Det har gått tre år sedan revisionsplikten avskaffades för små aktiebolag. Kraven för frivillig revision är högst tre anställda, balansomslutning på högst 1,5 miljoner kronor och en nettoomsättning på högst 3 miljoner kronor. Aktiebolag som uppfyller minst två av tre kriterier under två räkenskapsår i följd har då möjligheten att välja bort revisorn. Detta innebär att de aktiebolag som väljer bort revisorn samtidigt väljer bort den externa parten som ska säkerställa kvalitén i årsredovisningen. En kvalitetsstämpel som används ofta gentemot banker och leverantörer vid kreditbedömning. Studien har två syften, först att säkerställa om de bolag som valt att inte längre använda sig av en revisor inte längre får lån och två att se vilka alternativa faktorer som bankerna använder sig av i sin bedömning av dessa bolag. Uppsatsen har gjorts utifrån en kvalitativ undersökning där fem banktjänstemän samt ALMI – företagspartners har intervjuats. Resultatet av denna uppsats visar inga tydliga tecken på att avskaffandet av revisionsplikten har påverkats småbolags lånemöjligheter. Bankerna tittar på andra faktorer vid kreditbedömning av en kund.

Syfte: Syftet är att undersöka vad som påverkar att småbolag försätts i konkurs utifrån en revisors perspektiv. Metod: Vi har genomfört tio intervjuer med revisorer samt inhämtat data från Bolagsverket. Slutsats: I denna studie har vi kommit fram till att det som framför allt påverkar att småbolag går i konkurs är att de likvida medlen tar slut och att detta uppmärksammas i ett för sent skede. Dessutom är kunskap en viktig variabel. Vi kan däremot inte konstatera att avskaffandet av revisionsplikten för småbolag har inneburit fler konkurser. Vi kan inte heller konstatera att sänkningen av aktiekapitalkravet har någon inverkan på antalet konkurser för småbolag. Uppsatsens bidrag: Denna studie har bidragit med en ny konkursmodell som är applicerbar för småbolag, studien har även lyft fram revisorns roll i samband med konkurser. Vidare forskning: Förslag på vidare forskning är att genomföra samma studie men utifrån andra yrkesrollers perspektiv. Det vore även intressant att forska kring vilken yrkesroll som är mest lämpad att hantera konkurser i framtiden.

En stark trend senaste decennierna är att allt mer kapital allokeras åt passiva strategier, där diverse indexföljande fonder är det mest populära alternativet. En indexfond har som enda uppdrag att spegla utvecklingen av ett underliggande index och kommer som följd investera fondens kapital i de tillgångar som indexet består av. Vilka värdepapper som ett specifikt index består av ändras i regel flera gånger per år, där nya kan inkluderas i och befintliga exkluderas ur index, vilket gör att indexfonder behöver omallokera bland sina innehav för att behålla korrekt exponering. Nya värdepapper som inkluderas i index behöver köpas och befintliga som exkluderas behöver säljas. Ett fenomen som uppstår till följd av dessa omallokeringar är den så kallade indexeffekten, det faktum att de värdepapper som inkluderas i index tenderar att stiga i pris och de som exkluderas tenderar att sjunka i pris. Denna studie ämnar undersöka om indexeffekten existerar, om det uppstår överavkastning för aktier som inkluderas i samt exkluderas ur index. Vi inriktar studien på småbolag på svenska börsen. Det är två globalindex som vi undersöker revideringar av, specifikt MSCI World Small Cap (SC) samt MSCI World Micro Cap (MC). SC är ett index som följs av indexfonder, så där undersöker vi hur deras handel påverkar underliggande aktiers pris. MC följs inte av några indexfonder, så där är avsikten att undersöka om det existerar något signalvärde att inkluderas i eller exkluderas ur ett globalt index. Delsyften med denna studie är att undersöka om eventuell indexeffekt är bestående eller temporär, samt om någon specifik period eller dag runt indexrevideringen har högre överavkastning än andra. Studien är en eventstudie, där det är två eventdagar som är i fokus. Dels annonseringsdagen, den dag som kommande indexrevidering offentliggörs, samt bytesdagen, den dag som revideringen sker och indexfonderna vanligtvis exekverar sina ordrar för att omallokera efter ny indexkomposition. Dagar innan och efter både annonseringsdag och bytesdag studeras även för att se när eventuell indexeffekt är som störst. Studien omfattar totalt 481 indexrevideringar för senaste 10 åren, 2013-2022. Resultatet av studien finner att det sker en indexeffekt för inkluderingar i och exkluderingar ur SC, men inte för MC. Således har indexfondernas handel en signifikant påverkan på priset på aktier som berörs av revideringar för SC, men att det inte existerar ett signalvärde signifikant nog att påverka aktier som inkluderas i eller exkluderas ur MC. För SC uppstod all överavkastning på annonseringsdagen, för inkluderingar en abnormal avkastning på 1,78% och för exkluderingar -2,34%. Indexeffekten var inte bestående för inkluderingar i SC, eventfönstret 10 dagar efter bytesdagen var den kumulativa abnormala avkastningen -3,02%. För exkluderingar ur SC fann vi inget signifikant resultat att bevisa en återgående effekt, dock kan en viss generell återgående trend noteras efter annonseringsdagen. Den underliggande motivationen till studien grundas i en vilja att undersöka lönsamma handelsstrategier. Då all abnormal avkastning relaterat till indexeffekten erhålls på annonseringsdagen, krävs att en aktör som vill profitera på fenomenet kan förutspå kommande revideringar, och således ta position innan annonseringsdag för att erhålla hela överavkastningen som indexeffekten ger.

