<p>Alla aktiebolag i Sverige måste idag använda sig av minst en revisor vilken har till uppgift att granska bolagets årsredovisning och bokföring samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning. Hösten 2006 lämnade regeringen in ett beslut om att genomföra en utredning med syfte att lämna förslag om hur Europaparlamentets och rådets direktiv om lagstadgad revision ska genomföras i svensk rätt.</p><p>Slopandet av revisionsplikt för de små bolagen har till syfte att, genom sina kostnadssänkningar, stärka de små företagens konkurrenskraft. Genom att göra regelverken enklare och ta bort de regler som leder till kostnader som kan uppfattas som onödiga hoppas man uppnå detta. Av denna anledning har man i många länder i Europa tagit bort revisionsplikten för de minsta företagen.</p><p>I debatten om revisionspliktens avskaffande lyfts ofta de höga kostnaderna fram som en av de viktigaste anledningarna till att slopa revisionsplikten. Syftet med denna uppsats är därför att undersöka hur belastande revisionskostnaden egentligen är för mikrobolagen. För att mäta detta har en sekundärdataundersökning baserad på årsredovisningar från 2005 undersökts. Av de 30 132 aktiva mikrobolag som finns i Stockholms län har var 50:e valts ut till undersökningen. För att fastställa hur mikrobolagen drabbas av revisionskostnaden sattes denna i relation till omsättning, totala kostnader och resultat. För att belysa skillnader delades de utvalda bolagen även in i intervaller baserat på företagens omsättning.</p><p>Resultaten av undersökningen pekar på att de allra minsta bolagen är de som drabbas allra hårdast av revisionskostnaden då denna sätts i relation till omsättning, totala kostnader och resultat. Studien visar också att denna belastning avtar ju större mikrobolagets omsättning är. Revisionskostnaden utgör dock bara någon procent av de totala kostnaderna och är därför att betrakta som liten och kan inte ensam anses vara en grund till att avskaffa revisionsplikten för mikrobolagen.</p>

Alla aktiebolag i Sverige måste idag använda sig av minst en revisor vilken har till uppgift att granska bolagets årsredovisning och bokföring samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning. Hösten 2006 lämnade regeringen in ett beslut om att genomföra en utredning med syfte att lämna förslag om hur Europaparlamentets och rådets direktiv om lagstadgad revision ska genomföras i svensk rätt. Slopandet av revisionsplikt för de små bolagen har till syfte att, genom sina kostnadssänkningar, stärka de små företagens konkurrenskraft. Genom att göra regelverken enklare och ta bort de regler som leder till kostnader som kan uppfattas som onödiga hoppas man uppnå detta. Av denna anledning har man i många länder i Europa tagit bort revisionsplikten för de minsta företagen. I debatten om revisionspliktens avskaffande lyfts ofta de höga kostnaderna fram som en av de viktigaste anledningarna till att slopa revisionsplikten. Syftet med denna uppsats är därför att undersöka hur belastande revisionskostnaden egentligen är för mikrobolagen. För att mäta detta har en sekundärdataundersökning baserad på årsredovisningar från 2005 undersökts. Av de 30 132 aktiva mikrobolag som finns i Stockholms län har var 50:e valts ut till undersökningen. För att fastställa hur mikrobolagen drabbas av revisionskostnaden sattes denna i relation till omsättning, totala kostnader och resultat. För att belysa skillnader delades de utvalda bolagen även in i intervaller baserat på företagens omsättning. Resultaten av undersökningen pekar på att de allra minsta bolagen är de som drabbas allra hårdast av revisionskostnaden då denna sätts i relation till omsättning, totala kostnader och resultat. Studien visar också att denna belastning avtar ju större mikrobolagets omsättning är. Revisionskostnaden utgör dock bara någon procent av de totala kostnaderna och är därför att betrakta som liten och kan inte ensam anses vara en grund till att avskaffa revisionsplikten för mikrobolagen.

