Den 1 november 2010 infördes en ny lag som innebär att små aktiebolag inte längre har revisionsplikt om de undergår två av dessa tre kriterier: Högst 3 miljoner kronor i nettoomsättning Högst 1,5 miljoner kronor i balansomslutning Högst 3 stycken anställdaDet betyder att drygt 70 % av aktiebolagen i Sverige numera har frivillig revisionsplikt. Ägarna i ett företag har särskilt ansvar kring hur företaget ska redovisa sin ekonomiska situation för omgivningen. Chefer anställer revisorer för att granska de finansiella rapporterna så att investerarna ska kunna lita på den informationen och på det viset kvalitetssäkras den finansiella informationen. För att få ett välfungerande samhälle och näringsliv behövs det därför revision. Men nackdelen med att ha revision är den stora kostnaden.Studien har fokuserat på varför små aktiebolag väljer att inte använda sig av revision längre. Forskningsfrågan lyder alltså:Varför har små aktiebolag valt att välja bort revisionen?Studien genomfördes med en kvalitativ metod genom intervjuer med revisionsbyråer, skatteverket, banker och små aktiebolag som har valt bort revisionen. En Abduktiv ansats har används i studien för att kunna växla mellan teori och empiri. Syftet med studien är att jämföra de små aktiebolagens bakomliggande skäl till bortval av revision med de skäl som låg till grund för avskaffandet av revision. Slutsatsen som kan dras från denna studie är att ett företag anses vara mindre tillförlitligt om det inte är reviderat och det kan leda till att t.ex. bankerna inte har förtroende för företaget vid kreditgivningen. Anledningen till varför de små aktiebolagen har valt bort revisionen är kostnaden samt att de inte hade upplevt nyttan med revisionen. En potentiell orsak till varför de små aktiebolagen väljer bort revisionen är för att det finns en begreppsförvirring kring en revisor och en redovisningskonsult. De små aktiebolagen kan inte skilja mellan en redovisningskonsult och en revisor och vad de egentligen gör.De anledningar till att de små aktiebolagen väljer bort revision, som har kommit fram genom studien stämmer överrens med de orsaker som gjorde att regeringen tillsatte utredningen från första början. / Program: Civilekonomprogrammet

<p>Alla aktiebolag i Sverige måste idag använda sig av minst en revisor vilken har till uppgift att granska bolagets årsredovisning och bokföring samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning. Hösten 2006 lämnade regeringen in ett beslut om att genomföra en utredning med syfte att lämna förslag om hur Europaparlamentets och rådets direktiv om lagstadgad revision ska genomföras i svensk rätt.</p><p>Slopandet av revisionsplikt för de små bolagen har till syfte att, genom sina kostnadssänkningar, stärka de små företagens konkurrenskraft. Genom att göra regelverken enklare och ta bort de regler som leder till kostnader som kan uppfattas som onödiga hoppas man uppnå detta. Av denna anledning har man i många länder i Europa tagit bort revisionsplikten för de minsta företagen.</p><p>I debatten om revisionspliktens avskaffande lyfts ofta de höga kostnaderna fram som en av de viktigaste anledningarna till att slopa revisionsplikten. Syftet med denna uppsats är därför att undersöka hur belastande revisionskostnaden egentligen är för mikrobolagen. För att mäta detta har en sekundärdataundersökning baserad på årsredovisningar från 2005 undersökts. Av de 30 132 aktiva mikrobolag som finns i Stockholms län har var 50:e valts ut till undersökningen. För att fastställa hur mikrobolagen drabbas av revisionskostnaden sattes denna i relation till omsättning, totala kostnader och resultat. För att belysa skillnader delades de utvalda bolagen även in i intervaller baserat på företagens omsättning.</p><p>Resultaten av undersökningen pekar på att de allra minsta bolagen är de som drabbas allra hårdast av revisionskostnaden då denna sätts i relation till omsättning, totala kostnader och resultat. Studien visar också att denna belastning avtar ju större mikrobolagets omsättning är. Revisionskostnaden utgör dock bara någon procent av de totala kostnaderna och är därför att betrakta som liten och kan inte ensam anses vara en grund till att avskaffa revisionsplikten för mikrobolagen.</p>

