En statlig myndighet, en kommun, ett landsting, ett statligt eller kommunalt bolag som vill upphandla en medarbetarundersökning kan välja det anbud som är ekonomiskt mest fördelaktigt, vilket innebär en sammanvägning av kvalitet och pris. Beställaren måste besluta sig för vilka kvalitetskriterier som är relevanta och hur kvaliteten ska mätas. Av det förfrågningsunderlag som en beställare skickar ut vid en upphandling ska bedömningskriterierna framgå. En potentiell leverantör ska kunna avgöra om det är mödan värt att delta i konkurrensen. Sextio upphandlingar av medarbetarundersökningar under åren 2009-2012 har undersökts och det förs en diskussion om hur kvaliteten mätts, och om de skalor som använts vid mätningarna är lämpliga för ändamålet. Granskningen visar bland annat att kvalitetskrav och tilldelningskriterier ofta lämnar ett stort utrymme för tolkningar och att det sällan är tydligt hur anbuden kommer att bedömas.

Studiens syfte är att undersöka hur medarbetare och chefer uppfattar de möjligheter och begränsningar som finns av att använda en medarbetarundersökning som personalutvecklingsinstrument. Vi utgår ifrån två frågeställningar i vår studie: Vilka möjligheter och begränsningar ser chefer och medarbetare med medarbetarundersökning samt Vilka skillnader och gemensamma nämnare finns gentemot chefer och medarbetare? För att finna svar på våra frågeställningar utgår vi ifrån en enkätundersökning. Vårt urval består av ett svenskt företag verksamt inom bemanningsbranschen. Chefer och medarbetare från alla kontor i Sverige fick möjlighet att besvara enkäten. De teoretiska referensramar som aktualiseras i vår studie är validitet och formativ bedömning som vi finner av stor relevans för vår undersökning. I tidigare forskning ger vi läsaren en ökad förståelse kring hur medarbetarundersökningar använts över tid. Information kring hur den brukar vara utformad, fördelar och nackdelar samt uppföljningsåtgärder med undersökningen beskrivs. Ur resultatet har vi kunnat dra slutsatser att majoriteten av de anställda på utstuderat företag är positiva till att medarbetarundersökningar används i syfte att mäta arbetsrelaterade frågor. Cheferna på företaget är i nästan alla avseenden positiva kring uppföljningsarbetet. I frågan om cheferna involverar sina medarbetare i uppföljningsarbetet tycks cheferna ha en annan uppfattning än medarbetarna. I undersökningen framkom således att medarbetarna tycks ha en negativare syn på uppföljningsarbetet i sin helhet. Det råder delade meningar kring möjligheter och begränsningar och avslutande i vår studie lyfter vi åtgärder som bör vidtas för att utveckla medarbetarundersökningen.

<p>Medarbetarundersökningar är något som många organisationer genomför idag, avsikten</p><p>är oftast att man vill undersöka de anställdas upplevelse i olika frågor. Denna uppsats</p><p>har som syfte att belysa om en medarbetarundersökningsprocess även kan användas</p><p>som ett verktyg till att påverka arbetsmotivationen hos de anställda. För att uppnå syftet</p><p>användes en kvantitativ metod, där vi tog hjälp av anställda inom</p><p>hemvårdsförvaltningen. I vår undersökning deltog tre olika enheter inom</p><p>hemvårdsförvaltningen. Teori har valts utifrån syftet med undersökningen, de teorier</p><p>som har använts är motivationsteorier men även teorier som beskriver de olika stegen i</p><p>en medarbetarundersökningsprocess. Resultaten visar att en medarbetarundersöknings</p><p>process kan ha en inverkan på de anställdas arbetsmotivation. Anställda som har deltagit</p><p>i en medarbetarundersökningsprocess upplever att arbetsmotivationen har påverkats</p><p>positivt om de har fått delta aktivt i processens olika steg. Då förståelsen för arbetet</p><p>ökar, upplever den anställde även en ökad kontroll i sitt arbete vilket skapar</p><p>engagemang.</p>