Denna uppsats behandlar ägarledda småbolag och den problematik som kan uppstå vid utträde, så kallat exit. I uppsatsen definieras ägarledda småbolag som aktiebolag med minst två och högst tio aktieägare. Uppsatsen utgår från svensk rätt och utreder problematiken gällande exit i Sverige, dessutom görs en komparation mot Danmark för att se om det finns någon skillnad i hur Danmark löser exitproblematiken och om detta i så fall kan ge vägledning för den svenska problematiken.   Aktiebolagslagen är idag anpassad för större aktiebolag, vilket är en orsak till att exit blir ett problem i ägarledda småbolag. Lagen bygger på att aktieägarna inte har någon personlig koppling till varandra, vilket de oftast har i ett ägarlett småbolag. I ägarledda småbolag brukar man inte vilja släppa in vem som helst i ägarkretsen, vilket gör det svårt att avyttra aktier. Det uppkommer även en viss problematik för aktieägare vid utträde ur dessa bolag. Då det inte alltid finns någon marknad för aktierna, vilket gör att det kan vara svårt att hitta en köpare som vill erlägga lämplig ersättning för aktierna. Vidare kan problematiken försvåras genom att begränsningar i den fria överlåtbarheten av aktierna kan föreskrivas i både bolagsordning och aktieägaravtal.   En aktieägare kan bli inlåst i ägarledda småbolag om det inte finns någon köpare till aktierna. Idag är det dessutom svårt för minoritetsaktieägare att utträda ur sådana svenska bolag då de kan bli inlåsta i bolaget om majoritetsaktieägare inte vill eller kan tillåta exit.De bestämmelser som idag omfattar exit i lagstiftning, bolagsordning och aktieägaravtal är svåra att tillämpa, vilket gör att reglerna bör utvidgas och anpassas mer efter de ägarledda småbolagens behov. Vi anser således att en ökad reglering torde ske i Sverige avseende exit.

Studien syftar till att undersöka om det föreligger ett samband mellan makroekonomiska faktorer i Sverige och aktieavkastningen för svenska börsnoterade småbolag. De valda makroekonomiska faktorerna är i studien ränta, arbetslöshet och inflation. Tidigare studier är främst baserade på stora bolag och på den amerikanska marknaden vilket gör den svenska marknaden och småbolag intressant att undersöka. Genom en regressionsanalys har insamlad data för ränta, arbetslöshet och inflation studerats i förhållande till aktieavkastningen för svenska börsnoterade småbolag mellan åren 2009 och 2018. Resultatet av studien tyder på en signifikant påverkan från inflationen gentemot aktieavkastningen. Berörande ränta och arbetslöshet återfanns ingen signifikant påverkan.

