Today there is still irrelevant pay differential in society. In Sweden in 2010, the average pay differential was 15,4 percent between the sexes. Only 0,8 percent better than EU:s average. In Sweden the individual salaries increasingly have begun to characterize the Swedish labor market. Based on this, the aim of this study is to highlight the issue of equal pay between men and women from the perspective of individual salary. This would also been doing with a background in the regulatory environment of equal pay. When it comes to equality between women and men it is the area of labor law in EU who is the most developed and in Sweden this is the area who is most affected by EU law. Both in EU and in Sweden it is prohibit with direct- and indirect pay discrimination based on sex in equal and equivalent work. Pay differentials can be objective based if, for example, it has to do with the person's performance or knowledge or market factors. In Sweden the market aspects have a big influence to the employers approach to differences in salaries. Sweden has increasingly moved towards to individual salaries but how individual the pay is depends on how it is regulated in collective agreements. What is important to consider in the individual salaries is that a well-developed job values is used. In a job values the works demands on knowledge and skills, effort, responsibility and working conditions should be measured. What is important is that job evaluation is used in the same way on all work and that the requirements are gender neutral. The second criterion we look at in the individual salaries is the person's performance and that usually is being judged on the person's skills, development and achievement. Both employees and workers have a responsibility when it comes to the person's individual salaries. The reason why there are pay differences between men and women in society is partly due to the tradition of what seems to be feminine and masculine elements. Since way back, it was the women's commission to take care of the children, the older and the sick. This has been followed with the world in to work and these jobs are now seen as women’s work and have a lower salary. There is a positive approach to the basic idea of individual salaries but there is also dissatisfactionwith how it is used in practice. The model can probably not itself contribute to equal pay. The societal view of femininity and masculinity must first be change.

<p>Individuell lönesättning är sedan 1990-talet ett vanligt</p><p>belöningssystem inom både privat och offentlig sektor. Under</p><p>samma period har sjukskrivningarna gällande stressrelaterade</p><p>sjukdomar ökat hos anställda i Sverige. Tidigare forskning inom</p><p>områdena motivation och stress visar att lön kan både motivera</p><p>och stressa en anställd. Utifrån denna bakgrund syftar denna</p><p>studie till att undersöka om det finns några skillnader mellan</p><p>anställda med individuell lön och anställda med fast lön gällande</p><p>motivation och stress. En enkät med påståenden om motivation</p><p>och stress skickades ut till statligt anställda där två grupper, en</p><p>med fast lön och en med individuell lön sedan jämfördes.</p><p>Resultaten visade signifikanta skillnader mellan grupperna där</p><p>gruppen med individuell lön var mer motiverade men även mer</p><p>stressade än gruppen med fast lön. Slutligen diskuteras hur</p><p>individuell lönesättning både kan motivera och stressa en anställd</p><p>och vad det kan få för konsekvenser för både individen och</p><p>organisationen.</p>

<p> </p><p><strong>Abstract</strong></p><p> </p><p><em>The purpose with this study is to study the individual setting of salary rates among branch heads. We have chosen to look deeper into which criteria that are the base for the branch heads’ individual setting of wage rates within geriatric care and the care of disabled people. One other aspect we have looked into is how the setting of salary rates appears from a gender perspective. The empirical material in our thesis consists of both qualitative and quantitative methods in the shape of a questionnaire study and three open interviews. Our theoretical benchmarks are made up of the gender and power order and economic sociological perspectives. This study has partially brought a somewhat for us surprising result concerning the setting of salary through a gender perspective. The individual setting of salary rates is based on several factors like education, years within the profession and work experience. Our questionnaire study showed that most of the branch heads´ asked think that individual settings of salary rates are positive. Nevertheless there are not as many of those that are satisfied with their salary trend. Our interviews showed that gender does matter at the time of employment, because the organization strives for employing more men in this female-intensive occupation. Men generally had a higher average salary than their female colleagues when we compared informants with similar suppositions. </em></p><p><em> </em></p><p><em>                                                                      </em></p><p><em></em><em>Katarina MacDonald</em></p><p><em></em><em>Marie Ericson Holm</em></p>

