Problembakgrund: Den traditionella investeringsstrategin består av bland annat Modern Portföljvalsteori och Capital Asset Pricing Model, men på grund av empiriska problem efterfrågas alternativa investeringsstrategier. Denalternativa investeringsstrategini denna uppsats består av småbolags-, värdebolags- och momentumeffekt. Detta innebär att forskning visat att investering i småbolag tenderar att ge högreavkastning än i stora bolag, att företag med högt värde tenderar att ge högre avkastning än tillväxtbolag och att man bör satsa på förra årets kursvinnare. Syftet: Syftet med denna uppsats är jämföra, småbolag med stora bolag, värdebolag med tillväxt bolag och årets kursvinnare med årets kursförlorare, på den svenska marknaden för åren 1996-2012, för att se om den ena ger högre avkastning än den andra. Vi vill se huruvida dessa effekter finns på den svenska marknaden. Metod: Vi har använt en kvantitativ studie och jämfört avkastningen mellan de båda grupperna. För att sedan se om vi finner någon signifikant skillnad har ett T-test använts. Vi har använt de noterade aktierna påStockholmbörsens huvudlista för åren 1996-2012. Slutsats: De slutsatser som kan dras av denna undersökning är att småbolags-, värdebolags- ochmomentumeffekten inte existerar på den svenska marknaden för perioden 1996-2012. För vidare forskning rekommenderar vi att även andra listor än huvudmarknaden inkluderas. / Background Information: Modern Portfolio Theory and Capital Asset Pricing Model belong to the traditional investment strategy, which has been practiced by many around the world. However due to its empirical problems, has there been demands for alternatives. The alternative investment strategies that will be presented in this essay are small stocks-, value stocks-, and momentum-effect. Earlier research has shown that small stocks tends to provide higher returns than big stocks, the same goes for when comparing value stocks against growth stocks, and winner stocks against loser stocks. Aim: The aim of this essay is to evaluate small stocks-, value stocks-, and momentum-effect on the Swedish stock market during year 1996-2012, by comparing the top and bottom group from each respective effects to see if there is any differences. Method: These following measurements (company’s market equity, book equity/market equity ratio and yearly change of stock prices) are used in order to evaluate the small stocks-, value stocks-, and momentumeffect respectively. The stocks that were registered on Stockholm’s Main Stock Market during year 1996-2012 are ranked accordingly to the three measurements, only the top’s 30% and bottom’s 30% stocks will be used to form portfolios. After one top and one bottom portfolio from each effect (so 6 portfolios in total) were constructed, their average yearly return was then compared with each other. Conclusion: The results showed 0%, 9% and 7% differences in return between the top and bottom portfolios from small stocks-, value stocks-, and momentum-effect respectively. However the differences found between the top and bottom portfolios, were found to be not significant when using T-test. Since there were no significant differences between the top and bottom group from all three effects, we come to the conclusion that the small stocks-, value stocks-, and momentum-effect did not exist on the Swedish stock market during year 1996-2012.

Bakgrund: Målet med de flesta investeringar är att nå en hög avkastning till låg risk. Tidigare forskning har identifierat möjligheter till att överträffa marknaden vilket motsäger hypotesen om den effektiva marknaden. Investeringar i småbolag har blivit alltmer attraktivt de senaste åren vilket lyfter frågan angående hur en investering i dessa aktier kan genomföras på ett framgångsrikt sätt. Småbolagsaktier, och framförallt de allra minsta aktierna sett till marknadsvärde, förknippas ofta med högre risk. Detta medför att det är av relevans att undersöka huruvida en riskjusterad överavkastning är möjlig vid en applicering av dessa med befintliga investeringsstrategier. Syfte: Syftet med denna uppsats är att analysera huruvida det existerar en småbolagseffekt på den svenska aktiemarknaden mellan 2007-2019. Studien syftar även till att undersöka om det går att generera riskjusterad överavkastning vid investeringar i småbolagsaktier genom att kombinera dessa med alternativa investeringsstrategier som momentumeffekten samt relativvärdering i form av bolag med låga EV/EBITDA- multiplar. Metod: Studien har genomförts med en kvantitativ metod och en deduktiv ansats. Nio portföljer har konstruerats utefter olika bolagsstorlekar samt olika investeringsstrategier under tidsperioden 2007-2019 på den svenska aktiemarknaden. Dessa portföljer har sedan utvärderats sett till både avkastning samt riskjusterad avkastning för att slutligen testas statistiskt genom parata t-test. Slutsats: En småbolagseffekt kunde inte observeras på den svenska aktiemarknaden under den studerade tidsperioden. De portföljer som baserades på bolagen med lägst marknadsvärde presterade en signifikant lägre avkastning än jämförelseindexet. Vid en applicering av momentumeffekten samt låga EV/EBITDA- multiplar på småbolag kunde däremot fyra av fyra portföljer observeras generera en riskjusterad överavkastning relativt jämförelseindexet. Denna överavkastning kunde dock inte säkerställas statistiskt