samt vilka möjligheter och svårigheter som existerar.   Metodval: En kvalitativ flerfallstudie har genomförts för att kunna förstår hur Lean översatts i hälso- och sjukvården. Datainsamlingen har genomförts genom semistrukturerade intervjuer på kliniknivå vilket inneburit att vi haft kontakt med läkare, sjuksköterskor, fysiker, specialistsjuksköterskor, barnmorskor samt administrativ ledning. Vi har även tagit del av olika dokument som medfört en bredare förståelse för hur översättningen sett ut.   Slutsatser: Vi har sett hur idén, Lean, genomgått olika faser i klinikerna där det översatts till att bli något eget i klinikernas lokala praktiker. Vi kan konstatera att Lean i hälso- och sjukvården blir något som står för effektivitet, processtänk, samarbete och problemlösning, standardisering, visualisering, att ledarna investerar i sina anställda samt mätning och sökande efter överlevnadsgrad. Vidare kan vi konstatera att Lean i hälso- och sjukvården skapar möjligheter då det lett till effektivare behandlingstid, bättre tillgänglighet av personal, förkortade ledtider, förbättrade patientflöden, bättre arbetsmiljö och en bättre struktur. Svårigheter som visat sig uppkomma är att finna balans och anpassning, svårigheter med professioner, svårigheter med koppling till det industriella sammanhanget samt den komplexitet som hälso- och sjukvården består av där oförutsägbara händelser ofta uppstår. / Background and discussion: Public organizations have in recent decades been subjected to change, and this is due to an increased demand for efficiency. The control instrument (management tool) from industrial settings has been taken in response to this efficiency and one of them is Lean, in Healthcare named “Lean Healthcare”. Lean can be seen as an idea that has been translated from the manufacturing industry to healthcare, and the theoretical framework translation model has been used to understand this in this paper. Purpose: The purpose of the study is to describe and explain how different healthcare organizations translate Lean. This is to provide knowledge of what Lean stands for in Healthcare, as well as the difficulties and opportunities that exist. Method: A qualitative case study has been conducted to understand how Lean is translated into Healthcare. Data has been collected through semi-structured interviews at the clinic level, which meant that we had contact with doctors, nurses, physicists, specialist nurses, midwifes and administrative management. We have also taken note of the documents that enabled us to have a broad understanding of how the translation looked which has given us an understanding of the opportunities and difficulties that existed. Conclusions: We have seen how the idea, Lean, has undergone various phases in both of the clinics, where it was translated into something local. We can conclude that Lean in Healthcare is something that stands for efficiency, the process of thinking, collaboration and problem solving, standardization, visualization, leaders investing in their employees, and measurement of quest for survival. Furthermore, we note that Lean in Healthcare creates opportunities as it leads to more effective treatment, better availability of personnel, shorter lead times, improved patient flow, better work, better structure and a better working environment. Difficulties arise as proven by finding balance and alignment, difficulties with professions, difficulties related to the industrial context and the complexity of healthcare where unpredictable events are common.