Syftet med vår studie är att undersöka om de privata angelägenheterna som utförs av de personer som innehar en chefsposition skiljer sig från de privata angelägenheter som utförs av medarbetarna. Vi vill ta reda på vad det är för privata angelägenheter de ägnar sig åt och om det är någon skillnad på vad de gör beroende på vilken position de har. För att tydliggöra vad som inte anses vara okej att ägna sig åt under arbetstid på denna arbetsplats vill vi därför ta reda på hur både medarbetarna och cheferna förhåller sig till organisationens personalpolicy. Vår teoretiska referensram består av två huvudsakliga områden. Det första inleds med en grundläggande redogörelse för organisatoriskt olydnad för att ge en bättre bild av vad privata angelägenheter är, och vilka former av både organisatoriskt olydnad och privata angelägenheter som finns. Vidare berörs också hur organisatorisk olydnad kan utvecklas samt olika attityder till förekomsten av denna olydnad. Den första delen av teorin avslutas med orsaker som kan ligga till grund för konflikt på arbetsplatsen. Den andra delen av teorin består av resonemang kring vad som kan ligga till grund för att de anställda ägnar sig åt privata angelägenheter under arbetstid. Orsaker kan exempelvis vara bristande autonomi och tillit, samt att den anställde behöver en paus. Sedan avslutas den teoretiska referensramen med åtta propositioner för situationer där anställda bör tillåtas använda internet för personligt bruk. Med denna uppbyggnad strävar vi efter att ge läsaren en god insikt i ämnet. Eftersom vi ville undersöka individernas handlingar utförde vi en kvalitativ undersökning med intervjuer. Vi intervjuade två grupper, en grupp medarbetare och en grupp med chefer. Vi valde två grupper för att i efterhand kunna jämföra om det är någon skillnad mellan vilka privata angelägenheter som förekommer i respektive grupp. Vi kom fram till att det förekommer samma typer av privata angelägenheter i båda grupperna. Båda grupperna ägnar sig åt att prata med kollegor samt att surfa privata ärenden på internet under arbetstid. Det som skilde sig var att det framkom att medarbetarna också ägnar sig åt att ringa privata samtal samt att skicka privata sms och mail vilket inte framkom under intervjuerna med cheferna. Cheferna hade en mycket generös inställning till utförandet av privata angelägenheter under arbetstid, de ansåg att det var helt okej att ägna sig åt detta så länge de anställda utförde arbete som behövdes för dagen. Vi kom också fram till att det inte fanns någon personalpolicy angående detta, men att de flesta trodde att en sådan fanns. Vi kunde därför inte besvara hur de anställda förhöll sig till den. Det fanns två anledningar till att respondenterna ägnade sig åt att prata med kollegor och surfa privata ärenden under arbetstid. De uppgav att det var för att de var i behov av en paus från sitt arbete samt att de menar att tala med kollegor främjar ett trevligt arbetsklimat.

Climate scenarios for Sweden show that average temperatures could rise by 4-7 degrees by year 2100. Forecasts show that climate zones will shift northward by about 5-10 kilometers every year, which will result in large changes for forestry. The purpose of this study was to answer whether private forest owner's belief in and adaptation to climate change have increased since 2010. Furthermore, to investigate whether private forest owners have experienced climate change in their forestry and if this in turn affects the belief in and adaptation to climate change. A questionnaire was sent to 700 forest owners in Kronoberg County in Sweden. Nearly 20% of those respondents who answered that yes they certainly have experienced any weather or climate conditions which they interpret as a cause of climate change has also responded that they, yes certainly believe that climate change that it affects their forest. 28% of the respondents replied that they had adapted their forestry to climate change. The study showed that the proportion forest owners believing in climate change as well as the proportion adapting forestry to climate change has increased since 2010. There was a relation between belief in climate change mand the degree of adaption. There was also a relation between the perception of climate change and belief in climate change. A correlation was also seen between the experience of climate change and the level of adaption.