och skulle därmed kunna vara slumpmässig. / Background: The goal of most investments is to achieve a high return at a low risk. Previous research has identified opportunities to exceed the market, which contradicts the efficient-market hypothesis. Investments in small enterprises have become increasingly popular in recent years, which raises the question of how an investment on these markets can be done successfully. Small company shares, and especially the smallest shares in terms of market value, are often associated with higher risk. This means that a study that investigates whether a risk-adjusted excess return is possible with the application of existing investment strategies is of relevance. Purpose: The aim of this study is to analyze whether there exists a small firm effect on the Swedish stock market between the years 2007-2019. The study also aims to investigate whether it is possible to generate risk-adjusted excess returns when investing in small companies and combine these investments with alternative strategies such as the momentum effect and relative valuation in terms of companies with low EV / EBITDA multiples. Methodology: The study was conducted with a quantitative methodology and a deductive design. Nine portfolios were designed with different company sizes and based on different investment strategies during the period 2007-2019 on the Swedish stock market. These portfolios have then been evaluated in terms of both returns and risk-adjusted returns and the results were then finally statistically tested through the implement of parwise t-tests. Conclusion: A small firm effect could not be observed on the Swedish stock market during the examined time period. The portfolios based on the companies with the lowest market value generated a significantly lower return than the benchmark index. Meanwhile, when applying the momentum effect and the strategy of low EV/EBITDA multiples on small companies, four out of four portfolios were found to generate a risk-adjusted excess return relative to the benchmark index. However, this excess return could not be statistically proven and could thus be the result of randomness.

Bakgrund & Problemformulering: Momentumeffekten på fondmarknaden är ett relativt outforskat område där dess existens på senare tid har blivit omtvistad. Eftersom kunskapen om pensionssparande och det svenska pensionssystemet är låg, samtidigt som de sociala skyddsnäten i samhället minskar är det viktigt att undersöka om momentumstrategier kan ge överavkastning för privatpersoners pensionssparande. Således ställs frågan: Kan momentumstrategier skapa överavkastning på fondmarknaden? Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka momentumeffekten på fondmarknaden och om momentumstrategier kan utnyttjas av svenska pensionssparare för att skapa överavkastning i PPM-systemet. Metod: Uppsatsen har ett kvantitativt tillvägagångssätt och en deduktiv utgångspunkt tillämpas. För att undersöka momentumeffekten på fondmarknaden tillämpas en multipel regressionsanalys med Fama French-Trefaktormodell, samt Sharpekvot. Uppsatsens urval är PPM-fonder under perioden 2010-2017. Slutsatser: Uppsatsen finner inget statistiskt stöd för en momentumeffekt på fondmarknaden genom Fama French-Trefaktormodell. Detta är ett tecken på att fondmarknaden kan vara svagt effektiv då historisk information inte har kunnat användas för att skapa riskjusterad överavkastning. Uppsatsen finner således ingen momentumeffekt för fondmarknaden efter finanskrisen 2008, trots att en momentumeffekt har kunnat påvisas dessförinnan inom tidigare forskning. Med hänsyn till det har författarna anledning att misstänka att marknadens effektivitet kan variera, vilket skulle kunna förklaras av den Adaptiva Marknadshypotesen. / Background & Problem: The momentum effect in the fund market is relatively unexplored were its existence has been controversial. Due to the lack of knowledge in retirement savings and the Swedish Premium Pension Agency system, alongside the weakening of a social safety net, it is important to examine if momentum strategies give excess returns and can be used for retirement savings. Therefore, the authors question: Do momentum strategies give excess returns in the fund market? Purpose: The aim of the thesis is to examine the momentum effect in the fund market and if momentum strategies can be used to create excess return in the Premium Pension Agency system. Method: The thesis takes a deductive research approach with a quantitative methodology. To examine the momentum effect in the fund market, a multiple regression analysis model from Fama French-Three factor model is applied, and the Sharpe ratio. The sample for the study is Swedish Premium Pension Agency funds, which is examined over the period of 2010-2017. Conclusions: The thesis does not find support for a momentum effect in the fund market through the Fama French-Three factor model. This indicates that the fund market is weak form efficient, as historical information cannot be used to create risk adjusted excess return. Thus, the thesis does not find a momentum effect for the fund market after the financial crisis in 2008, even though a momentum effect is proven to exist before then. In view of this, the authors have reason to suspect the market efficiency to vary, which could be explained by the Adaptive Market Hypothesis.