Denna studie beskriver med en fallstudie av matrisorganisationen Jetpak hur chefer fördelar och gemensamt tar ansvar. För att nå syftet används chefskapsmodell av Koontz och Weihrich som skildrar fem ansvarsområden; planering, organisering, personal, ledarskap samt kontroll. Jetpak som företag är ett intressant fallstudieobjekt eftersom de sedan införandet av matrisstrukturen visat en positiv tillväxt. Detta trots att matrisen som organisationsform fått utså mycket negativ kritik för att vara alltför invecklad och svårförstådd. Utmärkande för matrisorganisationer är förekomsten av dubbelt chefskap det vill säga att anställda har två likställda chefer och ovan nämnda ansvarsområdena måste därför delas upp. En kvalitativ studie med intervjuer av fyra utvalda chefer har genomförts där vardera svarande förklarat sitt förhållningssätt till rollen som ansvarstagande chef. Studien kommer fram till att hög involvering, tydlig kommunikation samt hög grad av mognad inom ledarskapet, är avgörande faktorer för att fördela och gemensamt ta ansvar inom Jetpak. Problemen beskrivs i form av otydliga gränsdragningar mellan chefers ansvarsområden samt en viss brist på samspel mellan dessa. Studien visar att det gemensamma ansvarstagandet karaktäriseras av förtroende för varandra samt aktiv kommunikation genom kontinuerliga avstämningar mellan chefer.

Bakgrund: Våld mot kvinnor i nära relation är ett globalt hälsoproblem. Ett svenskt universi- tetssjukhus har tagit fram en handlingsplan för omhändertagande av våldsutsatta kvinnor och det finns evidens för att avdelningschefer spelar en stor roll för implementeringen av hand- lingsplaner. Syfte: Syftet med föreliggande studie är att undersöka avdelningschefers erfarenheter av att implementera en handlingsplan om våldsutsatthet; “Våldsutsatta kvinnor - en handlingsplan för omhändertagande”, samt att undersöka vilka hinder och underlättande faktorer som ligger bakom implementeringen. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Sju avdelningschefer från sju olika avdelningar inom fem divisioner intervjuades vid ett svenskt universitetssjukhus som har en handlingsplan för omhändertagande av våldsutsatta kvinnor. Intervjuerna genomfördes med stöd av en intervjuguide, och resultatet analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Huvudresultat: Majoriteten av informanterna hade inte implementerat handlingsplanen. För- sök till implementering hade genomförts dels genom att föra in frågan om våld i ett inskriv- ningsformulär eller genom att ta upp handlingsplanen på arbetsplatsträffar eller andra perso- nalmöten. De rapporterade hinder och underlättande faktorer som finns i samband med im- plementeringen av handlingsplanen för våldsutsatta kvinnor berodde på avdelningsschefen själv, verksamheten, dokumentationen och olika resurser. Slutsats: Idag går det inte att implementera handlingsplanen full ut. Informanterna upplevde detta som frustrerande och menar att en tydlig struktur av handlingsplanen från sjukhusled- ningen krävs för att kunna förankra handlingsplanen i verksamheten. Fler studier bör genom- föras på fler avdelningar då verksamhetens patientgrupp påverkade hur informanterna förhöll sig till handlingsplanen. / Background: Intimate partner violence against women is a global health problem. A Swedish university has developed a guideline for the care of abused women and there is evidence that nurse managers play a major role in the implementation of guidelines. Aim: The aim of the present study is to investigate the nurse managers' experiences of im- plementing a guideline on domestic violence; "Abused women - a guideline for disposal" and to explore the barriers and facilitating factors behind the implementation. Method: A qualitative study was conducted. Seven nurse managers from seven different wards within five divisions were interviewed at a Swedish university hospital that has a guideline for the care of abused women. Data were collected through semi-structured intervi- ews using an interview guide, and the results were analyzed using a qualitative content analy- sis. Main result: The majority of respondents had not implemented the guideline. Attemts to im- plement the guideline had been carried out, partly by bringing in the issue of violence in an enrollment form, or by taking up the guideline at workplace meetings and other staff mee- tings. The reported barriers and facilitating factors that are associated with the implementation of the guideline for abused women was due to the nurse manager, operations, documentation and various resources. Conclusion: Today it is not possible to implement the guideline completley. The informants experienced this as frustrating and believes that a clear structure of the guideline from the hospital management is required to anchor the guideline into the wards activity. More intervi- ews should be conducted in other wards as the group of patients, treated at the ward, affected how informants conducted the guideline.