The real estate market in Sweden in the current situation is found to be very attractive, which in return is influenced by number of elements such as interest rates, market conditions, etc. Real estate investments result in relatively large amounts, that is why investors like to be relatively sure regarding their investments, or at least that they are knowing to get their investment back in case of a sale. Real options are a complement to the calculation real estate companies does. Real options are used to take alternative solutions in regard, and also to contribute alternative values to the investment, which is mainly used if an investments outcome is not as desired. As a result to this complement to the calculation we wished to study the following: What can influence the application of real options in a real estate investing decision in private real estate companies? This study was done with a deductive method, and because of that a theoretical reference frame were formed, and afterwords investigate if the theoretical facts agreed with reality. To be able to compare the theoretical parts and the empirical parts, it was important that the empirical part was relevant to our subject. For the empirical fact to be as relevant as possible, this study was performed with a qualitative approach, and therefor four private real estate companies were interviewed, two bigger and two smaller. The real estate companies interviewed are active in the southern parts of Sweden. This study results in four conclusions drawn on the basis of the four interviewed real estate companies, regarding what can influence the application of real options in a investment decision. Three of the real estate companies finds that the risks with commercial real estates, and the external factors which influence market conditions affect their application of alternative solutions regarding their investments. All four of the real estate companies find that new incoming information and the experience, which the decision maker holds, affects application of real options. Thus, real estate companies must be able to know when and what alternative solutions to apply. / Fastighetsmarknaden i Sverige anses vara väldigt attraktiv i dagsläget, vilket flertalet faktorer bidrar till såsom ränteläge, marknadsförhållanden etcetera. Investeringar i fastigheter medför relativt stora belopp, därför tenderar investerare att vilja vara relativt säkra på sina investeringar, eller att de åtminstone kan få tillbaka den erlagda investeringen vid en eventuell försäljning. Ett komplement till de kalkyler fastighetsbolagen genomför är reala optioner. Reala optioner används för att ta alternativa lösningar i beaktan, samt för att kunna tillföra investeringen alternativa värden, vilket främst används om investeringen inte har ett önskat utfall. Detta komplement till kalkyler medförde att vi önskade undersöka; vad kan påverka tillämpningen av reala optioner vid beslut om fastighetsinvesteringar i privata fastighetsbolag? Studien genomfördes med en deduktiv metod, vilket medförde att en teoretisk referensram sammanställdes för att därefter undersöka om teorierna överensstämde med verkligheten. För att kunna jämföra de teoretiska bidragen med empirisk data gällde det att den empiriska informationen var relevant. För att det empiriska materialet skulle bli så relevant som möjligt är studien genomförd enligt en kvalitativ ansats, där fyra privata fastighetsbolag intervjuades, två större och två mindre. Fastighetsbolagen delades in i respektive grupp efter storleken efter deras fastighetsbestånd. De olika fastighetsbolagen är verksamma i stora delar av södra Sverige. Studien resulterade i att vi kom fram till fyra slutsatser dragna utifrån de fyra intervjuade fastighetsbolagen, angående vad som kan påverka reala optioners tillämpning vid investeringsbeslut. Tre av fastighetsbolagen ansåg att riskerna som kommersiella fastigheter har, samt de yttre faktorer som påverkar marknadsförhållandena spelar in på deras tillämpning av alternativa lösningar på sina investeringar. Alla fyra fastighetsbolagen ansåg att ny information som tillkommer och erfarenheten som beslutsfattaren besitter påverkar tillämpningen av reala optioner. Således är fastighetsbolagens förmåga att veta om vilka alternativa lösningar som kan tillämpas och när viktiga.

