<p>Alla organisationer genomgår förändringar i olika former. Ibland innebär förändringar ekonomiska nedskärningar i organisationen. Organisationen SJ har under senare tid gjort nedskärningar i samband med en förändrad situation i deras omvärld. I studien är vi intresserade av att undersöka hur individers lärandemöjligheter påverkas när de befinner sig i en organisation som utsätts för ekonomiska nedskärningar. Syftet är att få kunskap om lärandemöjligheter i en organisation som har genomgått ekonomiska nedskärningar. Uppsatsen bygger på en kvalitativ undersökning. Vi har intervjuat fem HR personer med olika chefsbefattningar med syftet att ta reda på hur individen tolkar och har för inställning till lärande under en nedskärningsprocess. Resultaten i studien beskriver att vid en nedskärning inom organisationen SJ är erfarenhetsutbytet grunden till lärandet. Detta eftersom det varken finns tid eller resurser till att gå en utbildning. Dessutom diskuterar vi informanternas förutsättningar för lärande och utveckling vid en nedskärningsprocess.</p>

Alla organisationer genomgår förändringar i olika former. Ibland innebär förändringar ekonomiska nedskärningar i organisationen. Organisationen SJ har under senare tid gjort nedskärningar i samband med en förändrad situation i deras omvärld. I studien är vi intresserade av att undersöka hur individers lärandemöjligheter påverkas när de befinner sig i en organisation som utsätts för ekonomiska nedskärningar. Syftet är att få kunskap om lärandemöjligheter i en organisation som har genomgått ekonomiska nedskärningar. Uppsatsen bygger på en kvalitativ undersökning. Vi har intervjuat fem HR personer med olika chefsbefattningar med syftet att ta reda på hur individen tolkar och har för inställning till lärande under en nedskärningsprocess. Resultaten i studien beskriver att vid en nedskärning inom organisationen SJ är erfarenhetsutbytet grunden till lärandet. Detta eftersom det varken finns tid eller resurser till att gå en utbildning. Dessutom diskuterar vi informanternas förutsättningar för lärande och utveckling vid en nedskärningsprocess.

The HR industry is a fast-growing and rapidly developing field setting high demands on HR-professionals to keep abreast of change. The purpose of this thesis is therefore to explore the possibilities HR-professionals in governmental organisations have in order to develop their HR-competencies. In order to do this the thesis has sought out to explore what motivates competency development and how it is put into practice by interviewing four HR-professionals. The analysis has been conducted with the help of the theory of Situated learning. The result of the thesis is that HR-professionals develop their HR-competencies both through formal and informal learning although they prefer to use informal learning through their communities of practice. The tasks conducted by HR-professionals as well as their formal education differ to a vast extent which acts as a motivation for competency development. Another factor which motivates HR-professionals’ competency development is that the HR field is rapidly changing which sets high demands on them, both through their organisations and through the individuals themselves, to continuously learn in their profession.

Problemformulering: HR-personal kommer ofta i kontakt med arbetsmiljöproblemet kränkande särbehandling och mobbning. Forskning visar att deras arbete kring detta inte är enkelt.  Erfarenhet av dåligt organisatoriskt svar lämnar de utsatta i sin tur ofta nedtystade i sina upplevelser. Känslan av organisatorisk identitet förstärks genom att som anställd både bli sedd och hörd och har en stark koppling till välbefinnandet. Forskning efterlyser även behov av reflektion över vårt sociala ansvar för varandra. Etiken för agerande mot kränkningar och mobbning och ett hälsofrämjande fokus uppfattas som nödvändig.  Syfte: Att undersöka hur HR-personal upplever sin yrkesroll och sin arbetsmiljö i arbetsmiljöarbetet mot kränkande särbehandling och mobbning för att kunna främja hälsan hos den utsatta medarbetaren. Metod: En halvstrukturerad intervjustudie genomfördes på nio HR-medarbetare. Datainsamlingen analyserades med kvalitativ innehållsanalys.  Huvudresultat: Resultat visar att HR-personal ser sin roll främst som chefsstöd. HR kan även finnas för enskilda medarbetare, men utan beslutanderätt till aktiva åtgärder. Det hälsofrämjande arbetet ansågs ske genom olika förebyggande åtgärder. Framgångsfaktorer men även hinder identifierades vilket bekräftar problemets komplexitet.  Slutsats: HR-personals förutsättningar för att kunna ge stöd till den utsatta medarbetaren visar sig vara mycket beroende av den kontexten och den sociala och organisatoriska arbetsmiljön som HR själva befinner sig i, samt beroende av den organisatoriska och sociala arbetsmiljön i organisationens samtliga verksamheter. För att kunna lyckas med arbetsmiljöarbetet mot kränkningar och mobbning ska allt arbete baseras på etiska reflektioner och vårt sociala ansvar för varandra. Reflektioner från hälsofrämjandets synvinkel kan ses som en bra komplettering till detta. / Aim: To investigate HR staff experiences about their role and work environment against bullying to promote health of vulnerable employee.  Method: A semi-structured interview study conducted with nine HR employees. The data collection was analyzed with qualitative content analysis.  Main results: HR staff see their role as a primary managerial support. HR can also be available for individual employees, though without any decision-making power or actual responsibility for employees' well-being. Health promotion considered done mostly through various preventive measures. Success factors but also obstacles could identified, which confirms the complexity of the issue. Conclusion: HR's ability to support the health of vulnerable employee turns out to be highly dependent on the context and the social and organizational work environment. To success should all work be based on ethical reflections, our social responsibility for each other and reflections of health as a good complement to this.

