Denna studie undersöker hur offentliganställda servicearbetare ser på sin arbetssituation i tider av nedskärningar. Fyra receptionister och telefonister har intervjuats med hjälp av semistrukturerade intervjuer, varefter det empiriska materialet har analyserats med koppling till fyra teoretiska avsnitt som även inkorporerar närbesläktad tidigare forskning. De viktigaste slutsatserna som kan dras i denna studie är att de anställda påverkas av nedskärningar i sin arbetssituation och att de tillämpar kollektiva strategier för att påverka situationen. Genom diskussioner har de format gemensamma mål och stärkt solidariteten i gruppen för att värja sig mot nedskärningarnas effekter. De upplever sina kollektiva ansatser som framgångsrika och värdefulla men upplever en otrygghet inför framtiden, där rädslan för fortsatta nedskärningar är ett framträdande inslag.

Arbetsmiljölagen ger anställda och deras representanter, skyddsombuden, rätt att delta i det systematiska arbetsmiljöarbete som arbetsgivaren har skyldighet att arrangera. Forskning om deltagande har i stor utsträckning varit fokuserad påstrukturella och organisatoriska förutsättningar för anställdas deltagande. Mycket tyder dock på att anställda inte utnyttjar sina starka rättigheter. Avhandlingens analyserar arbetsmiljödeltagandet genom en fallstudie på ett pappersbruk med väl etablerade organisatoriska strukturer för deltagande i syfte att förklara deltagandets grunder bortom de strukturella villkoren. Syfte är att förstå varför anställda inte i avsedd omfattning utnyttjar de möjligheter till arbetsmiljöinflytande som lagstiftning och goda strukturella villkor ger. Avhandlingen visar hur anställda i stor utsträckning handskas med arbetets risker och belastningar genom sin kollektivt utvecklade kompetens, förståelse och ansvar för varandra och i mindre utsträckning genom att interagera med arbetsgivaren genom arbetsmiljödeltagande. Etienne Wengers begrepp ”praktikgemenskaper” används i avhandlingen tillsammans med Paavo Bergmans analys av lagarbete och betydelsen av processpecifik kompetens för att klarlägga de sociala processer för meningsskapande som betingar anställdas deltagande i arbetsmiljöarbetet. Med Lysgaards begrepp ”arbetarkollektivet” visar också avhandlingen på betydelsen av maktrelationerna mellan operatörer och arbetsgivare för möjligheterna att etablera en gemensam kunskapsprocess kring arbetsmiljö genom de former för arbetsmiljödeltagande som var etablerade på pappersbruket. / Swedish law gives employees, and their representatives, rights to participate in the employer’s systematic occupational health and safety management. Research  on worker participation in OHSM has mainly focused on structural conditions for participation such as organisational arrangements, industrial relations, or union support. There are however indications that employees do not use their strong legal rights. The aim of the present thesis is to understand the prerequisites and conditions for worker OHSM participation, seen here as a joint knowledge process for work environment issues. More precisely, the thesis aims to analyse the significance of workers’ local and situated knowledge, the construction of participative practices, and the problems and advantages of representative participation. The thesis also aims to explain the paradox that favourable structural conditions for participation are only partly used by the workers, despite evident risks at work. The empirical basis is a case study at a paper mill. The mill was chosen as its OHSM to a large extent fulfils what research claims are necessary structural conditions for effective participation. To understand the possibilities and problems of such participation, the analysis uses a combination of three theoretical perspectives on work and (situated) knowledge: Etienne Wenger’s (1998) approach to communities of practice; Paavo Bergman’s (1995) analysis of teamwork in the process industry; and Sverre Lysgaard’s (1961) theory of the workers’ collective.