Att ha kunskap om vilka stakeholders som spelar en viktig roll och därmed förtjänar organisationsledningens uppmärksamhet har visats vara extremt viktigt för en organisations framgång. Mitchell et al (1997) presenterar ett ramverk som introducerar sju stakeholder-typer baserat på tre attribut; power, legitimacy och urgency. Modellen bestämmer stakeholder salience, hur viktig en stakeholder är, baserat på hur många av dessa tre attribut denna tillskrivs. I en vidareutveckling av modellen insamlas data i denna studie genom semi-strukturerade intervjuer med verkställande direktörer för svenska småbolag, i syfte att utöka kunskapen om vilka stakeholders som spelar roll för bolagen inom denna viktiga och växande sektor. Fem småbolag i skilda branscher studeras, och studiens kvalitativt insamlade data resulterar i en ny två-stegsmodell; en för avgörande av stakeholder salience, och en för kravprioritering. Power visas vara viktigast för stakeholder salience, följt av ett helt nytt attribut; utbytbarhet. Legitimacy delas upp i två delar; stakeholder legitimacy och kravets legitimacy, som är avgörande i varsin del av modellen.  Urgency visas för småbolag endast vara aktuellt i modellens andra del, kravprioritering.

Denna uppsats undersöker om två olika momentumstrategier applicerat på mindre bolag i Sverige kan generera överavkastning. Momentumstrategier är investeringsstrategier som bygger på historisk prisdata och enligt den effektiva marknadshypotesen ska dessa inte kunna ge en överavkastning på en svagt effektiv marknad. Flertalet studier har dock hittat bevis för att dessa fungerar, och även att momentumavkastningen ofta är större för mindre bolag än stora bolag. Studiens urval är samtliga bolag som är noterade på NASDAQ Stockholm under tidsperioden 2007-2016. Vi följer Fama och Frenchs (2008) storleksdefinitioner och sorterar in bolagen i tre kategorier efter deras börsvärde (stora, små och mikrobolag) och vi bygger sedan portföljer med bolagen som kategoriseras som små. Portföljernas avkastning riskjusteras med Fama och Frenchs (1993) trefaktormodell. Studien finner att ingen av momentumstrategierna genererar en statistiskt signifikant överavkastning på den svenska marknaden under perioden.