Individuell lönesättning är sedan 1990-talet ett vanligt belöningssystem inom både privat och offentlig sektor. Under samma period har sjukskrivningarna gällande stressrelaterade sjukdomar ökat hos anställda i Sverige. Tidigare forskning inom områdena motivation och stress visar att lön kan både motivera och stressa en anställd. Utifrån denna bakgrund syftar denna studie till att undersöka om det finns några skillnader mellan anställda med individuell lön och anställda med fast lön gällande motivation och stress. En enkät med påståenden om motivation och stress skickades ut till statligt anställda där två grupper, en med fast lön och en med individuell lön sedan jämfördes. Resultaten visade signifikanta skillnader mellan grupperna där gruppen med individuell lön var mer motiverade men även mer stressade än gruppen med fast lön. Slutligen diskuteras hur individuell lönesättning både kan motivera och stressa en anställd och vad det kan få för konsekvenser för både individen och organisationen.

Abstract   The purpose with this study is to study the individual setting of salary rates among branch heads. We have chosen to look deeper into which criteria that are the base for the branch heads’ individual setting of wage rates within geriatric care and the care of disabled people. One other aspect we have looked into is how the setting of salary rates appears from a gender perspective. The empirical material in our thesis consists of both qualitative and quantitative methods in the shape of a questionnaire study and three open interviews. Our theoretical benchmarks are made up of the gender and power order and economic sociological perspectives. This study has partially brought a somewhat for us surprising result concerning the setting of salary through a gender perspective. The individual setting of salary rates is based on several factors like education, years within the profession and work experience. Our questionnaire study showed that most of the branch heads´ asked think that individual settings of salary rates are positive. Nevertheless there are not as many of those that are satisfied with their salary trend. Our interviews showed that gender does matter at the time of employment, because the organization strives for employing more men in this female-intensive occupation. Men generally had a higher average salary than their female colleagues when we compared informants with similar suppositions.                                                                         Katarina MacDonald Marie Ericson Holm

Den kollektiva   tanken om ”lika lön för lika arbete” var länge mottot i svensk lönepolitik. Denna tanke har övergått i allt högre grad till att belöna varje enskild   individ efter dennes egna prestationer och personliga egenskaper. Samhället   har gått mot ett individfokus och likaså har även tankarna kring   lönesättning. De senaste tjugo åren har den individuella lönesättningen varit   dominerande på den svenska arbetsmarknaden. Vitsen med individuell lön är,   för företagen, att motivera och styra medarbetare mot de prestationer och mål   som önskas. Väl utförda och genomförda arbetsuppgifter samt önskvärda   personliga egenskaper och beteenden skall belönas genom högre lön.  Kompetens, ett vanligt förekommande arbetsrelaterat begrepp, ligger även till grund för lönesättning idag. Men vad innebär det egentligen att vara kompetent? Fenomenet kan operationaliseras och brytas ner i många olika aspekter och kan därför vara svårt att sätta fingret på som ett enskilt och eget begrepp. Problemet med att lönesätta efter kompetens är således att begreppet har så många olika subjektiva betydelser. Att lönesätta utifrån utbildningsbakgrund, erfarenheter och kunskaper är förhållandevis lätt då dessa aspekter som regel finns dokumenterade eller är mätbara. Men hur går man egentligen tillväga för att mäta de kompetenser som finns hos individen? Och hur gör man för att rättvist bedöma dessa kompetenser och belöna därefter? För att se närmare på problemet har jag, i en statlig organisation, utfört en undersökning med en HR-specialist med ansvar för företagets löneprocesser, i form av en intervju, samt genomfört en enkätundersökning med ett antal, strategiskt utvalda, medarbetare i företaget som blir lönesatta individuellt. Studien visar att företaget jag valt att studera lägger störst fokus på prestation och någon form utav helhetsbedömning vid lönesättning. Studien visar även att personalen har dålig uppfattning om huruvida kompetensen vägs in vid lönesättning överhuvudtaget. Resultaten av studien visar även att det studerade företaget inte använder begreppet kompetens som enskilt begrepp utan har valt att bryta ner det till mätbara kriterier. Studiens enkätundersökning fick relativt låg svarsfrekvens vilket har lett till svårigheter med att få fram ett generaliserbart och representativt resultat men trots detta har en analys kunnat göras då svaren pekar i någon riktning och kvaliteten på intervjun var god och gav en god överblick över företagets kultur.

