The Swine flu (H1N1) erupted in 2009 and wasquickly spread over the world and developed into a pandemic, with a great threat against people’s health. It was soon discovered that the H1N1–virus had a different character than the seasonal flu, since it especially affected younger individuals and the consequences from the disease were expected to be more severe. In Sweden it was decided to provide a free of charge vaccination against the H1N1-virus, and the Swedish vaccination ratiobecome relatively high compared to other countries. This thesis studies what factors affected the Swedish population´s decision to take the flu shot against the H1N1-virus in 2009.  This is done by a statistical study with a logistic regression analysis, which is conducted on secondary data. The results show that the probability of vaccination against H1N1 increases if the individual is over 60 years, and increases with growing income. The results also show that women have a higher vaccination propensity than men. In contrast, there’s no association between vaccination against H1N1 and the level of health or education level. As the results were not entirely consistent in comparison with theories and previous studies, it can be concluded that it is difficult to determine how different factors actually affected the individuals’ vaccination decision against H1N1. Possibly,it depends on the specific and extreme circumstances with regard to H1N1. Therefore, it may be difficult to predict how individuals will behave in the case of future pandemics. / Svininfluensan (H1N1) bröt ut 2009 och spred sig snabbt över flera länder i världen med utveckling till en pandemi, vilket utgjorde ett stort hot mot människors hälsa. Det konstaterades snart att H1N1 var av en annan karaktär än säsongsinfluensan, då den framförallt drabbade yngre individer och konsekvenserna av sjukdomen förväntades vara allvarligare.  I Sverige beslutades att befolkningen skulle erbjudas en kostnadsfri vaccinering och den svenska vaccinationstäckningsgraden blev relativt hög i jämförelse med många andra länder. Denna uppsats undersöker vilka faktorer som påverkade svenska befolkningens beslut om vaccinering mot svininfluensan under 2009. Detta görs genom en statistisk undersökning i form av en logistisk regressionsanalys som utförs på sekundärdata. Resultaten visar att sannolikheten för vaccinering mot H1N1 ökar om individen är över 60 år, samt ökar med en stigande inkomst. Resultaten visar också att kvinnor har högre benägenhet att vaccinera sig än män. Däremot förekommer inget samband mellan hälsonivå eller utbildning och vaccinering mot H1N1. Då resultaten inte var helt konsistenta i jämförelse med teorier och tidigare studier, kan konstateras att det är svårt att fastställa hur olika faktorer påverkade individers vaccinationsbeslut mot H1N1. Möjligtvis kan detta bero på de särskilda och extrema omständigheter som rörde H1N1. Utifrån detta kan det bli svårt att förutse hur individer kommer resonera och agera inför eventuella framtida pandemier.

Med formell omsorg menas offentlig vård- och omsorgsinsatser som oftast kommuner, landsting eller privaträttsliga företag på entreprenad utför. Med informell omsorg menar man anhörigomsorg som motsvarar insatser vid långvariga hjälpbehov och frivilliga insatser som innebär oavlönade arbetsuppgifter som man själv väljer att göra. Denna uppsats undersöker ifall variablerna kön, ålder, utbildning, anställning, inkomst, bostadsort samt barn i hemmet kan associeras med svenska individers utförande av informell omsorg av föräldrar eller svärföräldrar. Resultatet visar att om man har en hög utbildning så minskar sannolikheten för att man utför informell omsorg på sina föräldrar/svärföräldrar. Något som också minskar sannolikheten är om du har fler än ett barn under 18 år i hemmet, vilket kan ses som logiskt då barn kräver mycket tid. Något som istället ökar sannolikheten för att man utför informell omsorg är om man är anställd eller om man är i åldern 31-80 år. Undersökningen visar också att kön spelar roll då det framgick att kvinnor i större utsträckning utför informell omsorg. Resultaten stämmer inte helt överens med tidigare teorier och uppfattningar, vilket gör att vi kan konstatera att det är svårt att fastställa hur olika faktorer påverkar informell omsorg. / Formal care refers to public health and social care interventions that usually municipal, county or private sector company on contract performs. Informal care includes care provided by relatives that corresponds action when long-term assistance is needed and volunteer efforts involving unpaid duties that they themselves choose to do. This paper examines whether the variables gender, age, education, employment, income, place of residence and children in the home may be associated with Swedish individuals performing informal care by parents or in-laws. The result shows that if you have a high level of education the probability of performing informal care for their parents / in-laws decreases. Something that also reduces the probability is if you have more than one child under 18 at home, which can be seen as logical since children require much time. Something that instead increases the probability of performing informal care is if you are employed or if you are aged 31-80 years. The survey also shows that gender matters since it appeared that more women performing informal care. The results are not entirely consistent with previous theories and concepts, which enables us to conclude that it is difficult to determine how various factors affect the informal care.

