<p>Samhällets intresse för miljörelaterade frågor ökar stadigt och alltfler engagerar sig för miljön. </p><p>För företag är miljöredovisningen ett viktigt sätt att visa och förmedla sina intressenter om det miljöarbete som bedrivs. Utbudet av frivilliga miljö- och hållbarhetsredovisningar har ökat sedan 90-talet och idag miljöredovisar både privata och kommunala bolag. Vår utgångspunkt i uppsatsen är att kommunala och privata bolag miljöredovisar av olika anledningar. Vi har därför i vår undersökning försökt komma fram till skillnader mellan privata och kommunala bolags miljöredovisning, vilket gjorts med hjälp följande problemformulering: Vilka skillnader finns mellan privata och kommunala bolags frivilliga miljöredovisning? Syftet med vår uppsats har varit att utifrån intressentteorin, legitimitetsteorin och institutionell teori komma fram till skillnader mellan privata och kommunala bolags miljöredovisning. För att besvara vår problemformulering använde vi oss av semi-strukturerade intervjuer med två privata respektive två kommunala bolag. De privata bolagen var Volvo och SCA, medan de kommunala bolagen var VöFAB och HFAB. Med hjälp av intervjuerna ville vi få fram skillnader mellan de privata och kommunala bolagen när det gäller varför de miljöredovisar, till vem de vänder sig, vad de har med i miljöredovisningen och hur de väljer att presentera den. Skillnaderna ville vi sedan härleda till vår teoretiska referensram. Studien har lett till slutsatsen att det finns skillnader mellan privata och kommunala bolags miljöredovisning. Problematiken ligger i huruvida skillnaderna beror på det faktum att det är kommunala respektive privata bolag eller om skillnaderna istället beror på andra faktorer som storlek eller företagstyp. En skillnad som framkommit, som beror på att de är privata respektive kommunala bolag är varför de väljer att miljöredovisa. För de privata bolagen beror det på krav och förväntningar från omgivningen, medan för de kommunala är det ett sätt att informera sina intressenter samt ett ansvar gentemot samhället.</p>

Samhällets intresse för miljörelaterade frågor ökar stadigt och alltfler engagerar sig för miljön. För företag är miljöredovisningen ett viktigt sätt att visa och förmedla sina intressenter om det miljöarbete som bedrivs. Utbudet av frivilliga miljö- och hållbarhetsredovisningar har ökat sedan 90-talet och idag miljöredovisar både privata och kommunala bolag. Vår utgångspunkt i uppsatsen är att kommunala och privata bolag miljöredovisar av olika anledningar. Vi har därför i vår undersökning försökt komma fram till skillnader mellan privata och kommunala bolags miljöredovisning, vilket gjorts med hjälp följande problemformulering: Vilka skillnader finns mellan privata och kommunala bolags frivilliga miljöredovisning? Syftet med vår uppsats har varit att utifrån intressentteorin, legitimitetsteorin och institutionell teori komma fram till skillnader mellan privata och kommunala bolags miljöredovisning. För att besvara vår problemformulering använde vi oss av semi-strukturerade intervjuer med två privata respektive två kommunala bolag. De privata bolagen var Volvo och SCA, medan de kommunala bolagen var VöFAB och HFAB. Med hjälp av intervjuerna ville vi få fram skillnader mellan de privata och kommunala bolagen när det gäller varför de miljöredovisar, till vem de vänder sig, vad de har med i miljöredovisningen och hur de väljer att presentera den. Skillnaderna ville vi sedan härleda till vår teoretiska referensram. Studien har lett till slutsatsen att det finns skillnader mellan privata och kommunala bolags miljöredovisning. Problematiken ligger i huruvida skillnaderna beror på det faktum att det är kommunala respektive privata bolag eller om skillnaderna istället beror på andra faktorer som storlek eller företagstyp. En skillnad som framkommit, som beror på att de är privata respektive kommunala bolag är varför de väljer att miljöredovisa. För de privata bolagen beror det på krav och förväntningar från omgivningen, medan för de kommunala är det ett sätt att informera sina intressenter samt ett ansvar gentemot samhället.