Syftet med denna studie är att undersöka SFI-lärares upplevelser av sin arbetssituation under en offentlig upphandling. För att besvara syftet har i studien använts tre frågeställningar: - Hur beskriver lärarna att miljön på jobbet påverkas? - Hur beskriver lärarna att relationen mellan lärare och kommun påverkas? - Hur beskriver lärarna att privatlivet påverkas? För att besvara syftet har en kvantitativ metod där 12 lärare har svarat på en enkätstudie. Sedan har en kvalitativ metod används för att intervjua fyra av dessa SFI-lärare rörande deras arbetssituation under pågående offentlig upphandling. De svar som framkommit i enkätstudien samt intervjustu-dien har sedan analyserats enligt appraisalteorin. Resultatet för studien visar att arbetsmiljön, relat-ionen mellan lärarna samt klassrumsklimatet påverkas. Arbetsmiljön påverkas både positivt och negativt. Relationen mellan lärarna påverkas enbart negativt och klassrumsklimatet påverkas enligt lärarna inte i lika stor utsträckning. Lärarnas relation till kommunen försämras tydligt under en på-gående offentlig upphandling och privatlivet påverkas framförallt av de känslor som uppstår under osäkra arbetsförhållanden.

No description available.

Begreppet controller har sitt ursprung i USA, där den började användas för drygt 100 år sedan. Till Sverige kom begreppet på 1970-talet. Controllerns uppgifter har förändrats under åren från att enbart vara inriktad mot bokföring till att ha en mer verksam roll i ledningsgruppen. I början förväntades controllern enbart vara en skicklig historiker. Rollen har sedan utvecklats till att controllern också förväntas vara en förutseende visionär. Controllerns placering i organisationen har diskuterats länge. Det har konstaterats att det inte finns någon känd plats i organisationen där controllern passar in. Syftet med uppsatsen är att bidra med kunskap huruvida controllerfunktionen skiljer sig åt i kommunala och privata företag. Uppsatsen består av en empirisk undersökning av fem företag, tre kommunala och två privata företag. Utgångspunkten har varit ur det hermeneutiska synsättet. Insamlingsmetoden består av en kvalitativ metod. Att den kvalitativa metoden använts beror på att det möjliggör en djupare förståelse av ämnet. Som slutledningsmetod är den abduktiva ansatsen använd i och med att studien växlar mellan empiri och teori. I den empiriska studien har det undersökts vart controllern är placerad och hur rapporteringen går tillväga. I teorin beskrivs olika placeringar av controllern och i empirin undersöks hur det ser ut i verkligheten. Uppsatsens fokus ligger på eventuella skillnader mellan privata och kommunala företag. Hur företagsvärlden och kommunernas ekonomiska styrning skiljer sig åt kan formuleras på flera sätt. I företagsvärlden är det inte ovanligt att målet är högsta möjliga avkastning på kapital. För kommuner däremot talas det snarare om än strävan mot social avkastning. Studien visar att det inte skiljer sig något nämnvärt hur controllerfunktionen ser ut i privata och kommunala företag. Snarare beror eventuella skillnader på företagets storlek.