En god inblick i den ekonomiska marknaden leder till ett gynnsamt läge från vilket vi kan maximera avkastningen på våra investeringar. Är det möjligt att genomföra en sådan typ av investering sett till endast bolagens storlek? Ett flertal studier har genomförts kring småbolagseffekten som en anomali på kapitalmarknaden. Effekten innebär att småbolag skulle generera en högre procentuell avkastning än storbolag under samma tidsperiod, vilket inte går i linje med vad den effektiva marknadshypotesen påstår kring kapitalmarknaden. Avsikten med denna undersökning är att analysera huruvida detta stämmer eller ej. Syftet med studien är att analysera om det förekommer en mikrobolagseffekt på den svenska aktiemarknaden under åren 2005-2014, det vill säga en anomali med extremare utfall av småbolagseffekten. Vi har använt oss av en kvantitativ statistisk analys för att mäta de genomsnittliga avkastningarna mellan de tre olika portföljer vi skapat bestående av bolag från Large Cap, Small Cap och Aktietorget. Tre hypoteser är testade och resultatet är analyserat med hjälp utav ett statistiskt t-test i programmet SPSS. Studiens resultat är att det inte går att påvisa någon signifikant skillnad i avkastningen mellan storbolag, småbolag och mikrobolag under den givna tidsperioden. Inte heller under delperioder har det kunnat påvisas någon statistisk skillnad. / A good insight in the economic market leads to a favorable position from which we can maximize the profits of our investments. Is it possible to make such investments with regards only to the size of the companies we are considering? Numerous studies have been made on the small firm effect as an anomaly of the capital market. The effect supposedly tells us that, given the same period of time, small companies generates a higher percentage return than large companies. This contradicts the Efficient-market hypothesis, and the purpose of this research is to analyze whether this could be true, or not. The research study is made with regards to micro-size companies in the Swedish capital market during the years 2005-2014, thus, this is an extreme version of the small firm effect. A quantitative statistical analysis is used to measure the average return of three different stock portfolios; Large Cap, Small Cap and Aktietorget. Three different hypothesis are tested and the results analyzed with the help of statistical T-tests in SPSS are used. The results of the study is that there is no solid statistical proof that there is a difference in profit between the three different markets during the time period. Nor could an effect be seen during any smaller time period within the given time frame.

Portfolio managers have a great interest in detecting high-performing stocks early on. Detecting outperforming stocks has for long been of interest from a research as well as financial point of view. Quantitative methods to predict stock movements have been widely studied in diverse contexts, where some present promising results. The quantitative algorithms for such prediction models can be, to name a few, support vector machines, tree-based methods, and regression models, where each one can carry different predictive power. Most previous research focuses on indices such as S&amp;P 500 or large-cap stocks, while small- and micro-cap stocks have been examined to a lesser extent. These types of stocks also commonly share the characteristic of high volatility, with prospects that can be difficult to assess. This study examines to which extent widely studied quantitative methods such as random forest, support vector machine, and logistic regression can produce accurate predictions of stock price directions on a quarterly and yearly basis. The problem is modeled as a binary classification task, where the aim is to predict whether a stock achieves a return above or below a benchmark index. The focus lies on Asian small- and micro-cap stocks. The study concludes that the random forest method for a binary yearly prediction produces the highest accuracy of 69.64%, where all three models produced higher accuracy than a binary quarterly prediction. Although the statistical power of the models can be ruled adequate, more extensive studies are desirable to examine whether other models or variables can increase the prediction accuracy for small- and micro-cap stocks. / Portföljförvaltare har ett stort intresse av att upptäcka högpresterande aktier tidigt. Detektering av högavkastande aktier har länge varit av stort intresse dels i forskningssyfte men också ur ett finansiellt perspektiv. Kvantitativa metoder för att förutsäga riktning av aktiepriset har studerats i stor utsträckning där vissa presenterar lovande resultat. De kvantitativa algoritmerna för sådana prediktionsmodeller kan vara, för att nämna ett fåtal, support vector machines, trädbaserade metoder och regressionsmodeller, där var och en kan bära olika prediktiv kraft. Majoriteten av tidigare studier fokuserar på index såsom S&amp;P 500 eller storbolagsaktier, medan små- och mikrobolagsaktier har undersökts i mindre utsträckning. Dessa sistnämnda typer av aktier innehar ofta en hög volatilitet med framtidsutsikter som kan vara svåra att bedöma. Denna studie undersöker i vilken utsträckning väletablerade kvantitativa modeller såsom random forest, support vector machine och logistisk regression, kan ge korrekta förutsägelser av små- och mikrobolags aktiekursriktningar på kvartals- och årsbasis. I avhandlingen modelleras detta som ett binärt klassificeringsproblem, där avkastningen för varje aktie antingen är över eller under jämförelseindex. Fokuset ligger på asiatiska små-och mikrobolag. Studien drar slutsatsen att random forest för en binär årlig prediktion ger den högsta noggrannheten på 69,64 %, där samtliga tre modeller ger högre noggrannhet än en binär kvartalsprediktion. Även om modellerna bedöms vara statistiskt säkerställda, är det önskvärt med fler omfattande studier för att undersöka om andra modeller eller variabler kan öka noggrannheten i prediktionen för små- och mikrobolags aktiekursriktning.