Problembakgrund: Men hänsyn till världens utveckling anses det av både forskare samt av ledare att förändring har en stor betydelse för organisationerna. Det gäller att ständigt kunna anpassa sig och följa omvärldens utveckling. Denna studie avser att studera transformellt ledarskap i samband med inkrementella förändringar då dessa anses ha en koppling till varandra.   Syfte: Syftet med studien är att utforska hur ledare med hjälp av det transformella ledarskapet kan påverka en inkrementell förändring i kommunala och privata bolag för att finna eventuella likheter och skillnader mellan bolagsformerna.   Problemformulering: Hur kan det transformella ledarskapet påverka inkrementella förändringar i kommunala och privata bolag?   Teori: Teorin i denna studie behandlar tranformellt ledarskap tillsammans med inkrementella förändringar i kommunala och privata bolag. Det transformella ledarskapet består av fyra delar, intellektuell stimulans, inspirerande motivation, individuellt hänsynstagande samt idealt inflytande. Den inkrementella förändringen är en förändring där en organisation hanterar ett problem samt ett mål i taget dvs. en steg för steg-förändring som är ständigt pågående som berör organisationens operativa processer.   Metod: Detta är en kvalitativ fallstudie som jämför hur det transformellt ledarskap kan påverka inkrementella förändringar i två olika bolagsformer. Den kvalitativa ansatsen har genomförts med hjälp av intervjuer. Studien har en deduktiv ansats.   Empiri: Respondenterna är ledare från fyra olika bolag, två privata och två kommunala. Vi har intervjuat två verkställande direktörer, en förvaltningschef, en områdeschef samt en produktions- och logistik ansvarig. De har alla ledande befattningar samt har erfarenhet av inkrementell förändring.   Analys och slutsats: Vi har inte kunnat tyda på några stora tydliga mönster för transformellt ledarskap under inkrementell förändring för var och en av bolagsformerna. Det vi kommit fram till i studien är främst att ledarna på de kommunala bolagen måste ständig anpassa sitt transformella ledarskap i den inkrementella förändringen utifrån kommunens särskilda mål, vilket inte alltid betyder det bästa för bolaget i sig. Ledarna på de privata bolagen har en större frihet i sitt transformella ledarskap och kan se till bolagets bästa när det kommer till att leda inkrementella förändringar. Likheterna och skillnaderna är lika stora mellan t ex två ledare på kommunala bolag som två ledare på privata bolag. Bolagsformerna har viss men inte någon större inverkan på ledarens transformella ledarskap, ledarens personlig har en större inverkan. / Background: It’s considered by both researchers and leaders that changes in organizations have a significant impact in the organizations well being. The organizations constantly need to adapt to the developing context. This study intends to study transformational leadership in the context of incremental change because these seem to be linked to each other.   Purpose: The purpose of this study is to explore how leaders using the transformational leaderships can affect an incremental change in both municipal- and private companies in order to identify possible similarities and differences between the two types of companies.   Problem statement: How can the transformational leadership influence incremental changes in municipal- and private companies?   Theory: The theory in this study deals with transformational leadership in incremental changes in municipal and private companies. The transformational leadership consists of four parts, intellectual stimulation, inspirational motivation, individual consideration and idealized influence. The incremental change is a change where an organization handles one problem and one objective at a time, ie. a step-by-step change that is ongoing concerning the organization's operational processes.   Method: This is a case study where we have conducted a qualitative and deductive approach. We have collected the empirical data by interviewing our respondents.   Empirical: The respondents are five leaders on four different companies. There are two respondents from the same company. The companies are two municipal- and two private companies. We have interviewed two managing directors, one manager of administration, one manager of a field and one manager of production and logistics. They all have a leading position in the organization and they all have experience of an incremental change.   Analysis and conclusions: Primarily we concluded that the leaders in the municipal companies constantly must adapt their transformational leadership in the incremental change according to the specific municipality objectives, which does not always mean the best for the company itself. The leaders in the private companies have more independence in their transformational leadership and can focus on the company's best when it comes to leading incremental changes. The similarities and differences are equal between for example two leaders in municipal companies as two leaders in private companies. The company types does not have as much impact on the leaders transformational leadership as the impact that the personality has.

This study examines differences between private and state-owned companies' sustainability reports for the year 2010. Three state-owned companies and three private companies in three different industries have been examined. An effort has been put to explaining if differences are related to the owner or to the industry. The basis for this is that the state owned companies are required to present a sustainability report according to shareholder demands, while the private owned aren’t obligated to present their sustainability efforts. The study has a qualitative basis, and empirical data have been collected by the authors. This data have later been used to examine publicly published sustainability reports and have partly been narrated in the text. To be able to do a comparison, three state owned and three private owned companies were selected by that they are in three similar industries, and operate in three similar economic areas. The collected data was analyzed by theories of legitimacy. Theories of isomorphism as DiMaggio and Powell discuss, companies tends to become more equal, and theories of brand management of Nikolaeva and Bicho, which describes that companies who voluntarily choose to present sustainability reports do it as a form of marketing standpoint were used in this study.The authors came to the conclusion that differences between public and private companies exist, but they also exist in between industries. Some differences could be explained by theories concerning legitimacy and isomorphism. / Denna studie undersöker skillnader i privata och statligt ägda bolags hållbarhetsredovisningar för år 2010. Detta genom att granska tre statliga bolag och tre privata bolag i tre olika branscher för att förklara de skillnader som finns är ägarrelaterade eller branschrelaterade. Grunden till detta är att de statliga bolagen är skyldiga att upprätta en hållbarhetsredovisning enligt ägarkrav medan de privata inte har några skyldigheter att presentera deras hållbarhetsarbete. Studien har en kvalitativ utgångspunkt då empirin har insamlats genom att författarna har granskat offentligt publicerade hållbarhetsredovisningar och återberättat i text. För att kunna genomföra en jämförelse valdes tre statliga och tre privata bolag genom matchning det vill säga att de befinner sig i tre liknande branscher och bedriver tre liknande verksamheter. Den data som samlats in har analyserats genom teorier om legitimitet. Detta i form av teorier om isomorfi enligt DiMaggio och Powell som diskuterar att bolag tenderar att bli mer lika samt teorier om varumärkesvård av Nikolaeva och Bicho, som beskriver att bolag som frivilligt väljer att presentera hållbarhetsredovisningar gör det ur en marknadsföringssynpunkt. Det har framkommit att skillnader mellan statliga och privata bolag finns men även skillnader över branscherna. Vissa skillnader kan förklaras genom teorier om legitimitet och isomorfi.