Alla aktiebolag i Sverige måste idag använda sig av minst en revisor vilken har till uppgift att granska bolagets årsredovisning och bokföring samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning. Hösten 2006 lämnade regeringen in ett beslut om att genomföra en utredning med syfte att lämna förslag om hur Europaparlamentets och rådets direktiv om lagstadgad revision ska genomföras i svensk rätt. Slopandet av revisionsplikt för de små bolagen har till syfte att, genom sina kostnadssänkningar, stärka de små företagens konkurrenskraft. Genom att göra regelverken enklare och ta bort de regler som leder till kostnader som kan uppfattas som onödiga hoppas man uppnå detta. Av denna anledning har man i många länder i Europa tagit bort revisionsplikten för de minsta företagen. I debatten om revisionspliktens avskaffande lyfts ofta de höga kostnaderna fram som en av de viktigaste anledningarna till att slopa revisionsplikten. Syftet med denna uppsats är därför att undersöka hur belastande revisionskostnaden egentligen är för mikrobolagen. För att mäta detta har en sekundärdataundersökning baserad på årsredovisningar från 2005 undersökts. Av de 30 132 aktiva mikrobolag som finns i Stockholms län har var 50:e valts ut till undersökningen. För att fastställa hur mikrobolagen drabbas av revisionskostnaden sattes denna i relation till omsättning, totala kostnader och resultat. För att belysa skillnader delades de utvalda bolagen även in i intervaller baserat på företagens omsättning. Resultaten av undersökningen pekar på att de allra minsta bolagen är de som drabbas allra hårdast av revisionskostnaden då denna sätts i relation till omsättning, totala kostnader och resultat. Studien visar också att denna belastning avtar ju större mikrobolagets omsättning är. Revisionskostnaden utgör dock bara någon procent av de totala kostnaderna och är därför att betrakta som liten och kan inte ensam anses vara en grund till att avskaffa revisionsplikten för mikrobolagen.

Flera allvarliga skandaler har genom åren skadat revisorsyrkets rykte och trovärdighet vilket har gett upphov till flertalet lagförslag och lagförändringar med syftet att öka revisorns oberoende och således revisionskvaliteten. I och med den pågående finanskrisen har EU framfört ett lagförslag som bland annat innefattar krav på obligatorisk byrårotation för publika bolag. I denna studie analyseras eventuella kostnads- och kvalitetsförändringar för svenska publika bolag vid ett frivilligt byte av revisionsbyrå. I dagsläget är det inte möjligt att studera effekterna av obligatorisk byrårotation i Sverige, men i denna studie anser vi att vissa effekter av ett frivilligt byte är överförbara till en kontext med obligatorisk byrårotation. Syftet med studien var att undersöka om bolag som bytt revisionsbyrå erhållit initiala rabatter på revisionskostnaden och om revisionskvaliteten påverkades vid bytet. Resultaten visade att revisionskostnaden för publika bolag ökade året efter byråbytet. Tre år efter bytet erhöll bolagen rabatter och fyra år efter bytet hade revisionskostnaden återgått till normala nivåer. Studien visade även att de bolag som anlitat en revisionsbyrå som tillhör ”The Big 4” fick betala mer i revisionskostnad än de som anlitat en ”mindre” byrå. Slutligen visade studien att revisionskvaliteten minskade vid byråbytet och att den fortsatte att minska både tre och fyra år efter bytet. Denna studie bidrar med ny kunskap om frivillig byrårotation ur ett svenskt perspektiv och kan vägleda bolag vid val av byte av revisionsbyrå. Studien kan även ge värdefull kunskap som kan tas i beaktande vid beslutet om införande av obligatorisk byrårotation för publika bolag.

Bakgrund: Till följd av flertalet företagsskandaler runt om i världen har efterfrågan på effektiva regleringar för kontroll av företagen ökat. Ett resultat av detta är de bolagsstyrningskoder som blivit allt vanligare. En av grundpelarna i koderna är oberoende styrelseledamöter eftersom detta anses förbättra övervakningen. Ledamöterna ska vara oberoende gentemot företaget, företagsledningen samt storägarna. Trots detta behandlar majoriteten av studierna kring detta endast effekterna av oberoende gentemot ledningen.   Syfte: Syftet med studien är att se hur olika typer av oberoende hos styrelsen påverkar effektiviteten i deras roll som övervakare och resursgivare samt om denna påverkan modereras av företagets ägarkoncentration.   Metod: Vi har utfört en kvantitativ studie med deduktiv ansats. Vi undersöker alla noterade bolag på Nasdaq OMX Stockholm. Data har samlats in från årsredovisningar och databasen ORBIS.   Resultat: Beroende styrelser påverkar både övervakningen och resursgivningen positivt i företag med koncentrerat ägande. / Background: As a result of several corporate scandals around the world, the demand for effective regulations for the control of the companies increased. A result of this is the corporate governance codes that have become increasingly common. One of the pillars of the codes are independent directors as this is considered to improve monitoring. The members must be independent of the company, management and major shareholders. Despite this, the majorityof studies only treat the effects of independence from management.  Purpose: The purpose of this study is to see how the various types of independence of the board affects the efficiency of their role as monitors and resource providers, and if this effect is moderated by the company's ownership concentration.  Method: We have performed a quantitative study with a deductive approach. We investigate all companies listed on Nasdaq OMX Stockholm. Data was collected from annual reports and the database ORBIS.  Result: Dependent boards affects both monitoring and resource provision positive in companies with concentrated ownership.

