Användandet av e-posthantering i arbetet har ökat kraftigt under de senaste årtiondena. Studier har visat att alltför hög grad av informationsflöde kan leda till minskad jobbtillfredsställelse och känslor av stress. Individer i chefsposition har rapporterats vara särskilt drabbade av detta informationsöverflöd och syftet med denna studie var att undersöka avdelningschefers upplevelser av e-posthanteringen i arbetet. En kvalitativ ansats har antagits i studien då verkligheten tolkas på olika sätt och en kvalitativ studies syfte är att förstå ämnet från intervjupersonernas subjektiva perspektiv. Urvalet till denna studie har gjorts strategiskt och valts till att bestå av fem personer; tre män och två kvinnor. Storleksmässigt var antalet intervjuade för få för att göra några könsjämförelser, vilket heller inte ingick i studiens syfte. Intervjupersonerna har valts ut i samspråk med en kontaktperson på den berörda arbetsplatsen. Som datainsamlingsmetod har intervjuer genomförts, med hjälp av en intervjuguide och röstinspelningsutrustning vid samtliga intervjutillfällen. Flera intervjupersoner uppgav att en viss stress gällande e-posten existerade men att de ansåg sig ha både stöd och kunskap att kunna hantera situationen. Som främsta orsak till stress angavs mängden oläst e-post i inkorgen tillsammans med mottagandet av epost innehållandes oväsentlig information för läsaren. Överlag ansåg intervjupersonerna att kunna logga in från andra ställen än arbetsplatsen innebar en möjlighet och att e-posten fyllde en viktig funktion i arbetet. / The usage of e-mail handling has increased during the last decades. Previous studies have shown that too much information may cause loss of job satisfaction and feelings of stress. Managers in particular have reported the most difficulties with this phenomenon called information overload. The aim of this study was to examine departmental managers’ experiences from e-mail handling in their work.  The study has had a qualitative approach due to the individual differences in perceiving. The interviewees were strategically selected in conversation with a contact person at the work place. The selection included three men and two women. No gender comparisons can be made out of such a small selection of interviewees. Data was collected by using interviews, an interview guide and a voice recorder. Several interviewees reported a certain sense of stress in their handling of e-mail but also having the skills and support to manage the situation. The amount of unread messages along with the reception of nonessential mail was reported as the primary causes of stress. The interviewees were mainly satisfied with the possibility of logging in from other places than the work place and believed that e-mail handling was an important function in their daily work.

Denna uppsats är en kvalitativ studie om framgångsrikt ledarskap inom sjukvård. Syftet med studien är att undersöka vad ett framgångsrikt ledarskap innebär för chefer i en organisation som fått en prestigefylld utmärkelse. Tre frågeställningar utarbetades för att kunna besvara studiens övergripande syfte. Den första frågeställningen handlar om vilka framgångsfaktorer som finns i ledarskapet. Den andra frågeställningen berör hur chefer utvecklar organisationen. Den tredje frågeställningen behandlar vilka svårigheter som chefer möter i sitt ledarskap. I teorikapitlet redogörs för olika definitioner av ledarskap samt sex olika ledarskapsteorier. Teorierna är effektivt ledarskap, autentiskt ledarskap, situationsanpassat ledarskap, transformativt ledarskap, utvecklingsinriktat ledarskap och förändringsledarskap.  Vidare presenteras ett framgångsrikt och effektivt ledarskap sett utifrån tre olika kontexter; global, svensk och hälso- och sjukvård.  I studien har en kvalitativ metod använts i form av semistrukturrerade intervjuer som har genomförts med sex avdelningschefer. Datamaterialet har sedan analyserats i två steg. I första skedet genomfördes en grundad-teori-inspirerad öppen kodning i syfte att få fram begrepp och i det andra skedet en tematisk innehållsanalys i syfte att finna olika teman. Studiens intervjupersoner framhåller relationer, lärande och ett etiskt förhållningssätt som framgångsfaktorer i ledarskapet. Chefer utvecklar organisationen ständigt genom att arbeta med och uppmuntra medarbetarnas deltagande i förbättringsarbete. Utveckling sker även genom att formulera och skapa stöd för visionen och genom en kontinuerlig omvärldsbevakning. Svårigheter i ledarskapet är att härbärgera mycket negativa känslor, kunna hantera egna känslor av ensamhet och kunna släppa arbetet när man går hem. En svårighet är även att hinna med det egna arbetet på arbetstiden samtidigt som man har en ständig tillgänglighet för medarbetarna och deras behov.

Syftet med studien är att förstå de upplevda förutsättningarna för att utöva ledarskap och ledning som individer på mellanchefsnivå i armén har att hantera i sin vardag. Studien är en kvalitativ, induktiv studie där empirin inhämtats genom intervjuer och respondenterna utgörs av ett antal individer på mellanchefsnivå i Armén. Resultatet av studien visar att Försvarsmakten har ett flertal organisatoriska utmaningar som skapar en upplevd känsla av tidsbrist hos respondenterna. Vilket i sin tur påverkar deras möjligheter att utöva det ledarskap och den ledning de önskar. Studiens övergripande slutsats är att kraftkampen mellan Försvarsmaktens maskinbyråkratiska styrning och viljan av att leda genom professionen och uppdragstaktiken, ger en otydlig ram för chefernas arbete. De tvingas, i sitt chefskap, in i en kontrollerande roll där de i stället vill vara mer i agerande eller ledande roller. Därmed uppstår en upplevd känsla av tidsbrist när de inte har möjlighet att utöva ledning på det sätt de önskar. Genom att i stället låta den professonella adhokratin utgöra den styrande kraften skulle det leda till en större balans i chefernas vardag. / The purpose of this study is to understand the perceived conditions for exercising leadership and command that middle line commanders in the Swedish army faces in their daily work. This is a qualitative, inductive study that has collected data from a number of middle line commanders in the Swedish army through the use of interviews. The results show that the Swedish Armed Forces has a number of organizational challenges that creates a perceived lack of time in the respondents. This in turn affect their possibilities to exercise the type of leadership and command style the wish. The study’s overall conclusion is that the power struggle between the Swedish Armed Forces machine-bureaucratic control and the will to lead by profession and mission-based tactics, creates a vague frame for the commanders’ jobs. They are forced into a controlling role when their wish is to work in a leading or acting role. Hence a perceived sense of lack of time is created when they are unable to exercise command in the way they wish. By instead letting the professional adhocracy be the governing force, commanders will experience a more balance in their everyday work.