Medarbetarundersökningar är något som många organisationer genomför idag, avsikten är oftast att man vill undersöka de anställdas upplevelse i olika frågor. Denna uppsats har som syfte att belysa om en medarbetarundersökningsprocess även kan användas som ett verktyg till att påverka arbetsmotivationen hos de anställda. För att uppnå syftet användes en kvantitativ metod, där vi tog hjälp av anställda inom hemvårdsförvaltningen. I vår undersökning deltog tre olika enheter inom hemvårdsförvaltningen. Teori har valts utifrån syftet med undersökningen, de teorier som har använts är motivationsteorier men även teorier som beskriver de olika stegen i en medarbetarundersökningsprocess. Resultaten visar att en medarbetarundersöknings process kan ha en inverkan på de anställdas arbetsmotivation. Anställda som har deltagit i en medarbetarundersökningsprocess upplever att arbetsmotivationen har påverkats positivt om de har fått delta aktivt i processens olika steg. Då förståelsen för arbetet ökar, upplever den anställde även en ökad kontroll i sitt arbete vilket skapar engagemang.

Studiens syfte var att undersöka hur Örnsköldsvik kommuns arbetar med resultatet som deras medarbetarenkät genererade. Studien tog en kvalitativ ansats där den empiriska datan samlades in genom semistrukturerade intervjuer med sju chefer inom kommunen. Informanterna var chefer som befann sig på olika nivåer inom kommunen och samtliga arbetade direkt med medarbetarenkäten samt hade tidigare erfarenheter av att genomföra medarbetarenkäter. Den senaste enkäten var dock helt nygjord och köptes in från ett konsultbolag som konstruerade och sammanställde enkätens resultat. Chefernas uppgift blev således att få medarbetarna att genomföra enkäten och sedan kommunicera ut dess resultat. Empirin analyserades med hjälp av tematisering som var kopplat till studiens tidigare forskning. Studiens resultat visade att medarbetarenkäten ansågs vara ett viktigt verktyg för att mäta arbetsmiljön och ge en fingervisning om var organisationen befann sig vid tidpunkten för undersökningen. Somliga uppfattade dock en svårighet i att analysera resultatet som medarbetarenkäten genererade och behövde man hjälp med detta var den knapphändig från stödfunktionerna. Cheferna uttryckte en önskan om att lägga medarbetarundersökningen en annan tid på året, vilket det fanns fler anledningar till. Någon fann det intressant att se om resultatet skulle bli annorlunda om undersökningen genomfördes på våren istället för hösten. En annan tyckte att det rent strategiskt skulle vara bättre att genomföra den under våren för att sedan starta upp hösten med att jobba med de förbättringsområden som uppdagades. Studien rundas av med en diskussion om dess resultat där kopplingar till tidigare forskning görs samt förslag på intressanta områden att studera vidare inom.

Denna uppsats har som syfte att få en djupare förståelse för vad arbetsmotivation är, att undersöka vad arbetsmotivation har för betydelse för medarbetarens prestation i arbetet och hur företag genom både muntliga och skriftliga medarbetarundersökningar kan få en uppfattning om medarbetarens arbetsmotivation.  För att uppnå syftet användes en kvalitativ metod, med intervjuer som angreppssätt. Vi intervjuade fem butiksledare inom hemelektronikbranschen, som håller i och utformar både skriftliga och muntliga medarbetarundersökningar. Teori har valts utifrån syftet med undersökningen och vi har använt oss utav teorier om arbetsmotivation, feedback och medarbetarundersökningars utformning. Sammantaget har vi kommit fram till att de olika butiksledarna använder sig utav olika metoder för att få arbetsmotivation hos medarbetarna att uppstå och att feedback är att se som viktigt kommunikationskälla för att bekräfta medarbetarnas prestationer. Resultaten visar även att butiksledarna arbetar med medarbetarundersökningar för att få uppfattning om medarbetarens arbetsmotivation, på ett sätt som motsvarar de generella råd som ges i teoriavsnittet.