Introduktion Det finns ett flertal studier som undersöker variabler som påverkar revisionskostnaden i publika och privata bolag samt kommunen som förvaltningsorganisation. Vi har dock inte hittat några studier som undersöker variabler som påverkar revisionskostnaden i kommunala bolag, varför det finns ett behov av en sådan studie. Syfte Syftet med uppsatsen är att förklara vilka faktorer som påverkar revisionskostnaderna i kommunala och privata bolag. Metod Som en följd av att uppsatsen utgår från en deduktiv ansats, har hypoteser utvecklats med hjälp av befintliga teorier samt tidigare gjord forskning. En tvärsnittsstudie har genomförts för att spegla förhållandet vid en viss tidpunkt. Kvantitativ data har samlats in i form av sekundärdata. Detta har kompletterats med kvalitativ data som har samlats in via intervjuer. Slutsats Studiens resultat visar att det finns ett antal bakomliggande faktorer som förklarar revisionskostnaden. Sektorstillhörighet, storlek, komplexitet, val av revisionsbyrå och knowledge spillover har i studien ett signifikant samband med revisionskostnaden. / Introduction There are several studies that examine variables that affect the audit fee in listed companies, private companies and municipalities. We have not found any studies examining the variables that affect the audit fee in municipal companies, justifying the need for such a study. Purpose The purpose of the study is to explain audit fees in municipal and private companies Method As a result of the study being based on a deductive approach, hypotheses have been derived using existing theories and previous research. A cross-sectional study has been performed to reflect the ratio at a given time. Quantitative data has been collected as secondary data. This has been complemented with qualitative data collected through interviews. Conclusion A relationship has been established between audit fees and a number of explanatory variables. Sector, size of the company, complexity, choice of audit firm and knowledge spillover affects the audit fee.

The thesis examines the protection of shareholders against undesired value transfers as a result of misvaluations in mergers and divisions of private companies. The situation that there has been an undesired transfer of value is tested both against specific and general protection rules in the Swedish Companies Act and against general protection rules in the Swedish Contracts Act and the Swedish Tort liability Act. The conclusion in that shareholders in the company who suffers an economic loss as a result of a misvaluation of the counterparty company do not enjoy protection from several general protection rules. The thesis also examines how mergers and divisions can be implemented in the scope of the value transfer rules in chapter 17 of the Swedish Companies Act. The result is a number of amendments to the definition of a value transfer in Chaper 17 Section 1 and to the refund liability in Chapter 17, Section 6 of the Swedish Companies Act. The proposed amendments are also tested against applicable EU legislation to ensure conformity with EU law.

Resultatjustering är ett hot mot trovärdigheten i den finansiella rapporteringen, och är ett ämne som erhållit mycket uppmärksamhet i tidigare forskning. Dock domineras den tidigare forskningen av studier på publika bolag, trots att det givits indikationer på att resultatjustering förekommer mer i en privat kontext. Under senare år har det dessutom framkommit att redovisningsval kan förklaras utifrån ledande befattningshavares individuella karaktärsdrag, förenligt med upper echelons theory. En förutsättning för resultatjustering är således att upprättaren av redovisningen är benägen till det. Förekommandet av resultatjustering i de finansiella rapporterna är utöver en benägenhet från upprättaren även beroende av revisorns förmåga att förhindra det. Eftersom forskning saknas i en svensk privat kontext, finns ett behov av en ökad förståelse om situationer utsatta för resultatjustering både från upprättarens och revisorns perspektiv. Studiens resultat indikerar att resultatjustering förekommer mindre i de svenska privata bolag som drivs av en gift VD. Därtill antyder resultatet att resultatjustering förekommer mindre i de svenska privata bolag som revideras av en kvinnlig revisor, samt i de svenska privata bolag som betalar ett högre revisionsarvode. / Earnings management is a reliability threat in financial reporting, and is a subject which has gained considerable attention in previous research. However, most previous research has focused on public companies, even though indications has been given that earnings management is more prominent in private companies. In recent studies, choices of accounting methods have also showed to be explained by characteristics of the top management, consistent with upper echelons theory. Hence, a precondition for earnings management to occur is a willingness by the accountor to implement it. Besides this willingness, earnings management is affected by the auditor’s ability to prevent it. Due to the empirical gap in a Swedish private context, there is a need for increased understanding of conditions where earnings management tends to occur, both from the perspective of the accountor and the auditor. The study ́s result indicates that earnings management is less present in Swedish private companies with a married CEO. The result further suggests that earnings management is less present in Swedish private companies audited by a female auditor, and in Swedish private companies paying a higher audit fee.