The purpose of the study was to investigate whether there was a difference in employees' work motivation, job satisfaction and pay satisfaction depending on the employees' salary system; collective wage setting or individual wage setting. The study also examined whether demographic factors such as age, gender, length of employment, level of education and previous experience of individual wage setting were related to these job attitudes. A web survey was sent out with statements based on previous research and these statements created an index for each job attitude. The result showed a significant difference between the two pay systems regarding employees pay satisfaction. The demographic factors examined in the study showed that education level and gender influenced the participants' work motivation. Previous experience of individual wage setting positively affected the participants' perceived salary satisfaction with the individual salary system. The conclusion of this study was that employees with or without previous experience of individual wage setting perceived that they should receive a higher salary satisfaction if the salary was based on individual performance and behavior than when the salary was collectively determined based on job description and work experience.

Forskning om individuell lönesättning har påvisat att det föreligger ett positivt samband mellan lön och arbetsprestation, även om sambandet inte är särskilt starkt. Det finns därför flertalet studier som undersöker om situationsfaktorer kan ha en betydande inverkan på olika former av arbetsprestation, exempelvis uppgifts och kontextuell. Studiens syfte var att undersöka den relativa betydelsen av lön (lönenivå och procentuell löneökning), chefens agerande (feedback, förståelse och förtroende) och relationer mellan medarbetare (jämförelse mellan kollegor och rivalitet) för arbetsprestation. Enkätdata från tjänstemän i ett industriföretag analyserades med hierarkiska multipla regressionsanalyser för att predicera arbetsprestation, efter kontroll för demografiska bakgrundsvariabler. Högre lönenivå hängde samman med mer kontextuell prestation, men orelaterat till uppgiftsprestation. Feedback var positivt relaterat till uppgifts- och kontextuell prestation, övriga aspekter av chefens agerande kunde inte predicera prestation. Jämförelse var negativt relaterat till kontextuell prestation och rivalitet med lägre uppgiftsprestation. Studien kan bidra till forskningen om lönens betydelse för arbetsprestation samt användas som vägledning inom organisationer i förståelsen för och främjandet av arbetsprestation.

Syftet med uppsatsen är att redogöra för vilka förutsättningar som krävs i företag som vill tillämpa ett transparent lönesystem där medarbetarna sätter sina egna löner. För att skapa oss en ökad förståelse kring problemområdet så har vi använt oss av en adbuktiv ansats. För att besvara uppsatsens syfte valde vi att bygga vår studie på en kvalitativ undersökningsmetod då vi genomförde intervjuer med medarbetare på tre olika organisationer. Vi tror att det krävs en rad olika förutsättningar för att företag framgångsrikt ska kunna tillämpa ett transparent och självsättande lönesystem. Vi anser att den mest framträdande förutsättningen är att organisationsstrukturen är fullständigt decentraliserad och att verksamheten i hög grad styrs av medarbetarna. Vidare får vi uppfattningen om att ett sådant lönesystem kräver att medarbetarna arbetar i mindre team, vilket medför att individerna skapar stor tillit till varandra och får en god sammanhållning. Detta leder i sin tur till att en viss företagskultur utvecklas inom verksamheten.

<p>Studiens syfte var att studera hur ett antal medarbetare inom polismyndigheten i Stockholms län upplevde individuell lönesättning. Jag ämnade söka utforska och skapa en bild av de tolkningar medarbetare gör i fråga om individuell lönesättning i ett försök att förstå vad individuell lönesättning innebär för medarbetarna i en polisorganisation. Detta sattes i relation till beslutsfattarnas intentioner med individuell lönesättning. Således genomförde jag 13 öppna intervjuer där jag eftersträvade respondenternas personliga upplevelser och ordval om den individuella lönesättningen. Jag genomförde även intervjuer med två nyckelinformanter på arbetsgivarsidan och arbetstagarorganisationssidan för att ta reda på beslutsfattarnas intentioner med den individuella lönesättningen. Detta analyserades sedan mot bakgrund av teorier om organisationer, organisationskultur och motivation samt tidigare forskning om individuell lönesättning. De teoretiska implikationer som gjordes var att individuell lönesättning ej verkar lämpa sig i byråkratiska organisationer, att en organisations kultur bör vara överensstämmande med de argument som står bakom individuell lönesättning samt att andra lönerättvisor förefaller aktualiseras vid individuell lönesättning än vid andra lönesättningsformer.</p>