<p>2002 infördes en ny revisorslag. Denna lag reglerar till skillnad från den tidigare lagen revisorers möjlighet att tillhandahålla externa tjänster detta med syfte att stärka revisorns oberoende. I denna uppsats undersöker vi om denna lag har haft någon effekt på oberoendet. Detta har gjorts genom att studera kostnaderna för revisionsbyråernas externa tjänster och revision, före och efter införandet av den nya lagen. Vi har tittat på aktiebolag indelade efter storlekskategorierna små, medelstora och stora bolag. Även om storleken på revisionsbyrån har haft någon påverkan har undersökts. Det vi har kommit fram till är att för små och medelstora bolag har lagen haft en påverkan. För stora bolag verkar den nya lagen inte ha inneburit någon förändring. Vid en uppdelning av revisionsbyråerna efter storlek kan ingen generell effekt utläsas utan effekterna blir olika både beroende på storlek på revisionsbyrå och bolag.</p>

Introduction Since 2009 it has been legislated that Swedish listed public companies should establish an audit committee. The law and the code gives the board as a whole the possibility to operate the function of the committee. Former research of audit committee’s effect on audit fee have been made in several countries with various results. In this study, we aim to analyze how audit committees in companies listed on the Stockholm stock exchange can affect the audit fee. Purpose The purpose of this study is to explain how the existence of audit committees and its characteristics affect the external audit fees of companies listed on the Stockholm stock exchange. Method This quantitative study has a cross section design and a deductive approach. By studying documents, the annual reports of the companies listed on the Stockholm stock exchange, data will be collected and then analyzed in regression models. We have operationalized our variables according to former studies and research. The hypotheses have been written on the basis of former research and two perspectives of demand and risk. Conclusion The results in this study show that the existence of audit committees have a positive relationship with audit fee. Also the activeness of the committee has a positive influence on audit fee. The results can be explained by the audit committee, especially active committees, on one hand lowers the overall audit risk but on the other increases the demand of higher audit quality, which outweighs the lowered audit risk. / Introduktion Sedan 2009 har det varit lagstiftat att svensknoterade publika bolag ska inrätta revisionsutskott. Lagtext och Koden ger dock möjlighet att låta styrelsen som helhet sköta utskottets uppgifter. Tidigare studier har genomförts i flertalet länder, där resultaten av revisionsutskottens påverkan på revisionskostnaden har varierat. Vi vill i denna studie undersöka hur revisionsutskott påverkar revisionskostnaden i svensknoterade bolag. Syfte Syftet med vår studie är att förklara hur revisionsutskottens förekomst och karaktär påverkar revisionskostnaden för bolag noterade på Stockholmsbörsen. Metod Denna kvantitativa studie har en tvärsnittsdesign och en deduktiv ansats. Genom dokumentstudier har data i årsredovisningar från bolag noterade på Stockholmsbörsen samlats in för att sedan analyseras i regressionsmodeller. Operationalisering har i så stor utsträckning som möjligt gjorts i enighet med tidigare forskning. Vidare har hypoteser formulerats utifrån tidigare forskning med utgångspunkt ur ett efterfråge- och riskperspektiv. Slutsats Våra resultat visar att förekomsten av revisionsutskott har positivt samband med revisionskostnader. Även revisionsutskottets aktivitet har visat sig ha positiv påverkan på revisionskostnader. Resultaten förklaras av att revisionsutskott, och särskilt aktiva sådana, visserligen sänker den allmänna revisionsrisken men att en ökad efterfrågan av högre revisionskvalitét överväger den minskade revisionsrisken.