Bakgrund: Målet med de flesta investeringar är att nå en hög avkastning till låg risk. Tidigare forskning har identifierat möjligheter till att överträffa marknaden vilket motsäger hypotesen om den effektiva marknaden. Investeringar i småbolag har blivit alltmer attraktivt de senaste åren vilket lyfter frågan angående hur en investering i dessa aktier kan genomföras på ett framgångsrikt sätt. Småbolagsaktier, och framförallt de allra minsta aktierna sett till marknadsvärde, förknippas ofta med högre risk. Detta medför att det är av relevans att undersöka huruvida en riskjusterad överavkastning är möjlig vid en applicering av dessa med befintliga investeringsstrategier. Syfte: Syftet med denna uppsats är att analysera huruvida det existerar en småbolagseffekt på den svenska aktiemarknaden mellan 2007-2019. Studien syftar även till att undersöka om det går att generera riskjusterad överavkastning vid investeringar i småbolagsaktier genom att kombinera dessa med alternativa investeringsstrategier som momentumeffekten samt relativvärdering i form av bolag med låga EV/EBITDA- multiplar. Metod: Studien har genomförts med en kvantitativ metod och en deduktiv ansats. Nio portföljer har konstruerats utefter olika bolagsstorlekar samt olika investeringsstrategier under tidsperioden 2007-2019 på den svenska aktiemarknaden. Dessa portföljer har sedan utvärderats sett till både avkastning samt riskjusterad avkastning för att slutligen testas statistiskt genom parata t-test. Slutsats: En småbolagseffekt kunde inte observeras på den svenska aktiemarknaden under den studerade tidsperioden. De portföljer som baserades på bolagen med lägst marknadsvärde presterade en signifikant lägre avkastning än jämförelseindexet. Vid en applicering av momentumeffekten samt låga EV/EBITDA- multiplar på småbolag kunde däremot fyra av fyra portföljer observeras generera en riskjusterad överavkastning relativt jämförelseindexet. Denna överavkastning kunde dock inte säkerställas statistiskt och skulle därmed kunna vara slumpmässig. / Background: The goal of most investments is to achieve a high return at a low risk. Previous research has identified opportunities to exceed the market, which contradicts the efficient-market hypothesis. Investments in small enterprises have become increasingly popular in recent years, which raises the question of how an investment on these markets can be done successfully. Small company shares, and especially the smallest shares in terms of market value, are often associated with higher risk. This means that a study that investigates whether a risk-adjusted excess return is possible with the application of existing investment strategies is of relevance. Purpose: The aim of this study is to analyze whether there exists a small firm effect on the Swedish stock market between the years 2007-2019. The study also aims to investigate whether it is possible to generate risk-adjusted excess returns when investing in small companies and combine these investments with alternative strategies such as the momentum effect and relative valuation in terms of companies with low EV / EBITDA multiples. Methodology: The study was conducted with a quantitative methodology and a deductive design. Nine portfolios were designed with different company sizes and based on different investment strategies during the period 2007-2019 on the Swedish stock market. These portfolios have then been evaluated in terms of both returns and risk-adjusted returns and the results were then finally statistically tested through the implement of parwise t-tests. Conclusion: A small firm effect could not be observed on the Swedish stock market during the examined time period. The portfolios based on the companies with the lowest market value generated a significantly lower return than the benchmark index. Meanwhile, when applying the momentum effect and the strategy of low EV/EBITDA multiples on small companies, four out of four portfolios were found to generate a risk-adjusted excess return relative to the benchmark index. However, this excess return could not be statistically proven and could thus be the result of randomness.

En god inblick i den ekonomiska marknaden leder till ett gynnsamt läge från vilket vi kan maximera avkastningen på våra investeringar. Är det möjligt att genomföra en sådan typ av investering sett till endast bolagens storlek? Ett flertal studier har genomförts kring småbolagseffekten som en anomali på kapitalmarknaden. Effekten innebär att småbolag skulle generera en högre procentuell avkastning än storbolag under samma tidsperiod, vilket inte går i linje med vad den effektiva marknadshypotesen påstår kring kapitalmarknaden. Avsikten med denna undersökning är att analysera huruvida detta stämmer eller ej. Syftet med studien är att analysera om det förekommer en mikrobolagseffekt på den svenska aktiemarknaden under åren 2005-2014, det vill säga en anomali med extremare utfall av småbolagseffekten. Vi har använt oss av en kvantitativ statistisk analys för att mäta de genomsnittliga avkastningarna mellan de tre olika portföljer vi skapat bestående av bolag från Large Cap, Small Cap och Aktietorget. Tre hypoteser är testade och resultatet är analyserat med hjälp utav ett statistiskt t-test i programmet SPSS. Studiens resultat är att det inte går att påvisa någon signifikant skillnad i avkastningen mellan storbolag, småbolag och mikrobolag under den givna tidsperioden. Inte heller under delperioder har det kunnat påvisas någon statistisk skillnad. / A good insight in the economic market leads to a favorable position from which we can maximize the profits of our investments. Is it possible to make such investments with regards only to the size of the companies we are considering? Numerous studies have been made on the small firm effect as an anomaly of the capital market. The effect supposedly tells us that, given the same period of time, small companies generates a higher percentage return than large companies. This contradicts the Efficient-market hypothesis, and the purpose of this research is to analyze whether this could be true, or not. The research study is made with regards to micro-size companies in the Swedish capital market during the years 2005-2014, thus, this is an extreme version of the small firm effect. A quantitative statistical analysis is used to measure the average return of three different stock portfolios; Large Cap, Small Cap and Aktietorget. Three different hypothesis are tested and the results analyzed with the help of statistical T-tests in SPSS are used. The results of the study is that there is no solid statistical proof that there is a difference in profit between the three different markets during the time period. Nor could an effect be seen during any smaller time period within the given time frame.