Sammanfattning Titel Lönesättande samtal i praktiken - En kvalitativ studie om hur chefer på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap upplever management med fokus på lönesättande samtal. Nivå                        Datum Magister                  Augusti 2018 Författare               Handledare Victor Skoglund        Jonas Axelsson Syfte Syftet med denna studie är att få kunskap och djupare förståelse av lönesättande chefers upplevelser av management med särskilt fokus på arbetet med lönesättande samtal. Metod Studien är baserad på kvalitativ metod och det empiriska materialet har tagits fram med hjälp av semistrukturerad intervjuform. Sammanlagt har 7 intervjuer genomförts och urvalet består av lönesättande chefer som arbetar på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Resultat och slutsatser Undersökningen kommer fram till olika slutsatser angående lönesättande chefs arbete kring lönesättande samtal. Resultatet visar att det generella chefskapet innehåller vad bland annat Mintzberg (1973), Tengblad (2012), Kanter (1977) och Sayles (1964) kallar för managementarbete, eftersom chefskapet upplevs innehålla många och olika arbetsuppgifter, hektisk arbetsmiljö, förväntningar från berörda intressenter, långa arbetstider, anpassningsförmåga och beslut som ska främja verksamhetens intressen. Vidare visar studien att ekonomiska resurser, höga ingångslöner, omplacering till ny tjänst och allmänt formulerade lönekriterier försvårar lönesättande chefs arbete med lönesättande samtal. Studien skiljer sig något från Lysgaards (1985) teori om arbetarkollektivet då cheferna inte upplever något ”starkare” kollektiv bland medarbetarna. Däremot kan lönesättningen spegla efter hur kollektivavtalen är reglerade med fackförbundet ST, Seko och Saco. Slutligen visar studien att det råder maktfördelning till fördel cheferna enligt Korpis (1978) teori om makt och konflikt eftersom chefen, arbetsgivaren, är den beslutsfattande parten att påverka medarbetarens nya lön. Nyckelord Lönesättande samtal, Individuell lönesättning, Teknisk/ekonomiska system, Mänskligt system, Kollektivets system, Management, Arbetarkollektiv, Makt och konflikt. / Abstract Title Pay setting conversations in practice - A qualitative study on how managers at the Swedish Civil Contingencies Agency experience management regarding pay setting conversations. Level                     Date Magister-level         August 2018 Author                   Supervisor Victor Skoglund       Jonas Axelsson Aim The aim of this study is to gain knowledge and a deeper understanding of pay setting managers ́ experiences of management with a particular focus on the work of pay setting conversations. Method The study is based on qualitative methodology and the empirical material has been developed using semistructured interviews. A total of 7 interviews have been conducted and the selection consists of pay setting managers who work at the Swedish Civil Contingencies Agency. Results and conclusions The study reveals different conclusions regarding the pay setting managers ́ work with pay setting conversations. The result shows that the general leadership includes what Mintzberg (1973), Tengblad (2012), Kanter (1977) and Sayles (1964) calling for management work, because the leadership is perceived to contain many and different tasks, hectic working environment, stakeholder expectations, long working hours, adaptability and decisions to promote the company’s interests. Furthermore, the study results that financial resources, high entrance salary, redeployement of position and generally formulated salary criteria complicating pay setting managers ́ work with pay setting conversations. The study differs somewhat from Lysgaard's (1985) theory of the labor collective, since the managers do not experience any ”stronger” collective among the employees. On the other hand, the pay setting can reflect how collective agreements are regulated with the trade union ST, Seko and Saco. Finally, the study results that there is power distribution to the advantage of the leaders according to Korpi's (1978) theory of power and conflict because the manager, the employer, is the decision-making part to influence the employees ́ new salary. Keywords Pay setting conversations, Individual pay setting, Technical/economic system, Human system, Collective system, Management, Labor collective, Power and conflict.

På många arbetsplatser genomförs medarbetarenkäter. Syftet är oftast att identifiera förbättringsområden i arbetsmiljön och att undersöka medarbetares trivsel och mående. Studien handlar om pulsade/frekventa varianter av medarbetar­undersökningar. Dessa undersökningar används i arbetsgrupper för att undersöka måendet vid många tillfällen under verksamhetsåret. En fördel kan vara möjligheten att upptäcka missförhållanden direkt i realtid. Fem chefer och fem medarbetare har intervjuats, och deras upplevelser av pulsade/frekventa medarbetarundersökningar har analyserats. Det förekommer positiva omdömen, men många utmaningar identifierades. En chefsutmaning var svarsprocenten, då många medarbetare valde att inte svara på enkäterna främst p.g.a utebliven resultatuppföljning. Det framkommer även oro för att anonymiteten inte upplevs vara garanterad. Medarbetare kan genom att inte svara demonstrera sin makt gentemot ledningen, speciellt om man inte vet vad ledningen gör med resultaten. En organisatorisk olydnad visade sig växa fram. Ett antal idealtyper hos chefer och medarbetare identifierades och presenteras i studien med koppling till lojalitet, olydnad och makt. / At many workplaces, employee surveys are carried out. The aim is usually to identify improvement areas in the work environment. The study is about frequent variations of employee surveys that are used in groups on many occasions during the year. One advantage is the possibility of detecting working environment problems directly as they occur. Five managers and five employees were interviewed, and their experiences of pulsed/frequent employee surveys have been analyzed. There are positive reviews, but many challenges were identified. A managerial challenge was the response rate, as many chose not to respond to the questionnaires because of an unsatisfactory follow-up of results. There was also concern that anonymity was not guaranteed. By not answering, employees can demonstrate their power towards management. An organizational misbehaviour turned out to emerge. A number of ideal types were identified in the study and their connection to loyalty, organizational misbehaviour and power are presented.