Bostadsbolag i Sverige kan vara kommunalt eller privat ägda och styrs utifrån olika lagarberoende på ägarform. Deras olika förutsättningar till värdeöverföring gör det intressant att undersöka skillnader mellan ägarform i bostadsbolag. Kommunala bostadsbolag ska finnas för att verka för allmännyttan samtidigt som de ska drivas under affärsmässiga principer. Syftet med studien är att jämföra kommunala och privata bostadsbolag när det kommer till deras redovisning av värdeöverföringar och investeringar. För att besvara studiens två frågor om hur det skiljer sig mellan kommunalt respektive privatägda bostadsbolag när det kommer till värdeöverföring och investering och hur redovisningen av värdeöverföring och investering kan tolkas utifrån intressenternas kontra ägarnas perspektiv, har en kvalitativinnehållsanalys valts som metod. Det insamlade materialet kommer vara både kvalitativ och kvantitativ data som hämtas från bostadsbolagens årsredovisningar. Resultatet visar på att kommunala och privata bostadsbolag investerar mer än vad de delar ut. Däremot delar kommunala bostadsbolag ut mer än vad de enligt lag får göra om undantagbortses. Vilket innebär att kommunala bostadsbolag använder sig utav undantagsregel för att få dela ut mer än vad som först är tillåtet. Både kommunala och privata bostadsbolag väljer att beskriva sin utdelning på liknande sätt hänfört till lag. Däremot vad gäller investeringar beskrivs det mer fritt vad de gör för investeringar och varför. Det varierar därför betydligt mer i hur de uttrycker sig kring investeringar än vad det gör med värdeöverföringar. Resultatet visar även att företagsledningar prioritera sina intressenter efter deras grad av kontroll på bolagets resurser. Detta uppmärksammas tydligast vid redovisning av investeringar eftersom bolagens olika sätt att beskriva dessa kan tyda på att de försöker tillgodose olika intressenter. Utifrån ägarperspektivet prioriteras utdelning i störst grad av de privata bolagen än det kommunala. Medan investeringar förespråkas av kommunala bostadsbolaget eftersom de har ett ska bidra till allmännyttan. De privata bostadsbolagen investerar mer om det anses vara ekonomiskt gynnsamt för ägarna i framtiden. / Housing companies in Sweden can be municipal or private owned and are regulated by different laws depending on ownership. Their different presumptions make it interesting to investigate the differences between ownership in housing companies. The municipal housing companies purpose is to work for the public good and simultaneously operate under business principles. The aim with this study is to compare municipal and private housing companies regarding their reporting of value transfers and investments. The study aims to answer the two questions: How do municipal and private owned housing companies differ in their value transfer and investments? How can the accounting of value transfers and investment be interpreted from the stakeholders versus the owners perspective? To answer the questions a qualitative content analysis has been chosen as a method. The collected data will be both qualitative and quantitative and will be retrieved from the housing companies annual reports. The results show that municipal and private housing companies invest more than they are transferring. However the municipal housing companies are also transferring more than they are able to according to the law, if exceptions are ignored. This means that municipal housing companies are using the exception rule to transfer more than what is allowed according to the main rule. Both municipal and private housing companies are describing their value transfers in a similar way with reference to law. On the contrary investments are usually described more openly about what kind of investments they are doing and why. Therefore, it varies considerably more in how they express themselves in terms of investments compared to value transfers. The results also show that company managements prioritize their stakeholders according to their degree of control over the company's resources. This is more clear when reporting investments, as the companies different ways of describing these may indicate that they try to satisfy different stakeholders. From the ownership perspective, dividends are prioritized more by the private companies than the municipal ones. While investments are advocated by the municipal housing company because they must contribute to the community. The private housing companies invest if it is considered to be financially for the owners in the future. This study is written in Swedish.