Bakgrund: År 2014 var detaljhandelsbranschen den mest konkursutsatta med 2 % fler konkursföretag jämfört med året innan. Därför är det högst relevant att undersöka vilka verktyg som är mest tillförlitliga när det kommer till att skapa en stabil prognostisering av konkurser i detaljhandelsföretag. Syfte: Syftet med studien är att undersöka olika modeller för konkursprediktion för att se vilken av dessa som ger högst träffsäkerhet vad gäller förmågan att kunna förutse om svenska företag inom detaljhandelsbranschen kommer att gå i konkurs eller inte. Metod: Empiri som samlats in kommer primärt från undersökta företags årsredovisningar. De summor som därifrån samlats in har använts i formler för uträkning av nyckeltal som de olika modellerna kräver. Modellerna har tillämpats för att beräkna ett värde som säger om företagen kommer att gå i konkurs eller inte. Detta för att kunna analysera riktigheten i modellernas påståenden genom att jämföra resultaten med det verkliga utfallet. Teori: Den teoretiska referensramen består av en beskrivning av detaljhandelsbranschen, konkursteori, normativ och positiv redovisningsteori, konkurser i svenska aktiebolag, internationell redovisningsteori, tidigare forskning, neurala nätverk och big data. Resultat och slutsats: Den modell som utifrån denna studie har visat högst träffsäkerhet vad gäller förmågan att kunna förutse konkurser i svenska detaljhandelsföretag är Ohlsonmodellen och den modell som har visat högst träffsäkerhet vad gäller förmågan att kunna förutse om dessa kommer att förbli friska är Skogsvik-modellen.

<p>Ett företags redovisning innehåller information som är användbar för att prognostisera konkurser. Finansiell information i form av nyckeltal kan användas för att markera skillnader mellan grupper av friska och konkursmässiga aktiebolag. Vi har kombinerat fem olika finansiella nyckeltal i syfte att skapa en modell för konkursprognostisering. Målet har varit en modell som kräver relativt lite finansiell information och som klassificerar majoriteten av aktiebolag i rätt grupp (friska/konkursdrabbade). Modellen bygger på en statistisk analys av drygt 600 svenska aktiebolag från varierande branscher och med högst femtio anställda. Så kallad diskriminantanalys har använts för konstruktionen av modellen, som har validerats på en oberoende kontrollpopulation bestående av drygt 6000 friska och konkursmässiga företag. Modellen kunde prognostisera korrekt ett år framåt i tiden för majoriteten av dessa.</p>

Ett företags redovisning innehåller information som är användbar för att prognostisera konkurser. Finansiell information i form av nyckeltal kan användas för att markera skillnader mellan grupper av friska och konkursmässiga aktiebolag. Vi har kombinerat fem olika finansiella nyckeltal i syfte att skapa en modell för konkursprognostisering. Målet har varit en modell som kräver relativt lite finansiell information och som klassificerar majoriteten av aktiebolag i rätt grupp (friska/konkursdrabbade). Modellen bygger på en statistisk analys av drygt 600 svenska aktiebolag från varierande branscher och med högst femtio anställda. Så kallad diskriminantanalys har använts för konstruktionen av modellen, som har validerats på en oberoende kontrollpopulation bestående av drygt 6000 friska och konkursmässiga företag. Modellen kunde prognostisera korrekt ett år framåt i tiden för majoriteten av dessa.

Konsekvenser av konkurser drabbar såväl företaget själv som andra intressenter. Exempel på sådana är investerare, kunder, leverantörer, långivare och staten. Att utveckla ett verktyg för att kunna analysera ett företags väg mot konkurs är därför ett bidrag till såväl företaget själv som samhället. I den här studien har vi utvecklat en modell som kan appliceras på småföretag inom kategorin aktiebolag i Sverige. Den kan användas för att prognostisera konkurs för 18 månader framåt i tiden. Modellen är uppbyggd på nyckeltal och består av fyra stycken: EBIT/Totala skulder, Balanserat resultat/Totala tillgångar, Totala skulder/Totala tillgångar samt Likvida medel/Totala tillgångar. Genom den statistiska metoden logistisk regression utvecklades modellen genom en analys av 1200 bolag från varierande branscher. Den validerades sedan på en kontrollgrupp bestående av 5592 bolag. I kontrollgruppen prognostiserade modellen 74,5 procent av bolagen korrekt.

