Syftet med detta arbete är att undersöka medarbetarnas upplevelser av ett tidigare genomfört förändringsarbete, om de ställer sig positiva eller negativa till förändringen. Genom en intervjustudie kommer en organisations förändringsarbete att studeras för att se vilka faktorer som är avgörande för att just de ska lyckas med omstruktureringen och undvika motstånd. För att besvara syftet ytterligare ställdes följande frågeställningar: Hur upplevde medarbetarna motivation, delaktighet och kommunikation inför/under förändringsarbete?  Hur upplevde medarbetarna förändringsledarskap inför/under förändringsarbete?  Studien grundas på en kvalitativ forskningsinsats där semistrukturerade intervjuer har använts som metod med fyra medarbetare på arbetsförmedlingen. Studien visar att organisationens förändringsarbete har varit lyckat utan varken motstånd eller motgångar och att kommunikation och information är centralt för att uppnå en förändring i positiv anda. För att uppnå en sådan krävs det motiverade medarbetare. Medarbetare som får vara delaktiga i förändringsprocessen blir motiverade till förändringen samt ett bra och professionellt ledarskap som får medarbetarna att acceptera den nya situationen. Dessa fyra faktorer motivation, delaktighet, kommunikation och bra ledarskap är avgörande för att lyckas med förändringen och motverka motstånd.

No description available.

Denna kvalitativa studie syftar till att undersöka fenomenen förändringsledarskap och personalavveckling samt hur dessa påverkat den kvarvarande personalen i ett förändringsarbete. Studien är preciserad med två frågeställningar: “Hur har förändringsledarskapet påverkat motivation och engagemang bland kvarvarande anställda?” och “Vilka effekter kan vi se på kvarvarande medarbetaren till följd av och under personalavveckling?” Rapporten grundar sig på en reell organisationsförändring där ett företag befann sig i en annalkande konkurs och en omfattande personalavveckling var nödvändig för organisationens fortsatta överlevnad. Händelsen är återberättad av studiens informant som tidigare varit en del av ledningen och en av dem som initierade och drev avvecklingen och förändringsarbetet.Studien utgår från ledningens dokumentation och jämförs med studiens respondenter som återger den kvarvarande personalens perspektiv på det förändringsarbete som ägt rum. Studiens data utgörs av 4 semistrukturerade intervjuer med anställda som alla arbetat innan, under och efter det nämnda förändringsarbetet. De teoretiska utgångspunkterna för detta arbete har framförallt varit Kotters (1995)8-stegsmodell för att driva och institutionalisera förändring samt forskning på området organisationsförändring, förändringsledarskap och personalavveckling. Resultatet visar att samtliga respondenter upplevde personalavvecklingen som nödvändig men att det skapade stress, oro och ovisshet hos den kvarvarande personalen. Avvecklingen bidrog till att nya och mer effektiva arbetssätt kunde implementeras samt att de anställda fick mer ansvar och större befogenheter. Resultatet visar även att förändringsledarskapet har haft en avgörande roll i att förbereda personalen kring förändringsarbetet samt att fortsatt arbeta med personalen genom hela processen. Detta har bidragit positivt till respondenternas engagemang och motivation till att genomgå förändring och fortsatt arbeta för organisationens överlevnad. Studien avser att bidra med kunskap kring hur förändringsledare kan initiera och driva förändring samt vilka effekter en omfattande personalavveckling kan ha på den kvarvarande personalen.

I studien redogörs påverkansfaktorer som skapas vid övergången från fysiskt- till distansledarskap och lärdomar om vad som händer med ledarskapet. Vi diskuterar kring distansledarskapsutveckling och dess förutsättningar. Vårt syfte är att belysa ledarnas viktigaste erfarenhetsbaserad upplevelser och lärdomar. För att införskaffa empiriskt material används kvalitativ, hermeneutisk tolkning och pre-definierade halvstrukturerade intervjuer med öppna frågor. De faktorer som påverkar ledarskapet mest är digitala redskap samt sociala- och strukturella förhållanden. Påverkansfaktorer och förutsättningarna för lyckad övergång diskuteras. Resultatet analyseras i förhållande till teorier om distansledarskap och förändringsprocesser, digitalisering, sociala- och strukturella faktorer och visar dels att digitaliserings verktyg är en förutsättning för distansarbete, dels vikten av ledarnas ”distans empati” i samband med den sociala omställningen för att säkerställa anställdas välmående under distansförhållanden samt vikten av strukturerat arbete.

