Den kollektiva   tanken om ”lika lön för lika arbete” var länge mottot i svensk lönepolitik. Denna tanke har övergått i allt högre grad till att belöna varje enskild   individ efter dennes egna prestationer och personliga egenskaper. Samhället   har gått mot ett individfokus och likaså har även tankarna kring   lönesättning. De senaste tjugo åren har den individuella lönesättningen varit   dominerande på den svenska arbetsmarknaden. Vitsen med individuell lön är,   för företagen, att motivera och styra medarbetare mot de prestationer och mål   som önskas. Väl utförda och genomförda arbetsuppgifter samt önskvärda   personliga egenskaper och beteenden skall belönas genom högre lön.  Kompetens, ett vanligt förekommande arbetsrelaterat begrepp, ligger även till grund för lönesättning idag. Men vad innebär det egentligen att vara kompetent? Fenomenet kan operationaliseras och brytas ner i många olika aspekter och kan därför vara svårt att sätta fingret på som ett enskilt och eget begrepp. Problemet med att lönesätta efter kompetens är således att begreppet har så många olika subjektiva betydelser. Att lönesätta utifrån utbildningsbakgrund, erfarenheter och kunskaper är förhållandevis lätt då dessa aspekter som regel finns dokumenterade eller är mätbara. Men hur går man egentligen tillväga för att mäta de kompetenser som finns hos individen? Och hur gör man för att rättvist bedöma dessa kompetenser och belöna därefter? För att se närmare på problemet har jag, i en statlig organisation, utfört en undersökning med en HR-specialist med ansvar för företagets löneprocesser, i form av en intervju, samt genomfört en enkätundersökning med ett antal, strategiskt utvalda, medarbetare i företaget som blir lönesatta individuellt. Studien visar att företaget jag valt att studera lägger störst fokus på prestation och någon form utav helhetsbedömning vid lönesättning. Studien visar även att personalen har dålig uppfattning om huruvida kompetensen vägs in vid lönesättning överhuvudtaget. Resultaten av studien visar även att det studerade företaget inte använder begreppet kompetens som enskilt begrepp utan har valt att bryta ner det till mätbara kriterier. Studiens enkätundersökning fick relativt låg svarsfrekvens vilket har lett till svårigheter med att få fram ett generaliserbart och representativt resultat men trots detta har en analys kunnat göras då svaren pekar i någon riktning och kvaliteten på intervjun var god och gav en god överblick över företagets kultur.

The HR industry is a fast-growing and rapidly developing field setting high demands on HR-professionals to keep abreast of change. The purpose of this thesis is therefore to explore the possibilities HR-professionals in governmental organisations have in order to develop their HR-competencies. In order to do this the thesis has sought out to explore what motivates competency development and how it is put into practice by interviewing four HR-professionals. The analysis has been conducted with the help of the theory of Situated learning. The result of the thesis is that HR-professionals develop their HR-competencies both through formal and informal learning although they prefer to use informal learning through their communities of practice. The tasks conducted by HR-professionals as well as their formal education differ to a vast extent which acts as a motivation for competency development. Another factor which motivates HR-professionals’ competency development is that the HR field is rapidly changing which sets high demands on them, both through their organisations and through the individuals themselves, to continuously learn in their profession.