En journalists arbete är tydligt. Det ska vara objektivt och beskriva fenomen som de är. Det ska beskrivas så sakligt och sanningsenligt som möjligt utan värderingar. Vad händer med trovärdigheten om en journalists lön finansieras direkt av den publik som de skriver för? Crowdfunding som betalningsmodell utgår från att ett projekt eller en idé finansierar av någon som aktivt väljer att sponsra detta. Många skribenter väljer idag att kalla sig oberoende journalister och arbetar som journalister där de endast finansieras via olika crowdfundingplattformar såsom Kickstarter, Swish, Patreon eller FundedByMe. Med tillräckligt många följare som betalar tillräckligt mycket pengar får de möjlighet att bedriva journalistik som är oberoende från mediehus. Syftet med studien är att bidra med kunskap om vad internetanvändare har för inställning till crowdfundad journalistik i Sverige. För att bidra med olika perspektiv på internetanvändares inställning till crowdfundad journalistik har studien tittat på demografiska variabler såsom kön, partipolitiska sympatier, inkomst, utbildningsnivåer samt ålder. Studien undersöker också hur internetanvändares kommentarer skiljer sig åt på artiklar skrivna av journalistik som är crowdfundad jämfört med journalistik från ett etablerat mediehus på Facebook. Studien har använt sig av netnografisk observation och en webbenkät för att samla in data. Resultatet visar att den generella trovärdigheten för crowdfundad journalistik oberoende av demografiska aspekter hos de respondenter som deltagit i studien var låg. Studien har kommit fram till att de som följer journalistik som är crowdfundad har högre förtroende för denna typ av journalistik än de som inte gör det. Resultatet har också visat att det skiljer sig i hur läsare uttrycker sig i kommentarsfält på Facebook mellan crowdfundad journalistik och ett etablerat mediehus. Kommentarerna är mer positiva och genomtänkta på den Facebooksidan som drivs av den crowdfundade journalistiken som observerats än på den Facebooksida som drivs av ett etablerat mediehus. / The work of a journalist is clear. It should be unbiased and describe a phenomenon as it is, objectively without values. What happens with the credibility if a journalist is funded by its audience? Crowdfunding as a model for payment emanates from an idea or a project being funded by someone who actively chooses to do so. Alot of writers today chooses to work as independent journalists where their sole funding comes through a crowdfunding platform such as Kickstarter, Swish, Patreon or FundedByMe. With enough followers that pays enough money the writers may continue to write journalistic pieces independent from established media houses. The purpose of this essay is to contribute with knowledge about what attitudes toward journalism that is crowdfunded internet users have. In order to contribute with different perspectives on internet users attitudes towards crowdfunded journalism the study looked at demographic variables such as, gender, what political party individuals prefer, income, education and age. The study also investigates how internet users comments differentiate them self in articles written by journalism that is funded by crowdfunding in comparison with articles written by established media houses on Facebook. The study used netnographic observation as a method and a web survey to collect data. The result of this study concludes that the general credibility of journalism that is funded by crowdfunding is low. The study found that individuals that follow crowdfunded journalism have a higher degree of trust in them then the ones that dont. The result also showed differences in how readers express themselves in commentary fields on Facebook between crowdfunded journalism and the established media houses. Comments are more positive and thought through on the Facebookspage that's is run by crowdfunded journalism that was observed rather than the one that is run by a established media house.