I denna studie har det undersökts hur formella ledare arbetat i omställningssituationer samt vilka faktorer de menat är relevanta för ett framgångsrikt förändringsarbete. Syftet med arbetet var att studera hur ledare för omställningsprocesser arbetat för att kunna genomföra en framgångsrik process. Undersökningsmetoden har bestått av intervjuer med olika ledare i organisationerna. Detta för att få en inblick i hur ledare arbetat i dessa processer samt vilka faktorer de tog hänsyn till. Urvalet bestod av ledare för omställningsprocesser vid två olika företag, förtroendevalda från ett fackförbund samt representanter från Trygghetsrådet. Företagen som utgör en del av urvalet hade genomgått två olika omställningsprocesser och därmed ansågs en djupare förståelse för de formella ledarnas arbete kunna erhållas. Resultatet visade att organisationsförändringar kan ge olika utfall, allt beroende på hur de hanteras. De undersökta formella ledarnas berättelser innehöll vissa gemensamma nämnare, vilket de menade utgjorde kriterier för en lyckad förändringsprocess. Med hjälp av det erhållna resultatet samt tidigare teorier kunde slutsatser dras om hur ledare för omställningsprocesser bör arbeta för att kunna genomföra en lyckad process.

No description available.

Titel: Artificiell Intelligens på Arbetsplatsen - En kvalitativ studie om medarbetares upplevelser vid implementering av Artificiell Intelligens.   Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i företagsekonomi. Författare: Rohullah Raul Hosseini och Luwam Grmatzien Handledare: Svante Brunåker  Datum: 2024-Januari   Syfte: Syftet denna studie är att fördjupa förståelsen av medarbetarnas upplevelser i samband med implementeringen av Artificiell Intelligens (AI) i deras organisationer.   Metod: Studien grundar sig på en deduktiv strategi inom ramen för en kvalitativ metodik. Primärdata har samlats in genom semistrukturerade intervjuer.    Resultat och slutsats:  Ålder och karriärstadie påverkar acceptansen och implementeringen av AI, med äldre och etablerade medarbetare som visar större motstånd och mindre benägenhet att experimentera. Ledarskapets roll, anpassade kommunikationsstrategier och reglering av AI framstår som avgörande för att övervinna motstånd och skapa en positiv förändringskultur. Examensarbetets bidrag: Studien bidrar till en fördjupad förståelse kring förändringsarbetekommunikation och motstånd utifrån medarbetares upplevelse vid implementering av AI i organisationer.  Förslag till fortsatt forskning: En kvantitativ studie med fokus på korrelation mellan medarbetarnas produktivitet och AI användning föreslås. / Title: Artificial Intelligence at the Workplace - A Qualitative Study on Employees' Experiences in the Implementation of Artificial Intelligence.   Level: Bachelor’s degree in business administration Author: Rohullah Raul Hosseini and Luwam Grmatzien Supervisor: Svante Brunåker  Date: 2024- January   Aim: The purpose of this study is to deepen the understanding of employees’ experiences related to the implementation of Artificial Intelligence (AI) in their organizations.   Method: The study is based on a deductive strategy within the framework of a qualitative methodology. Primary data has been collected through semi-structured interviews.   Results and conclusions: Age and career stage influence the acceptance and implementation of AI, with older and established employees showing greater resistance and less willingness to experiment. The role of leadership adapted communication strategies and regulation of AI appear to be crucial in overcoming resistance and creating a positive culture of change.   Contribution of the thesis: The study contributes to a deeper understanding of change work communication and resistance based on employees’ experience when implementing AI in organizations.   Suggestions for future research: A quantitative study focusing on correlation between employee productivity and AI use.

I teorin bakom förändringsarbete i organisationer finns det flera olika aspekter att ha i beaktning för att nå ett så lyckat resultat som möjligt. Vad som är ett lyckat resultat för dessa projekt är varierande och subjektivt tolkbart mellan olika personalgrupper och hierarkiska nivåer som kan tycka olika. Genom denna uppsats följer vi ett förändringsprojekt för en process i en tillverkande fabrik och har genom tidigare forskning valt ut fem aspekter att belysa under planeringen, genomförandet och till slut vid resultatet för projektet. Dessa fem aspekter är: 1) styrning, 2) ledarskap, 3) medbestämmande, 4) teknik och 5) information och kommunikation. Utöver dessa fem utvalda aspekter framkom även att tid, övergripande prioritering, syfte och motivation (eller vinning) för förändringsarbetet kom att spela stor roll för slutresultatet. Vad resultatet av denna uppsats kom att påvisa var att de olika hierarkiska grupperna i projektorganisationen hade olika sätt att se på och prioritera de utvalda aspekterna. Huruvida projektet blev lyckat eller ej fanns det delade meningar om mellan den taktiska ledningen, operativa personalen och projektledaren. Efter projektets avslut blev den nya processen fullt implementerad i verksamheten. / In theoretical viewpoints of working with changing conditions in organizations, there are several different aspects to consider in order to achieve gratifying result. What can be considered a successful result for these projects is varying and subjectively interpretable between different internal groups and hierarchical levels that may have different opinions. Through this essay we look at a change management project for a process at a manufacturing plant and from results of previous research we have selected five aspects to consider during the course of this project. The five aspects are: 1) management, 2) leadership, 3) co-determination, 4) technology and 5) information and communication. In addition to these five selected aspects, we also found that considering time, priority, purpose and motivation for the project played a major part for the end result. What the result of this essay will come to show is that different hierarchical groups in the organization of the project had different viewpoints and ways of prioritizing the selected aspects. Whether the project was a success or not, opinions were several depending on what staff force to ask. After the project was finished and submitted, the new process was fully implemented in the organization.

