Bakgrund: Till följd av flertalet företagsskandaler runt om i världen har efterfrågan på effektiva regleringar för kontroll av företagen ökat. Ett resultat av detta är de bolagsstyrningskoder som blivit allt vanligare. En av grundpelarna i koderna är oberoende styrelseledamöter eftersom detta anses förbättra övervakningen. Ledamöterna ska vara oberoende gentemot företaget, företagsledningen samt storägarna. Trots detta behandlar majoriteten av studierna kring detta endast effekterna av oberoende gentemot ledningen.   Syfte: Syftet med studien är att se hur olika typer av oberoende hos styrelsen påverkar effektiviteten i deras roll som övervakare och resursgivare samt om denna påverkan modereras av företagets ägarkoncentration.   Metod: Vi har utfört en kvantitativ studie med deduktiv ansats. Vi undersöker alla noterade bolag på Nasdaq OMX Stockholm. Data har samlats in från årsredovisningar och databasen ORBIS.   Resultat: Beroende styrelser påverkar både övervakningen och resursgivningen positivt i företag med koncentrerat ägande. / Background: As a result of several corporate scandals around the world, the demand for effective regulations for the control of the companies increased. A result of this is the corporate governance codes that have become increasingly common. One of the pillars of the codes are independent directors as this is considered to improve monitoring. The members must be independent of the company, management and major shareholders. Despite this, the majorityof studies only treat the effects of independence from management.  Purpose: The purpose of this study is to see how the various types of independence of the board affects the efficiency of their role as monitors and resource providers, and if this effect is moderated by the company's ownership concentration.  Method: We have performed a quantitative study with a deductive approach. We investigate all companies listed on Nasdaq OMX Stockholm. Data was collected from annual reports and the database ORBIS.  Result: Dependent boards affects both monitoring and resource provision positive in companies with concentrated ownership.

I takt med att samhällsekonomin har blivit mer kunskapsbaserad har ett företags immateriella tillgångar fått en allt mer betydelsefull roll. Immateriella tillgångar medför dock flera aspekter av osäkerhet, bland annat hur äganderätten ska bestämmas, hur ett tillförlitligt värde ska beräknas samt vilka kriterier som ska gälla för att få ta upp den till redovisning. Svårigheten och komplexiteten detta innebär har gjort att företagens finansiella rapporter har i vissa avseenden tappat sin relevans, exempelvis användbarheten kopplat till externa parters beslutsfattande. Syftet med vår studie är att undersöka om det finns ett samband mellan ett företags tillgångsstruktur och den skuldränta företaget betalar till kreditgivare för sina lån, men även hur tillgångsstrukturen påverkar företagens finansieringsmöjligheter. Vetenskapliga utgångspunkter för vår studie är en ontologisk verklighetssyn, en positivistisk vetenskapssyn, en deduktiv forskningsansats samt en kvantitativ metod där hypotesprövning är i fokus. Undersökningen är uppbyggd utifrån ett företagsperspektiv då det är framförallt företag vi vänder oss till. Baserat på studiens teoretiska ramverk tog vi fram två hypoteser att undersöka under en femårsperiod. Studiens huvudhypotes syftar till att undersöka sambandet mellan immateriella tillgångar och skuldränta medan bihypotesen fokuserar på sambandet mellan immateriella tillgångar och företagens andel lån. Vi testade dessa hypoteser genom två olika undersökningar, först genom en totalundersökning då vi undersökte om existensen av upptagna immateriella tillgångar hade någon inverkan på responsvariablerna, och sedan genom en klusterundersökning då vi undersökte hur mängden immateriella tillgångar inverkar på responsvariablerna. Resultatet från studiens huvudhypotes visar att det finns ett positivt samband mellan existensen av upptagna immateriella tillgångar och skuldräntan, det innebär att om företaget har upptagna immateriella tillgångar får de betala en högre skuldränta. Detta kan bero på att immateriella tillgångar är osäkrare och därmed vill långivare ha en högre ränta som kompensation. Däremot är sambandet mellan andel upptagna immateriella tillgångar och skuldränta negativt samt har låga och varierande förklaringsgrader mellan åren. Detta kan bero på att de finansiella rapporterna har tappat i relevans och att kreditgivare lägger större vikt vid kvalitativa aspekter, vilka inte syns i balansräkning och som vår studie därmed inte fångar upp. Gällande resultaten från bihypotesen så kan vi inte uttala oss om sambandet mellan existensen av upptagna immateriella tillgångar och företagens andel lån. Däremot ser vi ett svagt och något instabilt positivt samband mellan andel upptagna immateriella tillgångar och andel lån, vilket kan bero på att företag med mycket immateriella värden har fler investeringstillfällen och därmed kräver mer extern finansiering för att kunna ta tillvara på dessa och vara konkurrenskraftiga. Studien är upprättad utifrån etiska aspekter samt har överlag en god reliabilitet och validitet. Förslag på vidare forskning är framförallt att genomföra studien genom en kvalitativ metod för att få en djupare förståelse för kreditgivningens kvalitativa del vilket skulle komplettera denna studie. Praktiska rekommendationer till företag är att fortsätta kämpa för sina värdefulla immateriella tillgångar för att uppnå en mer jämställd kreditgivningsprocess vilket går i linje med världens kunskapsbaserade ekonomi.