Studien har sin utgångpunkt i två artiklar i dagspressen, en debattartikel och en replik, om ordningsvakternas arbete på krogen. Debattörerna i debattartikeln menade att otryggheten i nattlivet beror på att ordningsvakter kan vara maktmissbrukande, diskriminerande och begå övervåld mot gäster på krogen. En ordningsvakt replikerade på debattartikeln och svarade att otryggheten på krogen inte skapas av ordningsvakterna utan orsakas av krogägaren med personal. Det finns en intressekonflikt mellan ordningsvaktens uppdrag och krogägaren som betalar ordningsvakternas lön. Krogägarna vill gärna ha inflytande över ordningsvakternas arbete annars kan denne förlora sitt arbete. I repliken föreslås att lösningen på intressekonflikten är att ordningsvakterna blir anställda och får lön från Polismyndigheten. Innehållet av ordningsvaktens replik på debattartikeln fångade mitt intresse för denna studie. Studiens syfte är att få ökad kunskap och förståelse för hur förutsättningarna är för ordningsvakternas arbete i krogmiljö, utifrån tre frågeställningar. • Hur erfar ordningsvakterna sitt yrke och uppdrag? • Hur hanterar ordningsvakterna intressekonflikten mellan uppdragsgivaren Polismyndigheten och krogägaren? • Hur resonerar ordningsvakterna om att vara statligt anställda och få lön från Polismyndigheten? Studiens teoretiska perspektiv består av Rational Choice teori (RC), Georg Simmels teori om triader och Pierre Bourdieus begrepp av habitus. För att besvara frågeställningarna valdes kvalitativ metod med intervju. Fem ordningsvakter intervjuades genom semistrukturerad intervjumetod. Intervjuerna skrevs ut och analyserades genom tematisk analys. De teman som framkommer i studien är ordningsvakternas yrkesroll, intressekonflikt, anställningsform och förbättringsområde. Studiens resultat visar att ordningsvakterna ser på sin yrkesroll som en betydelsefull servicefunktion på krogen där bra bemötande av krogens gäster står i fokus. Den beskrivna intressekonflikten var känd av de intervjuade ordningsvakterna men de bedömde att den stod för ordningsvakter som var olämpliga och som inte stod upp för sitt yrke och uppdrag. Samtliga ordningsvakter ville inte vara anställda och få lön från Polismyndigheten utan menade att ordningsvakter enbart skulle vara anställda av bevakningsföretag och inte direkt av krögaren. / The study has its starting point in two articles in the daily press, one debate article and one reply, about the security guards work at the pub. The debaters in the article said that the insecurity in the nightlife depends on the security guards abusing their power discriminating and committing violence against the guests at the pub. A security guard replicated on the article and said that the insecurity in the pub is not created by the security guards but by the pub owner with his staff. There is a conflict of interest between the security guard's assignment and the pub owner who pays the guard's salary. The owner of the pub would like to have influence over the work of the security guards, otherwise he /she may lose his /her work. In the reply, it is proposed that the solution to the conflict of interest is that the security guards become employees and receive a salary from the police authority. The contents of the security guard's reply to the debate article caught my interest in this study. The aim of the study is to gain increased knowledge and understanding of how the conditions are for the work of the security guards, in a pub environment, based on three issues.  • How do the guards experience their profession and mission? • How do the security guards handle the conflict of interest between the principal police authority and the owner of the pub? • How do the security guards reason to be state employees and receive salaries from the police authority?  The theoretical perspective of the study consists of Rational Choice theory (RC), Georg Simmel's theory of triads and Pierre Bourdieu's concept of habitus. To answer the questions, qualitative method was chosen with interview. Five security guards were interviewed through semi-structured interview method. The interviews were printed and analyzed by thematic analysis. The themes that appear in the study are the professional role of the security guards, conflict of interest, form of employment and improvement area. The study's results show that the security guards watch their professional role as an important service function at the pub where good reception of the guests is in focus. The described conflict of interest was known by the interviewed guards, but they judged that it was caused by security guards who were unsuitable and who did not stand up for their profession and assignments. All security guards did not want to be employed and receive salaries from the police authority, but argued that security guards would only be employed by security companies and not directly by the owner of the pub.

Denna studie ämnar att undersöka resultatkvalitet genom att granska resultatmanipulering och förekomsten av diskretionära periodiseringar i privata svenska företag och om valet av revisionsbyrå har en påverkan på resultatmanipulering. Tidigare studier har studerat förhållandet mellan revisionsbyrå och resultatkvalitet och olika resultat har påvisats. Majoriteten av dessa studier har presenterat resultat vilka indikerar att större revisionsbyråer, ofta definierat som den dikotoma variabeln Big four eller Big six, ökar de reviderade företagens resultatkvalitet. Resultatet från den här studien är i linje med merparten av tidigare forskning och ger en indikation på att företag vilka revideras av Big four har lägre förekomst av diskretionära periodiseringarna och därmed högre resultatkvalitet. Effekten som påvisas är dock inte lika stor som förväntat, möjliga förklaringar för detta diskuteras vidare i studien.

