Bakgrund: Framtidens vård måste utformas med dem som kommer att nyttja den. Att inte ta vara på patienternas erfarenheter och engagemang är inte försvarbart. Patienter både vill och kan ta ett större ansvar för sin egen vård och vården måste skapa förutsättningar för att patienten ska bli en medaktör i sin egen vård och behandling. Trots goda försök att göra vården mer patientcentrerad så har vården inte lyckats fullt ut. Kunskap kring hur patienter bör och ska involveras saknas och en gammaldags hieratisk kultur sätter käppar i hjulet för att patienten ska kunna göra sin röst hörd. Syfte: Att utforska hur patienter kan involveras i vårdens förbättringsarbete. Metod: Litteraturstudie med resultat av elva artiklar. Resultat: Hälso- och sjukvården måste ta ett större ansvar för att skapa en lärande miljö, där patienten bjuds in som en jämlik partner. För att det ska ske krävs ett uthålligt ledarskap och kunskap om hur förbättringsarbete kan drivas tillsammans med patienter. Innan patienter rekryteras krävs det att vårdgivaren har tänkt igenom syftet med patientinvolveringen Vilka förkunskaper som patienten bör ha och hur vårdgivaren ska kunna tillgodose kunskap och stöd till patienten för att den ska kunna ta en aktiv roll i arbetsgruppen. Slutsats: För att patienter ska bli mer involverade i sin egen vård och Hälso- och sjukvårdens utveckling, krävs kunskap om förbättringsarbete och en tillit till patienters expertkunskaper. Det ställer också krav på ledarskap och en kommunikation som stödjer en lärande kultur.

No description available.

Förmaksflimmer är en sjukdom som kan drabba en person när som helst under livet. Sjukdomen är klassad som en folksjukdom i sverige eftersom man beräknar att 1-2% av befolkningen lider av den. Personer som drabbas av förmaksflimmer går ofta länge, även efter en diagnos, utan att ha svar på de vanligaste frågorna kring sjukdomen, då de olika vårdenheterna i sverige inte har och därför inte kan ge adekvat och tillfredställande information. Syftet med denna studie var att ta reda på vilka frågor en nyligen diagnostiserad person hade, men också att ge en bild av hur en typisk person som kan drabbas av förmaksflimmer ser ut, samt undersöka om sociala medier kan ge stöd åt patienter som nyligen blivit diagnostiserade. Studien antar en kvalitativ ansats genom en beskrivande fallstudie och kommer fram till vilka de vanligaste och mest förekommande frågorna och funderingarna är, beskriver en stereotypisk person med förmaksflimmer och hur det gick till när sjukdomen först uppkom, och ger förslag på hur sociala medier kan ge stöd åt patienten i begynnelsen av sjukdomen. Resultaten presenteras med en persona, vad en patient tycker är viktigt att veta samt ett förslag på hur sociala medier kan användas till patientens fördel.