Syftet med denna studie är att undersöka om HR-personal upplever stress i förhållande till en HR-transformation. De frågeställningar som applicerades på uppsatsen innefattade; resultatet av HR-transformationen, vilka svårigheter den kunde medföra HR-personalen samt hur HRtransformationen inverkade på deras psykosociala arbetsmiljö med fokus på stress. Studien genomfördes med hjälp av sex respondenter som arbetar på HR-avdelningar och som i någon mån varit med om en HR-transformation. Insamling av data utgick från semi-strukturerade intervjuer och analyserades genom tematisk analys. Det som framkommit av resultatet är att hälften av respondenterna upplevde stress i relation till HR-transformationen. Resultatet av HR-transformationen blev ett verksamhetsnära stöd, synlighet i verksamheten, ett bra kollegialt stöd och att HR-perspektivet fanns med i strategiska beslut. Svårigheterna som uppstod var otydlighet i förändringsprocessen, att det var tidskrävande och att arbeta enligt de nya kraven. Förvirringen kring nya arbetssätt, otydlig arbetsfördelning vid implementeringen och ett outtalat krav att ständigt vara tillgänglig för verksamheten var faktorer som bidrog till upplevd stress. / This study´s purpose is to investigate whether HR staff experience stress relating to an HR transformation. The issues applied to the essay included; the result of the HR transformation, what kind of difficulties it could cause the HR staff, along with how the transformation affects their psychosocial working environment with focus on stress. The study was performed with the help of six informants, who is currently working in an HR department and have in some form participated in an HR-transformation. Data collection was based on semistructured interviews and analyzed with a thematic method. The result showed that half of the informants experienced stress relating to the HR transformation. The HR-transformation resulted in close operational support, visibility in the business, good collegial support and that the HR perspective was included in strategic decisions. Difficulties that arose were ambiguity in the process of change and that the process was time-consuming and working with the new requirements. Confusions about new working methods, unclear division of labor at implementation and an unspoken requirement for constant availability for the business were factors that contributed to perceived stress.

Syftet med denna studie är att skapa en ökad förståelse för vilka kontextuella villkor som HR- medarbetare inom Arbetsförmedlingen upplever påverkar möjligheterna till informellt lärande samt om dessa upplevelser skiljer sig åt mellan kvinnor och män. Studien är en kvalitativ enfallsstudie som är utförd på Arbetsförmedlingens HR-avdelning. Kvalitativa metoder som använts är semistrukturerade intervjuer och dokumentgenomgång. Studiens resultat har analyserats utifrån en tematisk analys med en abduktiv ansats. Resultatet visar att respondenternas upplevelser av de kontextuella villkoren inte är helt samstämmiga, vilket implicerar att svaret på vår forskningsfråga om vilka villkor som främjar respektive hindrar ett informellt lärande är tvetydig. Vad gäller huruvida det finns skillnader mellan hur kvinnor och män upplever de kontextuella förutsättningarna till informellt lärande visar våra resultat att medarbetarna överlag är samstämmiga i sina svar. Dock framgår ett fåtal skillnader där det ur ett genusperspektiv kan tolkas som att det framträder en genusordning som främjar män, men det går inte inom ramen för denna studie att utesluta att det även kan finnas andra bakomliggande orsaker till denna slutsats. / The purpose of this study is to create an increased understanding of which contextual conditions experienced by HR employees within the Swedish Public Employment Service affect the opportunities for informal learning and whether these experiences differ between women and men. The study is a qualitative one-off study carried out at the HR department of the Swedish Public Employment Service. Qualitative methods used are semi-structured interviews and document review. The study's results have been analyzed based on a thematic analysis with an abductive approach. The results show that the respondents' experiences of the contextual conditions are not completely consistent. This implies that the answer to our research question about which conditions promote and hinder informal learning is ambiguous. Regarding whether there are differences between how women and men experience the contextual conditions for informal learning, our results show that the employees are generally unanimous in their answers. A few differences were apparent from a gender perspective, that can be interpreted as the appearance of a gender order that favors men, but it is not within the scope of this study to rule out that there may be other underlying reasons for this conclusion.