This paper investigates the ongoing talks between the Swedish libraryassociation (Svensk Biblioteksförening) and the Swedish Publishers’Association (Svenska Förläggareföreningen) regarding a new payment modelfor e-book loans in Swedish public libraries. The current model allows an ebookto be lent an infinite number of times and for each loan the library paystwenty Swedish kronor to the supplier, Elib, which in turn passes half of thatsum on to the publicers.The reason for the talks is that both libraries and publishers have reason to bedispleased with the current model. For the libraries it has proven to be aneconomic challenge, for the already strained library economies, sincepayment is made directly by the individual library from the media budget.The publishers also have reasons to want a change of model since thecompensation they receive from the libraries is not enough for them tocontinue publishing e-books and making a profit. They argue that to protectthe commercial e-book market the principle of free loans has to be replacedby a model that introduces “friction” in the form of limitations on how manytimes a title can be loaned.This study is based on interviews with representatives from both sidesinvolved in the talks, along with a representative from Elib and a librarian.An analytical tool has been constructed by the author to aid in the process ofuncovering arguments and standpoints in the interviews. The analyticframework has been construed from standpoints in the e-book debate. Thestudy's major findings include that both sides have distinctive perspectives onthe e-book, one side sees it as a fast and effective way to supply people withliterature and information and the other as a commodity to be bought andsold on a market. The challenge is to find means of co-existing. / Program: Bibliotekarie

Bakgrund och problem: Sedan marknadiseringen av den svenska hälso- och sjukvården har begreppet ersättningsmodeller fått ett ökat utrymme inom välfärdsdebatten. Motivet med marknadiseringen var att öka kostnadseffektiviteten och minska centralstyrningen. Detta innebar att beslut som tidigare fattats på statlig nivå istället hanteras på regional nivå. Regionerna kan därmed självständigt utforma och tillämpa den ersättningsmodellen de anser lämplig. Mer specifikt resulterade detta i att den traditionella anslagsfinansieringen i större utsträckning ersattes av den framväxande DRG-baserade ersättningen. Flertalet studier lyfts fram vilka riktar kritik mot incitamenten de olika ersättningsmodellerna ger upphov till och hur dessa kan anses vara motsägelsefulla mot hälso- och sjukvårdens olika intressenter. Detta resulterade i att flertalet regioner valde att överge den DRG-baserade ersättningsmodellen. Den institutionella teorin förklarar att såväl intressenterna som omgivningen utsätter beslutsfattare inom hälso- och sjukvården för olika former av påtryckningar. Till följd av detta går det att ifrågasätta att beslut om val av ersättningsmodell kan förklaras vara rationellt.  Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur beslutsfattare, inom hälso- och sjukvården, i regionerna Västmanland, Halland och Jönköpings län upplever och påverkas av påtryckningar vid val av ersättningsmodell.  Metod: Denna studie är komparativ och av kvalitativ art, vilket gör den till en flerfallsstudie. Det empiriska materialet har samlats in via semistrukturerade intervjuer och analyserats med hjälp av den institutionella teorin.  Slutsats: Analysen visar på hur väl den institutionella teorin lyckas fånga och förklara hur beslutsfattandet, vid val av ersättningsmodell, utsätts för påtryckningar härrörande från de institutionella begreppen legitimitet, löskoppling och isomorfism. Utifrån analysen hävdar vi att dessa påtryckningar medför att beslutsfattandet inte kan förklaras vara rationellt. / Background and problem: Since the marketization of Swedish health care the concept of payment systems have gained further attention in the welfare debate. The motive behind the marketization was to increase cost-efficiency and reduce central regulation. This resulted in a transition where decisions traditionally made on state level were instead handled on regional level. The regions can thus decide independently on the structure and choice of payment systems they consider appropriate. More specifically this resulted to a greater extent in a transition from the traditional payment system being replaced by the emergent DRG-based payment system. Several highlighted studies direct their criticism towards the incentives associated with the different payment systems and how these can be perceived contradictory to the different health care stakeholders. This resulted in most of the regions discarding the DRG-based payment system. The institutional theory explains that both the stakeholders and the environment expose decision-makers in the health care sector to various forms of pressure. As a result it can be questioned whether decisions on the choice of payment system can be explained as rational.     Purpose: The purpose of this study is to investigate how decision-makers in health care, in the regions of Västmanland, Halland and Jönköping County, are experiencing and affected by pressures in the choice of payment system.   Method: This study is comparative and of a qualitative nature, which makes it a multiple-case study. The empirical material has been collected via semi-structured interviews and analyzed using institutional theory. Conclusion: The analysis shows how well the institutional theory manages to capture and explain how decision-making, when choosing a payment system, is exposed to pressure derived from the institutional concepts of legitimacy, detachment and isomorphism. Based on the analysis, we claim that these pressures mean that decision-making cannot be explained as rational.