Studien syftar till att besvara vad som definierar kommuner som upphandlar måltidsverksamheten inom äldreomsorgen. Detta genomförs med hjälp av den statistiska metoden logistisk regression. Syftet med studien är att klargöra vilka variabler som har påverkan för händelsen upphandling och hur de förhåller sig. En enkätundersökning genomförd 2013 låg till grund för analysen, där oberoende variabler valdes ut inom kategorierna lokala förutsättningar, kvalitet och lokalt politiskt styre. Resultatet tyder på att Moderaternas resultat i kommunvalet 2010 samt stor kommun jämfört med liten kommun har en statistiskt signifikant påverkan på händelsen upphandling.

Sammanfattning Denna studie syftar till att kvantitativt undersöka vad som motiverar människor till att välja socionomyrket; ett yrke som utgår ifrån en strävan att hjälpa andra människor. Studien fokuserar på socionomstudenters motivation till studieval samt på vilket sätt personliga erfarenheter av socialt arbete och sociala problem kan påverka studievalet. En enkät skickades ut till flera svenska högskolor/universitet och besvarades av socionomstudenter samt studenter från andra samhällsvetenskapliga program. Urvalet bestod i slutändan av 147 respondenter, varav 79 socionomstudenter och 68 studenter från övriga program. Enkäten syftade till att mäta studenternas attityder och motivation till studievalet. De attitydfaktorer som mättes operationaliserades utifrån tidigare forskning och resulterade i fem variabler; altruism, personlig vinning, social förändring, påverkan av omgivningen samt arbetets utformning och arbetsmarknad. Respondenterna ombads även uppge om de hade personliga erfarenheter av olika sociala problem som missbruk, psykisk ohälsa, våld, sexuella övergrepp och ekonomisk utsatthet. Materialet presenterades och analyserades med hjälp av medelvärden, T-test och logistisk regressionsanalys. Resultaten visade att socionomstudenter har en högre grad av altruism samt att de i större utsträckning har tidigare erfarenheter av socialt arbete och sociala problem. Resultaten analyserades med hjälp av Self-Determination Theory och Bourdieus teori om habitus och kapital. Studien kan kopplas till socionomutbildningarnas utformning, socionomers roll samt socionomstudenters motivation och välmående.

I denna studie undersöks förklaringsfaktorer till lärares trivsel med sin skolledning. Studien använder data från Skolverkets enkätundersökning Attityder till skolan 2015 samt 2014/2015 års version av Lärarregistret. Bland annat betraktas förutsättningar för undervisningen, inflytande på arbetsplatsen, stressnivå samt bakgrundsvariabler för lärare, rektorer och skolor. För att undersöka effekterna används ordinal logistisk regression. De variabler och faktorer som uppvisar en positiv signifikant effekt på trivsel med skolledningen är lärarens inflytande över resursfördelning, lärarens upplevelse av skolledningens mottaglighet för kritik, tillgången till teknisk IT-support samt stöd för undervisningen. Lärarens stressnivå har en negativ signifikant effekt.

Konsekvenser av konkurser drabbar såväl företaget själv som andra intressenter. Exempel på sådana är investerare, kunder, leverantörer, långivare och staten. Att utveckla ett verktyg för att kunna analysera ett företags väg mot konkurs är därför ett bidrag till såväl företaget själv som samhället. I den här studien har vi utvecklat en modell som kan appliceras på småföretag inom kategorin aktiebolag i Sverige. Den kan användas för att prognostisera konkurs för 18 månader framåt i tiden. Modellen är uppbyggd på nyckeltal och består av fyra stycken: EBIT/Totala skulder, Balanserat resultat/Totala tillgångar, Totala skulder/Totala tillgångar samt Likvida medel/Totala tillgångar. Genom den statistiska metoden logistisk regression utvecklades modellen genom en analys av 1200 bolag från varierande branscher. Den validerades sedan på en kontrollgrupp bestående av 5592 bolag. I kontrollgruppen prognostiserade modellen 74,5 procent av bolagen korrekt.

Den rapport du just ska till att läsa är ett kandidatarbete i matematisk statistik skrivet vid matematiska instutitionen, Linköpings Universitet. Det område som undersöks är att om man med hjälp av P/E-tal kan förutsäga kraftiga börsnedgångar (börskrascher) på OMXS30. För att definiera en börskrasch har vi använt måttet Value at Risk (VaR). Detta mått är vedertaget hos finansiella instutitioner som ett riskmått men i denna rapport används det som sagt för att definiera nivån for en börskrasch. VaR har beräknats med diverse olika metoder som presenteras i rapporten.   Efter att en börskrasch definierats har vi använt logistisk regression med P/E-tal som förklaringsvariabel för att undersöka om dessa nedgångar har ett samband med höga P/E-tal. Denna undersökning har lett fram till ett starkt resultat som säger att om en börsnedgång definieras med ett V aR mått som bygger på normalfördelningsantagande där volatiliteten är simulerad med GARCH(1,1) så kan vi konstatera att det finns ett säkerställt samband mellan höga P/E-tal och börskrascher.   Slutsatserna som dragit från undersökningen är att man genom att inkorporera en logistisk regression mot P/E-talet kan forstärka sitt VaR mått givet de antaganden som presenterats. Författarna uppmuntrar vidare forskning på området för att se om resultatet kan generaliseras till olika börsindex och även till specifika bolag.