Det övergripande syftet i denna undersökning har varit att göra en kompetensinventering på ett ledarskap hos produktionsledare med utgångspunkt i en ledarskapsmodell och medarbetarundersökning. Vi har ställt oss frågor kring hur man kan arbeta vidare med ett resultat från en medarbetarundersökning för att utveckla ledare? Hur kan man använda sig av Rederiets ledarskapsmodell för att utveckla ledare? Samt vilket fokus Båten skall välja i kommande kompetensutvecklingar för produktionsledare? Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsansats där vi med hjälp av fyra intervjuer och analys av en medarbetarundersökning kommit fram till vårt resultat. I förarbete och bakgrund till denna uppsats ligger Rederiets Ledarskapsmodell som vi använder oss flitigt av. Vårt resultat visar på att Båtens produktionsledare är bra på att utföra arbete gällande att leverera resultat och att följa Rederiets kärnvärderingar. Men att fokus bör ligga på att främja förbättringar, utveckla människor och visa självinsikt. / The overall aim of this study was to perform a competency inventory on leadership from production managers based on a leadership model and employee survey. We have asked us questions about how to use results from an employee survey to develop leaders? How to use Rederiets leadership model for developing leaders? As well as which focus Båten should choose for their next compentecy developments for production managers? We have used a qualitative research approach using four interviews and analysis of an employee survey which led us to our result. As a background lies the leadership model made by Rederiet which we have based much of our research on. Our results show that Båtens production managers are good at leading the work force to deliver results and to follow Rederiet´s core values. But focus should further be on encouraging improvements, develop people and show self-awareness.

<p>Denna uppsats har som syfte att få en djupare förståelse för vad arbetsmotivation är, att undersöka vad arbetsmotivation har för betydelse för medarbetarens prestation i arbetet och hur företag genom både muntliga och skriftliga medarbetarundersökningar kan få en uppfattning om medarbetarens arbetsmotivation.  För att uppnå syftet användes en kvalitativ metod, med intervjuer som angreppssätt. Vi intervjuade fem butiksledare inom hemelektronikbranschen, som håller i och utformar både skriftliga och muntliga medarbetarundersökningar. Teori har valts utifrån syftet med undersökningen och vi har använt oss utav teorier om arbetsmotivation, feedback och medarbetarundersökningars utformning. Sammantaget har vi kommit fram till att de olika butiksledarna använder sig utav olika metoder för att få arbetsmotivation hos medarbetarna att uppstå och att feedback är att se som viktigt kommunikationskälla för att bekräfta medarbetarnas prestationer. Resultaten visar även att butiksledarna arbetar med medarbetarundersökningar för att få uppfattning om medarbetarens arbetsmotivation, på ett sätt som motsvarar de generella råd som ges i teoriavsnittet.<em></em></p>

Handlingsplan ingår i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Det systematiska arbetsmiljöarbetet ska finnas på alla svenska arbetsplatser. Handlingsplanen är ett dokument där mål och strategier som företagen ska följa upp gås igenom.

Syftet med rapporten är att undersöka hur kopplingen mellan resultatet från en medarbetarundersökning och övriga styrmedel ser ut i en organisation. Detta undersöktes genom två forskningsfrågor som berörde hur denna koppling ser ut samt vilka faktorer som kan påverka dess prioritet. Rapporten har använt sig av en induktiv ansats där en kvalitativ analys använts för att få en fördjupad bild av ledares perspektiv på området. Resultatet visar att en medarbetarundersökning är ett av de viktigaste styrmedlen i organisationen. Resultatet från undersökningen kopplas till övriga styrmedel genom en organisatorisk balans där de viktigaste styrmedlen inklusive medarbetarundersökningen är beroende av varandra. Syftet att göra medarbetarundersökningen för det studerade företaget är således att få välmående och produktiva medarbetare vilket därigenom företaget uppnår sina mål. Faktorer som påverkar prioriteringen av undersökningen är framförallt hur uppföljningsarbetet går till och det intervall undersökningen utförs på. Varje avdelningsunik situation påverkar också hur en ledare väljer att prioritera medarbetarundersökningen som styrmedel. / The aim of the report is to investigate how the results from employee survey is linked to other management control instruments in an organization. This was investigated through two research questions that concerned how this link looks and what factors may affect its priority. The report has used an inductive approach where a qualitative analysis was used to get an in-depth picture of the leaders’ perspective in the field. The result shows that an employee survey is one of the most important management control instruments in the organization. The results of the survey are linked to other instruments through an organizational balance where the most important instruments, including the employee survey, are interdependent. The aim of conducting the employee survey for the studied company is thus to get prosperous and productive employees, thus making the company achieve its goals. Factors that influence the prioritization of the survey are mainly how the follow-up work is done and the interval in which the surveys are performed. The departmental situation also affects how a leader chooses to prioritize the employee survey as a management control instrument.