Det finns ett uttalat behov av nya innovativa vårdmodeller inom hälso- och sjukvården. Svensk vård står inför signifikanta utmaningar och karaktäriseras av brist på sjukvårdsplatser, eskalerande kostnader och minskat patientförtroende. Hospital at Home (HaH) erbjuder möjligheter till förbättrad tillgänglighet, kostnadseffektivitet och patienttillit inom vården, men dess implementering begränsas av bristande förståelse för rådande finansiella förutsättningar, otillräckliga regelverk och inadekvata ersättningsmodeller. Denna studie syftar till att fördjupa förståelsen för de finansiella förutsättningar som påverkar implementeringen av innovativa vårdmodeller, såsom HaH, i komplexa decentraliserade sjukvårdssystem. Genom att utveckla ett teoretiskt ramverk som utforskar hur befintliga ersättningsstrukturer påverkar införandet av innovativa vårdformer, syftar denna studie till att bidra till förbättrat strategiskt beslutsfattande för en framgångsrik implementering och effektiv integrering av HaH i den svenska vården. Studien har tillämpat en utforskande abduktiv ansats, vilken realiserats genom en mixad metod som kombinerar enkäter och fallstudier. Datainsamlingen genomfördes via enkäter distribuerade till Sveriges 21 regioner samt genom semi-strukturerade intervjuer med representanter från tre svenska HaH-initiativ. Studien konstaterar att förberedelse och implementering av vårdinnovationer i decentraliserade system påverkas av flertalet både yttre och inre faktorer. Regelverk och direktiv, avtal samt extern budgetering och resursfördelning utgör grunden för hur vårdtjänster struktureras och finansieras. Dessa externa ramar är fundamentala i skapandet av en miljö som främjar vårdinnovation. Lokala variationer, vårdaktörer, verksamhetsformer och ersättningsmodeller spelar sedan en direkt roll i hur olika vårdmodeller utformas, finansieras och levereras i praktiken. Slutligen understryker studien behovet av en nationell definition av HaH och dess verksamhetsform, revidering av begränsande regelverk samt inkorporering av rörliga ersättningskomponenter till HaH-vårdutförare för att underlätta en storskalig implementering av HaH i Sverige. / There is a pressing need for innovative care delivery models within healthcare. Swedish healthcare faces formidable challenges including a shortage of hospital beds, escalating costs, and diminishing patient trust. Hospital at Home (HaH) presents an opportunity to enhance accessibility, cost-effectiveness, and patient trust within the healthcare system. However, its widespread adoption is impeded by a lack of understanding of current financial preconditions, insufficient regulations, and inadequate reimbursement models. This study seeks to enhance the understanding of financial preconditions influencing the implementation of innovative care models, such as HaH, within decentralized healthcare systems. Through the development of a theoretical framework that examines how current compensation structures impact the adoption of innovative care models, this study aims to inform strategic decision-making for the successful implementation and effective integration of HaH into Swedish healthcare. This thesis employs an exploratory abductive approach, utilizing a mixed-methods strategy that combines surveys and case studies. Data was collected through surveys distributed across all 21 Swedish regions, complemented by semi-structured interviews with representatives from three Swedish HaH initiatives. The study finds that the preparation and implementation of healthcare innovations in decentralized systems are significantly shaped by a range of external and internal factors. Regulatory frameworks, contractual agreements, and mechanisms for budgeting and resource distribution form the basis for how healthcare services are structured and financed. These external factors are fundamental in creating an environment that promotes healthcare innovation. Moreover, local variations, healthcare providers, operational forms, and reimbursement models directly influence how different care models are designed, financed, and delivered in practice. Finally, the study highlights the critical need for a national definition of HaH, the revision of restrictive regulations, and the integration of variable reimbursement components to facilitate widespread adoption of HaH across Sweden.

