Syftet med vår studie är att undersöka om de privata angelägenheterna som utförs av de personer som innehar en chefsposition skiljer sig från de privata angelägenheter som utförs av medarbetarna. Vi vill ta reda på vad det är för privata angelägenheter de ägnar sig åt och om det är någon skillnad på vad de gör beroende på vilken position de har. För att tydliggöra vad som inte anses vara okej att ägna sig åt under arbetstid på denna arbetsplats vill vi därför ta reda på hur både medarbetarna och cheferna förhåller sig till organisationens personalpolicy. Vår teoretiska referensram består av två huvudsakliga områden. Det första inleds med en grundläggande redogörelse för organisatoriskt olydnad för att ge en bättre bild av vad privata angelägenheter är, och vilka former av både organisatoriskt olydnad och privata angelägenheter som finns. Vidare berörs också hur organisatorisk olydnad kan utvecklas samt olika attityder till förekomsten av denna olydnad. Den första delen av teorin avslutas med orsaker som kan ligga till grund för konflikt på arbetsplatsen. Den andra delen av teorin består av resonemang kring vad som kan ligga till grund för att de anställda ägnar sig åt privata angelägenheter under arbetstid. Orsaker kan exempelvis vara bristande autonomi och tillit, samt att den anställde behöver en paus. Sedan avslutas den teoretiska referensramen med åtta propositioner för situationer där anställda bör tillåtas använda internet för personligt bruk. Med denna uppbyggnad strävar vi efter att ge läsaren en god insikt i ämnet. Eftersom vi ville undersöka individernas handlingar utförde vi en kvalitativ undersökning med intervjuer. Vi intervjuade två grupper, en grupp medarbetare och en grupp med chefer. Vi valde två grupper för att i efterhand kunna jämföra om det är någon skillnad mellan vilka privata angelägenheter som förekommer i respektive grupp. Vi kom fram till att det förekommer samma typer av privata angelägenheter i båda grupperna. Båda grupperna ägnar sig åt att prata med kollegor samt att surfa privata ärenden på internet under arbetstid. Det som skilde sig var att det framkom att medarbetarna också ägnar sig åt att ringa privata samtal samt att skicka privata sms och mail vilket inte framkom under intervjuerna med cheferna. Cheferna hade en mycket generös inställning till utförandet av privata angelägenheter under arbetstid, de ansåg att det var helt okej att ägna sig åt detta så länge de anställda utförde arbete som behövdes för dagen. Vi kom också fram till att det inte fanns någon personalpolicy angående detta, men att de flesta trodde att en sådan fanns. Vi kunde därför inte besvara hur de anställda förhöll sig till den. Det fanns två anledningar till att respondenterna ägnade sig åt att prata med kollegor och surfa privata ärenden under arbetstid. De uppgav att det var för att de var i behov av en paus från sitt arbete samt att de menar att tala med kollegor främjar ett trevligt arbetsklimat.

På många arbetsplatser genomförs medarbetarenkäter. Syftet är oftast att identifiera förbättringsområden i arbetsmiljön och att undersöka medarbetares trivsel och mående. Studien handlar om pulsade/frekventa varianter av medarbetar­undersökningar. Dessa undersökningar används i arbetsgrupper för att undersöka måendet vid många tillfällen under verksamhetsåret. En fördel kan vara möjligheten att upptäcka missförhållanden direkt i realtid. Fem chefer och fem medarbetare har intervjuats, och deras upplevelser av pulsade/frekventa medarbetarundersökningar har analyserats. Det förekommer positiva omdömen, men många utmaningar identifierades. En chefsutmaning var svarsprocenten, då många medarbetare valde att inte svara på enkäterna främst p.g.a utebliven resultatuppföljning. Det framkommer även oro för att anonymiteten inte upplevs vara garanterad. Medarbetare kan genom att inte svara demonstrera sin makt gentemot ledningen, speciellt om man inte vet vad ledningen gör med resultaten. En organisatorisk olydnad visade sig växa fram. Ett antal idealtyper hos chefer och medarbetare identifierades och presenteras i studien med koppling till lojalitet, olydnad och makt. / At many workplaces, employee surveys are carried out. The aim is usually to identify improvement areas in the work environment. The study is about frequent variations of employee surveys that are used in groups on many occasions during the year. One advantage is the possibility of detecting working environment problems directly as they occur. Five managers and five employees were interviewed, and their experiences of pulsed/frequent employee surveys have been analyzed. There are positive reviews, but many challenges were identified. A managerial challenge was the response rate, as many chose not to respond to the questionnaires because of an unsatisfactory follow-up of results. There was also concern that anonymity was not guaranteed. By not answering, employees can demonstrate their power towards management. An organizational misbehaviour turned out to emerge. A number of ideal types were identified in the study and their connection to loyalty, organizational misbehaviour and power are presented.