Bakgrund: Ett växande intresse för aktiemarknaden har lett till utvecklandet av ett flertalinvesteringsstrategier för att generera överavkastning gentemot marknaden. Att observeraolika multiplar eller bolags marknadsvärde har blivit två populära tillvägagångssätt vidinvesteringsbeslut. Tidigare studier har främst fokuserat på antingen småbolagseffekteneller olika multiplar. Det finns således ett intresse att kombinera två olika strategier ochundersöka småbolagsaktier med låga och höga EV/EBITDA- samt EV/Sales-multiplar. Syfte: Studiens syfte är att analysera huruvida det är möjligt att generera riskjusteradöveravkastning genom investeringar baserade på EV/EBITDA- samt EV/Sales-multiplari bolag som är noterade på OMX Stockholm Small Cap. Vidare ämnar studien analyserainvesteringsstrategiernas historiska prestationer i relation till olikamarknadsförhållanden. Genomförande: Studien har genomförts med en kvantitativ metod och en deduktivansats. Fyra portföljer har konstruerats utefter bolag med låga och höga multiplar som ärnoterade på OMX Stockholm Small Cap under tidsperioden 2007–2020. Både verkligoch ackumulerad avkastning har beräknats för portföljerna för att därefter kunna testatsstatistiskt med parade t-test. Vidare har portföljernas riskjusterade avkastning beräknatsgenom Sharpekvot, Jensens alfa och Treynorkvot. Resultat: Tre av fyra portföljer genererade högre ackumulerad avkastning änjämförelseindex, dock hindrar svag statistisk evidens möjligheten att säkerställaöveravkastningen över tid. Portföljerna med höga EV/EBITDA- och EV/Sales-multiplarpresterade betydligt bättre än portföljerna med låga multiplar. Trots att alla portföljergenererade högre värden än jämförelseindex i Sharpekvot, Jensens alfa och Treynorkvot,kunde inte riskjusterad överavkastning säkerställas för någon portfölj. / Background: A growing interest in the stock market had led to the development ofmultiple investment strategies with the purpose of achieving excess return. Two popularapproaches of investing are choosing companies based on different multiples or based oncompanies’ market capitalization. Previous studies have mainly focused on either thesmall firm effect or different multiples. Therefore, by combining two strategies andinvesting in Small Cap stocks with low and high EV/Sales and EV/EBITDA multiples, anew investment strategy may emerge. Purpose: The purpose of this study is to analyze whether is it possible to achieve riskadjusted excess return by investing in companies that are listed on OMX Stockholm SmallCap based on EV/EBITDA and EV/Sales multiples. Furthermore, the study aims toanalyze the historical performance of the investment strategy during different marketconditions. Method: This study was conducted with a quantitative method and a deductive design.Four portfolios were designed based on companies listed on OMX Stockholm Small Capwith low and high multiples between the years 2007-2020. Both real and cumulativereturn have been calculated for the portfolios in order for them to be statistically testedwith paired t-tests. Furthermore, risk-adjusted return has been calculated for the portfoliosby using the Sharpe Ratio, Jensen’s Alpha and Treynor Ratio. Result: Three out of four portfolios generated higher levels of cumulative return than thechosen stock index. However, because of weak statistical evidence, excess return overtime could not be concluded. The portfolios with high EV/EBITDA and EV/Salesmultiples performed better than the portfolios with low multiples. Despite that all theportfolios generated higher values of Sharpe Ratio, Jensen’s alpha, and Treynor Ratiothan the chosen stock index, the risk-adjusted return could not be statistically proven.