<p>Regeringen har tillsatt en utredning för att se över behovet av en sänkning av aktiekapitalet i privata aktiebolag samt behovet av en ny företagsform utan personligt betalningsansvar avsedd för mindre aktiebolag. Den första delen av utredningen, behovet av en sänkning av aktiekapitalet, blev klar i maj 2008. Hela utredningen ska vara klar i mars 2009. Europeiska gemenskapernas kommission har kommit med ett förslag om europeiskt privat aktiebolag, SPE-bolag. Uppsatsens syfte är att titta närmare på dessa utredningar och förslag för att se vad</p><p>det kan få för konsekvenser för aktieägare, borgenärer och bolagsrätten i Sverige. I Dir. 2007:132 Ett enklare aktiebolag ges utredaren i uppgift att utreda om det i Sverige finns behov av en företagsform utan personligt betalningsansvar avsedd för mindre företag. Den som idag vill driva verksamhet utan personligt betalningsansvar är hänvisad att starta ett aktiebolag. Reglerna för aktiebolag är omfattande och kan ses som krångliga och saknar ofta betydelse om aktiebolaget endast har en aktieägare. Utredaren ska även undersöka om det går att förenkla de redan befintliga reglerna i ABL och ABF. I utredningen om ett sänkt aktiekapital gavs två alternativ av utredaren. Det alternativ som förordades var att gränsen för minsta tillåtna aktiekapital sänks till 50 000 SEK för privata aktiebolag. I det alternativa förslaget ges möjlighet till successiv inbetalning av aktiekapitalet, eventuellt i kombination med en sänkning av minsta tillåtna aktiekapital till 50 000 SEK. Efter det att utredningen blev klar har Justitiedepartementet lagt fram ytterligare ett förslag som innebär en sänkning av aktiekapitalet till 1 SEK. Anledningen till förslaget var att det</p><p>kommit ett förslag om ett SPE-bolag, som föreslogs ha ett minsta aktiekapital på 1 EUR. SPE-bolaget föreslås vara en företagsform som kan bildas i medlemsstaterna utan krav på</p><p>gränsöverskridande verksamhet. Syftet med SPE-bolaget är att minska de administrativa - och ekonomiska hinder som kan uppstå vid gränsöverskridande verksamhet på grund av att reglerna skiljer sig åt mellan medlemsländerna.</p><p>De slutsatser som presenteras är att en ny företagsform troligen skulle kunna anpassas bättre än den nuvarande lagstiftningen till de små företagens önskemål och behov. Däremot har frågan om en speciell företagsform diskuterats tidigare, utan något genomslag och SPE-bolaget</p><p>kan tillkomma som ytterligare ett alternativ för den som vill bedriva näringsverksamhet utan personligt betalningsansvar. Därför ligger det närmare till hands att förenkla de associationsrättsliga reglerna för de mindre företagen. Vad gäller en sänkning av aktiekapitalet till 50 000 SEK förutspås det inte få några större konsekvenser för företagets borgenärer då de i större utsträckning tar hänsyn till andra</p><p>faktorer såsom återbetalningsförmågan. Däremot skulle aktiebolagsformen bli mer tillgänglig för de företag som inte har så stort kapitalbehov. Successiv inbetalning gör aktiebolagsformen än mer tillgänglig, men försvårar regelverket och medför ökade administrativa kostnader. En</p><p>sänkning av aktiekapitalet till 1 SEK skulle troligen medföra att personliga säkerheter krävs vid kreditgivning, vilket skulle urholka principen om det begränsade personliga ansvaret.</p><p>Aktiekapitalets funktion som seriositetsspärr skulle dessutom försvinna helt.</p>

<p>Uppsatsen ämnar besvara vilka aktiebolagsrättsliga skillnader det finns inom EU 25 för att starta och driva ett privat aktiebolag jämfört med den svenska aktiebolagslagens regler. Aktiebolagsrättsliga skillnader som undersöks generellt inom EU 25 är kapitalkrav, bolagsstyrning, aktieägare samt bolagsskatt. Utöver dessa fyra kategorier undersöks även bolagsbildning och bolagsstämma i fem länder som detaljstuderats. Sverige, Frankrike, Storbritannien, Tjeckien och Tyskland.</p>