Utgångspunkten för denna studie var att studera medarbetares upplevelser vid organisationsförändring då tidigare forskning visar att en stor del av alla förändringsinitiativ misslyckats. Därav är syftet med denna studie att identifiera faktorer som påverkar medarbetarnas upplevelse vid förändring samt hur dessa påverkar utfallet. Studien har genomförts på en avdelning i en stor koncern placerad i Sverige som vid tiden för studien nyligen infört IT-systemet Workplace. För att besvara studiens syfte och frågeställningar användes en kvalitativ metod där insamling av material skedde genom åtta semistrukturerade intervjuer. Två medarbetare ur projektgruppen intervjuades i syfte att få information kring hur införandet av systemet gått till samt att sex medarbetare på avdelningen intervjuades i syfte att få information kopplat till deras upplevelse av införandet av Workplace. Resultatet från intervjuerna analyserades med hjälp av den teoretiska referensramen och utifrån detta har vi identifierat betydelsefulla faktorer som påverkar medarbetares upplevelse vid förändringar och dess utfall, dessa faktorer blir således viktiga att ta hänsyn till för möjligheten till en lyckad förändring. De identifierade faktorerna innefattar medarbetares förståelse av förändringen samt möjligheten till delaktighet och information. En annan viktig faktor är ett gott förändringsledarskap som kommunicerar, stödjer och bistår medarbetarna med tillräckliga resurser under förändringen. Då studien visar att förståelse för förändringen är den viktigaste faktorn har en modell skapats i syfte att beskriva hur organisationer genom kommunikation kan skapa förståelse hos medarbetarna till varför förändringen sker och hur den gynnar organisationen samt medarbetaren för att på så vis skapa en mer framgångsrik förändring. / The starting point for this study was to study employee experiences during organizational change, as previous research shows that a large part of all change initiatives failed. Hence, the purpose of this study is to identify factors that affect the employees' experience during chang and how these affect the outcome. The study was conducted at a department in a organization located in Sweden, which at the time of the study recently implemented the IT system Workplace. In order to answer the study's purpose and questions, a qualitative method was used in which the collection of material took place through eight semi-structured interviews. Two employees from the project group were interviewed with the aim of getting information about the implementation process of the system and six employees in the department were interviewed in order to get information linked to their experience of the implementation of Workplace. The results of the interviews were analyzed using the theoretical frame of reference and on this basis we have identified important factors that affect employees' experience in the event of changes and their outcome, and these factors will thus be important to take into account for the possibility of a successful change. The identified factors include employees' understanding of the change and the possibility of participation and information. Another important factor is good change leadership that communicates, supports and assists employees with sufficient resources during the change. In conclusion, the study shows that understanding of the change is the most important factor, hence a model has been created in order to describe how organizations through communication can create an understanding among the employees for why change takes place and how it benefits the organization and the employee in order to create a more successful change.

Syftet med studien är att utifrån ett socialpsykologiskt- och relationellt perspektiv, skapa en djupare förståelse och förklaring för hur medarbetarna på kundservice "En väg in" i Varbergs kommun upplevt denna organisationsförändring. Urvalet bestod av sex medarbetare och två personer ur ledningsgruppen. En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer har använts, samt en hermeneutisk ansats. För att analyseraoch tolka det empiriska materialet har tidigare forskning och vetenskapliga artiklar valts ut, samt teorierna Jacobsens (2013) förändringsledarskap och motstånd, Maslows behovstrappa (Aronsson m.fl. 2012), Herzbergs tvåfaktorsteori (Aronsson m.fl. 2012, Herzberg [1968]/2003) och McCelland motivationsteori om de mänskliga behoven (Aronsson m.fl. 2012) som kompletteras med, Scheffs (1994) sociala band och differentiering. Det mest centrala som framkommit i studien är betydelsen av bristande kommunikation, delaktighet och kontroll. Samt att medarbetarna haft olika inställningar till förändringen och att avdelningen ej har hunnit skapa en gemensam organisationskultur. Yrkesrollerna hämmar medarbetarna att skapa starka sociala band med varandra. / The purpose of this study is that from a social psychological - and relational perspective, create a deeper understanding and explanation of how the employees of customer service "En väg in" in Varberg municipality experienced this organizational change. The sample consisted of six employees and two individuals from the management team. Qualitative approaches with semi structured interviews were used, as well as a hermeneutical approach. In order to analyze and interpret the empirical material previous research and scientific articles were selected and the theories Jacobsen (2013), change management and resistance, Maslow's hierarchy of needs (Aronsson et al 2012), Herzberg two-factor theory (Aronsson et al 2012, Herzberg [1968] / 2003) and McClelland's motivation theory of human needs (Aronsson et al 2012), supplemented by, Scheff (1994) social bonds and differentiation. The most central that emerged in the results is the importance of lack of communication, participation and control. And that the employees had different settings to the change and that the department has not had the time to create a mutual organizational culture. Professional roles inhibit employees to create strong social bonds with each other.