<p>Bankruptcy is a problem for the society in form of high costs for including suppliers, customers, employees, investors, banks, insurance companies etc. The purpose of this study is to confirm or dismiss a bankruptcy prediction model that has been developed in a previous Swedish study, in order to predict bankruptcy with help of specific key figures. The model has only been tested in a larger perspective where the population consisted of all small firms in Sweden, in this study the model´s reliability is tested by that it instead been applied to a minor perspective, where the population only includes Stockholm. With a quantitative approach of 12 different key figures from a total of 60 Swedish smaller registered companies in Stockholm between the years 2005-2007, has been studied. The companies are divided into two groups, companies with good financial health and companies that have ended up in bankruptcy.</p><p>The results shows that the model is applicable in a smaller population, but some of the key figures do not generate essential or any type of information about bankruptcy, but the majority of the key figures in the model did. The key figures that were most significant in our study are; debt, capital structure and return of equity</p> / <p>Konkurs utgör ett problem för samhället i form utav av stora kostnader för bland annat leverantörer, kunder anställda, investerare, banker, försäkringsbolag etc. Syftet med denna uppsats är att bekräfta eller avfärda en konkursprognostiseringsmodell som framtagits i en tidigare svensk studie, för att kunna förutsäga konkurser med hjälp utav specifika nyckeltal. Modellen har endast testats i ett större perspektiv, det vill säga alla småföretag i Sverige och från populationen har ett urval gjorts, i denna uppsats ska modellens tillförlitlighet testas genom att den istället appliceras på en mindre population, där populationen endast innefattar Stockholms län. Med en kvantitativ ansats har 12 stycken olika nyckeltal från sammanlagt 60 svenska mindre aktiebolag inom Stockholms län mellan åren 2005-2007 undersökts. Där företagen delats upp i två grupper, företag med god finansiell hälsa och företag som har hamnat i obestånd.</p><p>Resultatet visar att modellen är applicerbar i en mindre population, men vissa av nyckeltalen generar inte väsentlig eller någon typ av information om konkurser, men majoriteten av nyckeltalen i modellen gjorde det. Nyckeltal inom skuldsättning, kapitalstruktur och räntabilitet är de som är mest betydelsefulla för att motverka konkurser.</p>

Bankruptcy is a problem for the society in form of high costs for including suppliers, customers, employees, investors, banks, insurance companies etc. The purpose of this study is to confirm or dismiss a bankruptcy prediction model that has been developed in a previous Swedish study, in order to predict bankruptcy with help of specific key figures. The model has only been tested in a larger perspective where the population consisted of all small firms in Sweden, in this study the model´s reliability is tested by that it instead been applied to a minor perspective, where the population only includes Stockholm. With a quantitative approach of 12 different key figures from a total of 60 Swedish smaller registered companies in Stockholm between the years 2005-2007, has been studied. The companies are divided into two groups, companies with good financial health and companies that have ended up in bankruptcy. The results shows that the model is applicable in a smaller population, but some of the key figures do not generate essential or any type of information about bankruptcy, but the majority of the key figures in the model did. The key figures that were most significant in our study are; debt, capital structure and return of equity / Konkurs utgör ett problem för samhället i form utav av stora kostnader för bland annat leverantörer, kunder anställda, investerare, banker, försäkringsbolag etc. Syftet med denna uppsats är att bekräfta eller avfärda en konkursprognostiseringsmodell som framtagits i en tidigare svensk studie, för att kunna förutsäga konkurser med hjälp utav specifika nyckeltal. Modellen har endast testats i ett större perspektiv, det vill säga alla småföretag i Sverige och från populationen har ett urval gjorts, i denna uppsats ska modellens tillförlitlighet testas genom att den istället appliceras på en mindre population, där populationen endast innefattar Stockholms län. Med en kvantitativ ansats har 12 stycken olika nyckeltal från sammanlagt 60 svenska mindre aktiebolag inom Stockholms län mellan åren 2005-2007 undersökts. Där företagen delats upp i två grupper, företag med god finansiell hälsa och företag som har hamnat i obestånd. Resultatet visar att modellen är applicerbar i en mindre population, men vissa av nyckeltalen generar inte väsentlig eller någon typ av information om konkurser, men majoriteten av nyckeltalen i modellen gjorde det. Nyckeltal inom skuldsättning, kapitalstruktur och räntabilitet är de som är mest betydelsefulla för att motverka konkurser.