Hälso- och sjukvården har genomgått stora förändringar genom åren och är idag en central del av vårt välfärdssamhälle. Utvecklingen går mot en mer primärvårdscentrerad vård vilket gör att hälso- och sjukvården står inför nya utmaningar gällande bland annat resursfördelning och prioriteringar. Idag styrs hälso- och sjukvården i allt större utsträckning av ekonomiska incitament där kopplingen till ersättning utgår från bland annat måluppfyllelse, prestation och resursinsatser. Hur ersättningsmodellerna utformas skiljer sig åt mellan olika huvudmän och varje huvudman utformar sin vårdvalsmodell efter sina prioriteringar av primärvårdsmålen.   Syftet med studien är att analysera om de olika ersättningsmodellerna i primärvården understödjer de mål man arbetar mot samt vilka erfarenheter aktörerna inom hälso- och sjukvården, dvs. politiker, administrativ ledning och profession, har av ersättningsmodellernas effekter.   För att studera hur ersättningsmodellen understödjer verksamhetsmålen i primärvården har två fallorganisationer valts ut, Landstinget Blekinge och Region Jönköpings län, där en komparativ forskningsdesign tillämpats. Data för den teoretiska referensramen utgår från publicerade artiklar, böcker och övrigt informationsmaterial från myndigheter. Primärdata har inhämtats från sex kvalitativa, semistrukturerade intervjuer. Sekundärdata för studien består av insamlad data från respektive region/landsting.   Att använda en ersättningsmodell för resursfördelning i primärvården anses vara ett bra styrmedel då monetära ersättningar motiverar. Målen tillgänglighet, jämlik vård, hög kvalité, personcentrerad vård, patientsäkerhet tillsammans med kostnadseffektiv vård kan ibland motverka varandra. God kostnadskontroll prioriteras ofta i styrningen samtidigt ger uppföljning och kontroll behov av mycket administration, vilket motverkar målet kostnadseffektiv vård.   Att styra primärvården med ersättningsmodeller är effektivt då monetär ersättning är inblandad men modellen används inte i första hand att styra mot mål utan för kostnadskontroll. Erfarenheterna av ersättningsmodellens effekter är att de ibland motverkar målen för hälso-och sjukvården och får oönskade effekter såsom manipulation av data och fokus på att det man utför genererar högre ersättning. Uppföljningen av ersättningsmodellerna kräver också mycket administration. / The health care system has undergone major changes over the years and is today a central part of our welfare society. The trend is to direct citizens towards the Primary Health Care sector, making the health care system face new challenges.  The primary challenges are related to the allocation of resources and guiding priorities for this. Today, health care is increasingly controlled by economic incentives, where the link to compensation is based on, compensation models. How the compensation model is designed varies between different principal stakeholders whom are designing their care choice model after its own priorities of primary health care objectives.   The aim of the current study is to analyse whether the different compensation models in primary care supports the goal to work towards and what experience the different operators, politicians, administrative management and profession, have of compensation models ' effects.   To study how the compensation model supports business goals in primary care two organizations has been selected, County Council of Jönköping and Blekinge on which a comparative research design has been applied. Data for the theoretical frame of reference is based on published articles, books and other information material from the authorities. Primary data has been gathered from six qualitative, semi-structured interviews. Secondary data for the study consists of data collected from each region/County Councils.   To use a compensation model for the allocation of resources in primary health care is considered to be a good instrument in which monetary remuneration justifies. Objectives as availability, equal treatment, high quality care, person-centred care, patient safety, along with cost-effective care can sometimes counteract with each other. Good cost control is often a priority when governing health care operations, monitoring and control the business needs much administration, thus undermining the objective of cost effective care.   Compensation model is effective way to control primary health care since monetary compensation is involved but the model is not used primarily to steer towards the target but for cost control. The experience of the effects of the compensation model is that they sometimes act counterproductive towards goal for the health care system and you might receiving unwanted effects as manipulation of data and focus what you can do to generate more compensation.  A vast amount of administration is needed to follow up compensation models.