Syftet med studien var att undersöka vilka handlingar som leder till att sjuksköterskor blir avdelningschefer och vilka konsekvenser det kan få för sjuksköterskor att vara chefer, vilka faktorer de uppfattar har påverkat valet och hur de upplever och ser på sin egen roll. Metoden som användes är grundad teori och studien baseras på djupintervjuer med sex avdelningschefer som i sin grundprofession är sjuksköterskor. Resultatet utmynnade i en processmodell bestående av fyra faser där kategorin vändpunkt identifierades som kärnkategorin. Resultatet analyserades sedan utifrån det teoretiska perspektivet i symbolisk interaktionism. / The aim with the study was to examine which actions lead to nurses becoming ward managers and which consequences it may get to a nurse becoming a manager, which factors do they consider have influenced their choice and how do they experience their own role. The used method is Grounded theory and the study is based on interviews with six ward managers which are nurses in profession. The result ended out in a process model containing four phases and the category, turning point experience, was identified as the core category. The result was analyzed on the basis of the theoretical perspective of symbolic interactionism.

<p>Den fysiska aktiviteten minskar bland befolkningen. En mer stillasittande livsstil bidrar till övervikt och fetma som i sin tur kan orsaka livsstilsrelaterade sjukdomar. I arbetet för att öka den fysiska aktiviteten i befolkningen har fysisk aktivitet på recept utvecklats som metod inom sjukvården. I Landstinget Västmanland tillämpas denna arbetsmetod under begreppet Ordinerad Fysisk Aktivitet (OFA). På uppdrag av Landstinget Västmanland genomfördes denna studie. Syftet var att undersöka avdelningschefernas uppfattningar kring arbetet med OFA samt arbetet med fysisk aktivitet riktat till medarbetare och befolkning på rehabiliteringsavdelningarna och medicinmottagningarna i Västmanlands län. En kvalitativ ansats tillämpades för studien genom intervjuer. Resultatet visar på svårigheter med införandet av OFA i verksamheten. Avdelningarna saknar rutiner och mål för OFA som arbetsmetod. Men viljan att arbeta med OFA finns på avdelningarna samt förståelsen för dess betydelsefulla hälsosamma effekter för patienterna. Medarbetarna på avdelningarna har tagit del av det material och utbildningar som finns men arbetet med OFA går långsamt framåt. Förmåner för medarbetarna, angående fysisk aktivitet, finns som ersättning från Landstinget Västmanland samt för några avdelningar, friskvårdshalvtimme i veckan. Flera avdelningar deltar i aktiviteter för att öka den fysiska aktiviteten hos medarbetarna. Avdelningarna har däremot inget riktat arbete mot befolkningen angående fysisk aktivitet. Det finns inga riktlinjer för hur detta arbete ska fungera. Utvecklingsmöjligheterna för ett befolkningsinriktat arbete bedöms vara små. </p> / <p>Physical activity decreases among the population. A more sedentary life style contributes to overweight and obesity which can cause life style related diseases. In the work to increase physical activity among the population physical activity on prescription has developed as a method in health care. In the County Council of Västmanland this working method applies under the concept Prescribed Physical Activity (OFA). This study was accomplished commissioned by the County Council of Västmanland. The aim of the study was to examine the opinions of the head of department, in the department of rehabilitation and the department of medicine in the County Council of Västmanland, about the work with OFA and the work on physical activity targeted to the employees and the population. A qualitative approach was applied for the study through interviews. The results show the difficulties with the introduction of OFA in the departments. The departments lack of routines and objectives for OFA as a work method. But the willingness to work with OFA and the understanding of its significant health effects for patients occurs in the departments. Employees of the department have taken note of the materials and educations available but the work with OFA is making slow progress. Benefits for the employees, regarding physical activity, is compensation from the County Council of Västmanland, and for some departments, half an hour of health related activities a week is available. Several departments are involved in activities to increase physical activity among the employees. The departments have no direct work to the population regarding physical activity. There are no guidelines on how this work should be carried out. The potential for a population-oriented work is considered to be small.</p>