Bakgrund: Många företag går i konkurs varje år vilket leder till att olika intressenter drabbas hårt till följd av konkursen. Därmed har konkursprognostiseringsmodeller utvecklats för att ge en tidig varning till intressenterna om företags framtida finansiella kris.  I Sverige använder kreditinstituten sig av sina egna modeller för att förutspå konkurser, dessa modeller är inte publicerade för allmänheten. I och med detta är vi intresserade att tillämpa utländska modeller på den svenska marknaden. Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka fyra internationella prognostiseringsmodeller för att analysera hur tillämpbara de är på den svenska marknaden. Metod: Undersökningen har baserats på en kvantitativ forskningsstrategi och en deduktiv forskningsansats. Urvalet grundades på de företag som inlett konkurs år 2012 samt en kontrollgrupp bestående av friska företag. Slutligen bestod det slumpmässiga urvalet av 31 konkursföretag och 31 friska företag som tillhör tillverknings- och industribranschen. Teori: Under teoriavsnittet beskrivs de modeller som används i denna studieforskning. Vidare redogörs för nyckeltalens betydelse vid bedömning av företags finansiella förhållanden. Slutligen beskrivs tidigare forskning inom konkursprognostisering. Resultat och slutsats: Modellerna är inte tillämpbara på den svenska tillverknings- och industribranschen då dessa inte har presenterat tillförlitliga resultat på vår studie. Vi anser att en vidare revidering av dessa modeller behövs för att dessa ska kunna tillämpas på den svenska marknaden.

Bakgrund Av bolag som omfattas av frivillig revision väljer 75 procent bort revision trots att den genomsnittliga kostnaden endast uppgår till 10 000 SEK per år för mindre bolag. Syftet med avskaffandet av revisionsplikten år 2010 var att minska småbolagens kostnader för att på så sätt underlätta verksamhetsdriften. Trots att forskning visar att revisorn hjälper till att förbättra och utveckla bolaget väljer majoriteten av bolagen bort den externa kompetensen om möjlighet finns. Resursberoendeteorin säger samtidigt att revisorn är en värdefull resurs som är nödvändig för småbolags överlevnad. Syfte Denna uppsats syftar till att förklara sambandet mellan revision och risken för konkurs för småbolag. Metod Denna kvantitativa studie utgår från en deduktiv ansats. Hypoteser har formulerats med utgångspunkt i resursberoendeteori. En tvärsnittsdesign används med syfte att undersöka risken för konkurs vid en viss tidpunkt. Det empiriska underlaget utgörs av sekundärdata. Slutsats Det finns ett negativt samband mellan revision och risken för konkurs bland svenska småbolag. Revisorn minskar risken för konkurs med 10,42 % varför revision bör ses som en nödvändig resurs för småbolagens överlevnad. / Introduction Despite the fact that the average cost of auditing for SMEs only amounts to 10 000 SEK per year, 75 percent of the SMEs refrain from voluntary audit. The purpose of the abolition of mandatory audit in 2010 was to reduce costs for SMEs in order to benefit their operations. Although research has shown that the auditor helps to improve and develop the company, the majority of the SMEs in Sweden refrains from this external resource. At the same time, according to resource dependence theory, the auditor is a valuable resource that is essential for SMEs. Purpose This study seeks to explain the relationship between auditing and the risk of bankruptcy for SMEs. Method This quantitative study is based on a deductive approach, where hypotheses have been formulated on the basis of resource dependence theory. A cross-sectional design is used in order to study the risk of bankruptcy at a given time. The empirical data consists of archival data. Conclusion There is a negative relationship between auditing and the risk of bankruptcy among SMEs in Sweden. The auditor reduces the risk of bankruptcy with 10.42 %. Hence, the auditor should be seen as essential for the survival of SMEs.