I en tid då tidningsbranschen står inför en omfattande strukturomvandling, är jakten igång att hitta komplement och substitut till gamla intäktskällor. Som ett led av detta har intresset väckts för att använda crowdfunding för att finansiera nyhetsjournalistik. Crowdfunding är en finansieringsform där privatpersoner och organisationer kan ansöka om ekonomiskt stöd från ett större antal finansiärer. Frågan är dock om det finns en potentiell marknad för crowdfunding-finansierad journalistik i Sverige.Den här rapporten ämnar kartlägga den svenska befolkningens kännedom om, och deras inställning till, att finansiera journalistik med crowdfunding. Detta görs genom en enkätundersökning som syftar till att svara på följande frågor:Vilken inställning har den svenska befolkningen till crowdfunding som en finansieringsformför granskande journalistik?Vilka förutsättningar krävs för att finansieringsformen ska accepteras av svenskanyhetskonsumenter?Vilka hinder upplever svenskarna till att betala för granskande journalistik med crowdfunding?Resultatet visade att kännedomen om crowdfunding är låg och slutsatsen är att marknaden för crowdfunding är omogen i Sverige. Vidare är det är få som uppger att de med crowdfunding skulle kunna tänka sig att betala för en journalistik granskning i förväg. Dock ställer sig en femtedel positiva till finansieringsformen och en potential finns att omvandla denna inställning till betalningsvilja om rätt åtgärder görs.Respondenterna är beredda att betala för granskningar av orättvisor eller missförhållanden och gärna ämnen som de har ett personligt intresse av att få granskat. En förutsättning för att få finansieringsmodellen att fungera i Sverige är att man lyckas formulera för läsaren vilket mervärde som följer att betala för journalistik i förväg. Samtidigt krävs att framtida crowdfundingtjänster är tydliga kring finansiärernas rättigheter och skyldigheter, tillsammans med en fullständig transparens kring processen. / In a time when the newspaper industry face major structural changes, a search for new andsupplemental sources of revenue has begun. In line with this, crowdfunding has been addressed as a way of financing journalism. Crowdfunding is a model of financing where individuals and organizations, can apply for funding from a wide range of funders. Several experiments have occurred in the world, e.g. Spot.us and Krautreporter. The question is whether there is a potential market for crowdfunded journalism in Sweden.The purpose of this paper is to describe the market for investigative journalism financed withcrowdfunding, from a consumer’s view. This is done through a survey that aims to answer the following questions:What is the attitude of the Swedish population towards crowdfunding as a form of financing of investigative journalism?What conditions are required for crowdfunding to be accepted by Swedish consumers?What obstacles do Swedish consumers experience to pay for journalism with crowdfunding?The results show that awareness of crowdfunding is low and the conclusion is that the Swedish market for crowdfunding is immature. Furthermore, only a few percentages of the respondents stated that they would be willing to pay for a journalistic work in advance. However, one fifth of the respondents are positive to the model of financing, and there are signs showing that this attitude can be converted into a willingness to pay, if the right measures are made.Most of the respondents state that they are willing to pay for the investigation of maladministration or injustices, and preferably subjects that they have a personal interest in getting audited. However a prerequisite for the model to work in Sweden is that one manages to articulate the added value of paying for journalism in advance. In the same time, future crowdfunding services must be absolutely clear about the financiers' rights and responsibilities along with full transparency around the process.

Utbudet av idrottsanläggningar är betydligt lägre i Stockholm stad jämfört med Göteborg och Malmö relativt till antalet invånare samtidigt som antalet utövare blir allt fler. Den här studien har fokuserat på finansieringsmodeller för idrottsanläggningar och har tillsammans med en kvalitativ litteraturstudie använt semi-strukturerade intervjuer mot offentliga och privata aktörer samt organisationer som verkar för idrottsfrågor i syfte att förstå svårigheter och få en överblick över vilka alternativa lösningar som gjorts. Resultatet indikerar traditionella policys och regelverk som skapar problem vid upphandling, genomförande och förvaltning, samt en obalans i förutsättningar för finansiering. Slutsatsen antyder i det korta perspektivet att nyttjandet av befintligt behov är relevant och kanske kan en översyn på hyresstödet vara aktuellt huruvida det är det mest effektiva systemet. För att skapa bättre finansiella förutsättningar mellan offentliga och privata aktörer kan sociala obligationer möjligen balansera ut kostnaderna framgent. I en stad som Stockholm verkar kombinationsprojekt vara ett sätt att använda marken fullt ut och ett sätt att diversifiera intäktsmöjligheterna, samtidigt som interkommunala samarbeten möjliggör kostnadsfördelning. / The availability of sports facilities is significantly lower in Stockholm compared to Gothenburg and Malmö relative to the number of inhabitants, while the number of athletes continues to grow. This study focuses on financing models for sports facilities and combines a qualitative literature review with semi-structured interviews with public and private actors, as well as organizations involved in sports issues, to understand the challenges and provide an overview of alternative solutions. The results indicate that traditional policies and regulations create problems in procurement, implementation, and management, and there is an imbalance in financing conditions. The conclusion suggests that, in the short term, better utilization of existing facilities is relevant and that a review of rental subsidies might be necessary to determine if it is the most effective system. To create better financial conditions between public and private actors, social bonds can potentially balance costs in the future. In a city like Stockholm, combination projects seem to be a way to fully utilize the land and diversify revenue opportunities, while inter-municipal cooperation enables cost-sharing.