Syftet med uppsatsen är undersöka huruvida utbildningsnivå och arbetssituation har ett samband med attityder till invandring i Sverige idag. I litteraturen finns det förklaringar som menar att lägre utbildade individer hyser mer negativa attityder mot invandrare och invandring jämfört med högre utbildade individer som genom sin utbildning får ett mer upplyst perspektiv som hämmar de negativa attityderna. Det förekommer även förklaringar som menar att arbetslöshet och en upplevd konkurrens från invandrare leder till negativa attityder mot invandrare och invandring. I den här uppsatsen används material från European Social Survey 2012 för att se hur attityderna mot invandring och invandrare ser ut i Sverige idag. Uppsatsen utgår från två hypoteser. Högutbildade individer förväntas ha mer positiva attityder mot invandrare jämfört med lågutbildade och individer som är sysselsatta förväntas ha mer positiva attityder mot invandrare jämfört med arbetslösa individer. Materialet analyseras med hjälp av två logistiska regressioner där utfallen är sannolikheten att anse att Sveriges kulturliv undergrävs av invandring samt sannolikheten att vilja tillåta få eller inga invandrare med annan hudfärg eller etnisk tillhörighet som majoriteten av Sveriges befolkning. Resultatet visar att den första hypotesen stämmer, högre utbildade individer har mer positiva attityder mot invandrare jämfört med lägre utbildade individer. Resultatet visar vidare att den andra hypotesen kan förkastas, det finns inget signifikant samband som visar att sysselsatta individer har mer positiva attityder mot invandrare jämfört med arbetslösa individer. Slutsatsen är att enbart utbildningsnivå förmodligen inte kan förklara orsakerna till negativa attityder till invandring och invandrare.

<p>Tidigare forskning har genom att studera alla tillgängliga företag eller företag med</p><p>udda branscher exkluderade identifierat vissa nyckeltal som bra indikatorer på</p><p>finansiell kris. I denna studie undersöks om dessa nyckeltal även ger ett</p><p>samstämmigt resultat för en udda bransch. Med utgångspunkt från</p><p>bioteknikbranschen identifieras genom logistisk regression nyckeltalen korta skulder</p><p>genom eget kapital och avkastning på investerat kapital som indikatorer på finansiell kris.</p><p>Avkastning på investerat kapital överensstämmer med tidigare resultat, medan korta</p><p>skulder genom eget kapital bör, för denna bransch, tolkas tvärt emot jämfört med</p><p>tidigare studier.</p>

<p><strong>Målsättning</strong><strong></strong></p><p>Att utreda skillnader i tillgänglighet till insulinpump mellan olika patientgrupper samt vad som orsakar ett byte till insulinpump.</p><p><strong>Metod</strong><strong></strong></p><p>Data från 7224 individer med typ 1 diabetes vid tio olika vårdenheter analyserades för att utreda effekterna av njurfunktion, kön, långtidsblodsocker, insulindos, diabetesduration samt ålder. Jämförelsen mellan patientgrupper utfördes med logistisk regression som en tvärsnittsstudie och Cox-regression för att utreda vad som föregått ett byte till pump.</p><p><strong>Resultat</strong><strong></strong></p><p>Genom logistisk regression erhölls en bild av hur skillnader mellan patienter som använder insulinpump och patienter som inte gör det ser ut i dagsläget. Cox-regressionen tar med ett tidsperspektiv och ger på så sätt svar på vad som föregått ett byte till insulinpump. Dessa analyser gav liknande resultat gällande variabler konstanta över tiden. Kvinnor använder pump i större utsträckning än män och andelen pumpanvändare skiljer sig åt vid olika vårdenheter. I dagsläget visar sig hög ålder sänka sannolikheten att använda insulinpump, vilket bekräftas vid den tidsberoende studien som visade hur sannolikheten att byta till pump är avsevärt lägre vid hög ålder. Långtidsblodsockret har också tydlig effekt på sannolikheten att gå över till pump där ett högt långtidsblodsocker medför hög sannolikhet att byta till insulinpump.</p><p><strong>Slutsatser</strong><strong></strong></p><p>I dagsläget finns det skillnader i andelen insulinpumpanvändare mellan olika patientgrupper och skillnader finns även i de olika gruppernas benägenhet att byta från andra insulinbehandlingar till insulinpump. Beroende av patienters njurfunktion, kön, långtidsblodsocker, insulindos, diabetesduration och ålder har dessa olika sannolikheter att byta till insulinpump.<strong></strong></p>