Bakgrund: Många företag går i konkurs varje år vilket är förknippade med kostnader för de enskilda intressenterna och för samhället i stort. För att kunna vidta eventuella åtgärder innan konkursen är ett faktum är det av intresse att veta om någon av de modeller som forskare tagit fram för att förutspå konkurser faktiskt fungerar. Syfte: Syftet med denna undersökning är att ta reda på om det går att applicera någon av ett urval av etablerade konkursmodeller på svenska industri- och tillverkningsföretag. Teori: Studien kommer att testa tre olika forskares modeller och metoder: Altmans, Platts och Platts samt Pompes och Bilderbeeks. Metod: I denna studie kommer enbart en deduktiv forskningsansats att användas och datainsamlingen är kvantitativ då nyckeltal hämtas från de aktuella företagens årsredovisningar. Urvalet baseras på de företag som ansökte om konkurs under år 2011 och de som representerar kontrollgruppen har slumpmässigt valts ut bland de företag inom avgränsningen som inte gått i konkurs det aktuella året. Resultat och slutsats: Altmans och Platts och Platts modeller visar sig inte vara applicerbara på svenska företag. Dock är vissa av Pompes och Bilderbeeks nyckeltal tillämpliga till att använda för konkursprognostisering för svenska företag. / Background: Companies are going bankrupt every year which is associated with costs for individual parties with interests in the company and for society in general. To be able to take any action before bankruptcy is a fact, it is interesting to know if any of the models that scientists developed to predict bankruptcies actually works. Purpose: The purpose of this study is to determine whether it is possible to apply a selection of the established bankruptcy models on Swedish manufacturing companies. Theory: The study will test three different researchers' models and methods: Altman's, Platt's and Platt's, as well as Pompe's and Bilderbeek's. Methodology: In this study, only a deductive research approach will be used and the data collection is quantitative since the ratios are obtained from the relevant companies' financial statements. The selection is based on the companies that filed for bankruptcy in 2011 and the firms which represent the control group were selected at random among the companies within the delimitation that didn't go bankrupt during the current year. Result and conclusion: Altmans and Platts and Platts models turn out not to be applicable on Swedish companies. Some of Pompes and Bilderbeeks ratios are relevant for use in bankruptcy prediction for Swedish companies though.

Bakgrund: Varje år går många företag i konkurs och detta innebär stora kostnader på kort sikt. Kreditgivare, ägare, investerare, borgenärer, företagsledning, anställda samt samhället är de som i störst utsträckning drabbas av detta. För att kunna bedöma ett företags ekonomiska hälsa är det därför en viktig del att kunna prognostisera risken för en konkurs. Till hjälp har vi olika konkursmodeller som har utvecklats sedan början av 1960-talet och fram till idag. Syfte: Att undersöka tre internationella konkursmodeller för att se om dessa kan tillämpas på svenska företag samt jämföra träffsäkerheten från vår studie med konkursmodellernas originalstudier. Metod: Undersökningen är baserad på en kvantitativ forskningsstrategi med en deduktiv ansats. Urvalet grundas på företag som gick i konkurs år 2014. Till detta kommer också en kontrollgrupp bestående av lika stor andel friska företag att undersökas. Det slumpmässiga urvalet kom att bestå av 30 konkursföretag samt 30 friska företag från tillverknings- och industribranschen. Teori: I denna studie undersöks tre konkursmodeller; Altman, Fulmer och Springate. Dessa modeller och tidigare forskning presenteras utförligare i teoriavsnittet. Dessutom beskrivs under teoriavsnittet några nyckeltal som är relevanta vid konkursprediktion. Resultat och slutsats: Modellerna är inte tillämpbara på svenska företag då resultaten från vår studie inte visar tillräcklig träffsäkerhet och är därför måste betecknas som otillförlitliga. / Background: Each year many companies go bankrupt and it is associated with significant costs in the short term. Creditors, owners, investors, management, employees and society are those that gets most affected by the bankruptcy. To be able to estimate a company’s financial health it is important to be able to predict the risk of a bankruptcy. To help, we have different bankruptcy prediction models that have been developed through time, since the 1960s until today, year 2015. Purpose: To examine three international bankruptcy prediction models to see if they are  applicable to Swedish business and also compare the accuracy from our study with each bankruptcy prediction models original study. Method: The study was based on a quantitative research strategy and also a deductive research approach. The selection was based on companies that went bankrupt in year 2014. Added to this is a control group consisting of healthy companies that will also be examined. Finally, the random sample consisted of 30 bankrupt companies and 30 healthy companies that belong to the manufacturing and industrial sectors. Theory: In this study three bankruptcy prediction models are examined; Altman, Fulmer and Springate. These models and also previous research in bankruptcy prediction are further described in the theory section. In addition some financial ratios that are relevant in bankruptcy prediction are also described. Result and conclusion: The models are not applicable in the Swedish companies.  The results of this study have not showed sufficient accuracy and they can therefore be regarded as unreliable.