Den fysiska aktiviteten minskar bland befolkningen. En mer stillasittande livsstil bidrar till övervikt och fetma som i sin tur kan orsaka livsstilsrelaterade sjukdomar. I arbetet för att öka den fysiska aktiviteten i befolkningen har fysisk aktivitet på recept utvecklats som metod inom sjukvården. I Landstinget Västmanland tillämpas denna arbetsmetod under begreppet Ordinerad Fysisk Aktivitet (OFA). På uppdrag av Landstinget Västmanland genomfördes denna studie. Syftet var att undersöka avdelningschefernas uppfattningar kring arbetet med OFA samt arbetet med fysisk aktivitet riktat till medarbetare och befolkning på rehabiliteringsavdelningarna och medicinmottagningarna i Västmanlands län. En kvalitativ ansats tillämpades för studien genom intervjuer. Resultatet visar på svårigheter med införandet av OFA i verksamheten. Avdelningarna saknar rutiner och mål för OFA som arbetsmetod. Men viljan att arbeta med OFA finns på avdelningarna samt förståelsen för dess betydelsefulla hälsosamma effekter för patienterna. Medarbetarna på avdelningarna har tagit del av det material och utbildningar som finns men arbetet med OFA går långsamt framåt. Förmåner för medarbetarna, angående fysisk aktivitet, finns som ersättning från Landstinget Västmanland samt för några avdelningar, friskvårdshalvtimme i veckan. Flera avdelningar deltar i aktiviteter för att öka den fysiska aktiviteten hos medarbetarna. Avdelningarna har däremot inget riktat arbete mot befolkningen angående fysisk aktivitet. Det finns inga riktlinjer för hur detta arbete ska fungera. Utvecklingsmöjligheterna för ett befolkningsinriktat arbete bedöms vara små. / Physical activity decreases among the population. A more sedentary life style contributes to overweight and obesity which can cause life style related diseases. In the work to increase physical activity among the population physical activity on prescription has developed as a method in health care. In the County Council of Västmanland this working method applies under the concept Prescribed Physical Activity (OFA). This study was accomplished commissioned by the County Council of Västmanland. The aim of the study was to examine the opinions of the head of department, in the department of rehabilitation and the department of medicine in the County Council of Västmanland, about the work with OFA and the work on physical activity targeted to the employees and the population. A qualitative approach was applied for the study through interviews. The results show the difficulties with the introduction of OFA in the departments. The departments lack of routines and objectives for OFA as a work method. But the willingness to work with OFA and the understanding of its significant health effects for patients occurs in the departments. Employees of the department have taken note of the materials and educations available but the work with OFA is making slow progress. Benefits for the employees, regarding physical activity, is compensation from the County Council of Västmanland, and for some departments, half an hour of health related activities a week is available. Several departments are involved in activities to increase physical activity among the employees. The departments have no direct work to the population regarding physical activity. There are no guidelines on how this work should be carried out. The potential for a population-oriented work is considered to be small.

Strategizing är vad människor i en organisation gör när de planerar och medverkar i aktiviteter som ska bidra till företagets riktning. Forskning inom strategizing har tidigare fokuserat på organisationens ledning, men även medarbetarperspektivet kan bidra till en bredare uppfattning, då medarbetarna ofta uppfattar strategisk kommunikation på ett annat sätt. Mellancheferna är väsentliga medlare i genomförandet av strategiska förändringar och deras roll är att förmedla samt anpassa strategisk information till sina medarbetare. Syftet med studien är att vidga förståelsen kring strategizing genom att undersöka hur företagens strategiska information kommuniceras genom mellancheferna på operativ nivå inom dagligvaruhandeln. Den empiriska datan är baserad på två företag inom dagligvaruhandeln, Willys och City Gross. Datan har samlats in genom kvalitativ metod med hjälp av en kombination av intervjuer, observationer och dokumentanalys, bestående av externa och interna dokument. Studiens resultat lyfter teamets arbete och menar att trivsel skapar effektivitet och måluppfyllnad. En varierad arbetssituation lägger grunden för förändringar i personalbehovet. Mellancheferna bör fortsätta använda sig av dialoger för att säkerställa anpassningen och översättningen av informationen. De behöver bli bättre på att använda mötesstrukturen och tekniska hjälpmedel. / Strategizing is what people within the organization do when they plan and take part in activities that should contribute to the direction of the company. Research in strategizing has previously focused on top management but the perspective of the employees can contribute to a wider perception as well, because of the employees’ conception of strategic communication. The middle managers are crucial intermediators in the implementation of strategic development and their position is to communicate and adjust the strategic information to their employees. The purpose of this study is to expand the understanding about strategizing by investegate how the companies’ strategic information communicates through the middle managers on the operational level within the retail sector.  The empirical data is based on two companies within the retail sector, Willys and City Gross. The data has been gathered through a qualitative method using a combination of interviews, observations and content analysis, containing external and internal documents. The result of the study highlights teamwork and that well-being creates efficiency and goal fulfillment. A work situation with variation establishes a foundation for changes in staff requirements. The middle managers should keep using dialogues to ensure the adjustment and translation of the information. They need to improve their use of meeting structure and technical tools.