2002 infördes en ny revisorslag. Denna lag reglerar till skillnad från den tidigare lagen revisorers möjlighet att tillhandahålla externa tjänster detta med syfte att stärka revisorns oberoende. I denna uppsats undersöker vi om denna lag har haft någon effekt på oberoendet. Detta har gjorts genom att studera kostnaderna för revisionsbyråernas externa tjänster och revision, före och efter införandet av den nya lagen. Vi har tittat på aktiebolag indelade efter storlekskategorierna små, medelstora och stora bolag. Även om storleken på revisionsbyrån har haft någon påverkan har undersökts. Det vi har kommit fram till är att för små och medelstora bolag har lagen haft en påverkan. För stora bolag verkar den nya lagen inte ha inneburit någon förändring. Vid en uppdelning av revisionsbyråerna efter storlek kan ingen generell effekt utläsas utan effekterna blir olika både beroende på storlek på revisionsbyrå och bolag.

Introduktion Det finns ett flertal studier som undersöker variabler som påverkar revisionskostnaden i publika och privata bolag samt kommunen som förvaltningsorganisation. Vi har dock inte hittat några studier som undersöker variabler som påverkar revisionskostnaden i kommunala bolag, varför det finns ett behov av en sådan studie. Syfte Syftet med uppsatsen är att förklara vilka faktorer som påverkar revisionskostnaderna i kommunala och privata bolag. Metod Som en följd av att uppsatsen utgår från en deduktiv ansats, har hypoteser utvecklats med hjälp av befintliga teorier samt tidigare gjord forskning. En tvärsnittsstudie har genomförts för att spegla förhållandet vid en viss tidpunkt. Kvantitativ data har samlats in i form av sekundärdata. Detta har kompletterats med kvalitativ data som har samlats in via intervjuer. Slutsats Studiens resultat visar att det finns ett antal bakomliggande faktorer som förklarar revisionskostnaden. Sektorstillhörighet, storlek, komplexitet, val av revisionsbyrå och knowledge spillover har i studien ett signifikant samband med revisionskostnaden. / Introduction There are several studies that examine variables that affect the audit fee in listed companies, private companies and municipalities. We have not found any studies examining the variables that affect the audit fee in municipal companies, justifying the need for such a study. Purpose The purpose of the study is to explain audit fees in municipal and private companies Method As a result of the study being based on a deductive approach, hypotheses have been derived using existing theories and previous research. A cross-sectional study has been performed to reflect the ratio at a given time. Quantitative data has been collected as secondary data. This has been complemented with qualitative data collected through interviews. Conclusion A relationship has been established between audit fees and a number of explanatory variables. Sector, size of the company, complexity, choice of audit firm and knowledge spillover affects the audit fee.

Bakgrund: Revisionens syfte är att genom en oberoende granskning minska den informationsasymmetri som finns mellan ägare och företagsledning. Nya regler angående bland annat innehållet i revisionsberättelsen trädde ikraft 2016 med syfte att bland annat minska det informationsgap som finns på marknaden. Vår studie har sin utgångspunkt i om mängden informationsasymmetri påverkar revisionskostnaden och om den nya lagändringens syfte uppnåtts.   Syfte: Studiens syfte är att förklara sambandet mellan informationsasymmetri och revisionskostnad i svenska börsbolag. En jämförelse görs även mellan år 2015 och 2016 för att se om de nya kraven på revisionsberättelsen har någon inverkan på informationsasymmetri och revisionskostnad samt sambandet dem emellan.   Metod: Studien har en deduktiv forskningsansats där agentteorin varit utgångspunkt för att härleda hypoteser. Urvalet i den kvantitativa forskningsmetoden har varit svenska bolag listade på small-, mid- och largecap åren 2015 och 2016.   Resultat: Studiens resultat har visat på att det det finns ett negativt samband mellan informationsasymmetri och revisionskostnad. Det kan också konstateras att den nya revisionsberättelsen inte bidragit med en minskad informationsasymmetri och inte heller en ökad revisionskostnad. / Background: The aim of audit is to independently review and reduce the information asymmetry that exists between the owners and management of the firm. A new law about the content of the audit report was implemented 2016 with the purpose of reducing the information gap on the market. Our study is based on whether or not the amount of information asymmetry affects the audit fee and if the purpose of the new law has been reached. Purpose: The purpose of the study is to explain the relationship between information asymmetry and audit fee in Swedish companies listed on the stock exchange market. A comparison between the years of 2015 and 2016 is made to investigate if the new requirements on the audit report have any affection on the information asymmetry, audit fee and the relationship in between. Method: The study has a deductive research approach with the base of agency theory to deduce hypotheses. The sample in the quantitative research methodology consists of Swedish companies listed on small-, mid- and largecap 2015 and 2016. Conclusions: The result of the study concludes that there is a negative relationship between information asymmetry and audit fees. It can also be concluded that the new audit report does not contribute to a reduction of information asymmetry nor an increased audit fee.