The most common way for small companies in Sweden to finance themselves is through loans from various credit institutions. In recent years, financial crises have affected the regulation of credit and, above all, the limited credit management has affected smaller companies, as they are considered to be a greater risk for creditors. Since the audit obligation was abolished in Sweden in 2010, only 30 percent of the companies are required by law to have an auditor. In addition, 80 percent of all start-ups choose not to hire an auditor. Earlier research suggests that auditing can be an important factor in reducing the risk and thereby the interest cost on lending to small businesses, as an auditor can contribute to ensuring the reliability of the company's financial reports. In addition, previous studies describe that companies that hires auditors who work at a large and well-known audit firm, known as the Big Four auditor, or who have a higher education level, receive a lower interest cost. Since there are no previous quantitative studies based on the Swedish context, this study aims to test and explain whether there is a link between the voluntary audit and the company's interest costs in Sweden. Furthermore, the study aims to test and explain whether the relationship is dependent on the type of auditor that is hired. Through a literature study, three hypotheses are formulated, which are tested in this study using statistical tests. The tests are based on 327 randomly selected companies' annual reports and each hypothesis is tested separately to be able to fulfill the purpose of the study. The result shows that there is a significant correlation between the use of an auditor and a company's interest costs. However, the study does not strengthen previous research on whether a Big Four auditor or an authorized auditor lowers the interest cost of a company. The conclusion of the study is therefore that companies in Sweden that are not required to be audited should hire an auditor to obtain lower costs for borrowed capital, but which type of auditor the company hires is less important. / Det vanligaste sättet för mindre företag i Sverige att finansiera sig på är genom lån från olika kreditinstitut. De senaste årtionden har olika finansiella kriser påverkat regleringen kring kreditgivning och främst har den åtstramade kredithanteringen drabbat mindre företag eftersom dessa anses utgöra en större risk för kreditgivarna. Sedan revisionsplikten avskaffades i Sverige år 2010, är det endast 30 procent av de svenska aktiebolagen som enligt lag måste ha en revisor. Dessutom väljer 80 procent av alla nystartade företag att inte anlita någon revisor. Tidigare forskning menar att revision kan vara en viktig faktor för att risken och därmed räntekostnaden vid kreditgivning till små företag ska minska, eftersom en revisor kan bidra med att säkerställa tillförlitligheten i företagets finansiella rapporter. Dessutom beskrivs i tidigare studier att företag som anlitar revisorer som arbetar på en stor och välkänd revisionsbyrå, så kallade Big Four-revisorer, eller som har en högre utbildningsnivå, erhåller en lägre räntekostnad. Då det inte finns tidigare kvantitativa studier som baseras på en svensk kontext syftar denna studie till att testa och förklara huruvida det finns ett samband mellan den frivilliga revisionen och företagets kostnader för lånat kapital i Sverige. Vidare syftar studien till att testa och förklara om sambandet är beroende av vilken typ av revisor som anlitas. Genom en litteraturstudie formuleras tre hypoteser, vilka testas med hjälp av ett flertal statistiska tester. Testerna utgår från 327 slumpmässigt utvalda företags årsredovisningar och varje hypotes testas var för sig för att kunna uppfylla studiens syfte. Resultatet visar att det finns ett signifikant samband mellan anlitandet av en revisor och ett företags kostnader för lånat kapital. Däremot stärker inte studien tidigare forskning angående huruvida anlitandet av en Big Four-revisor eller en auktoriserad revisor sänker räntekostnaden i ett företag. Slutsatsen för studien är därför att icke-revisionspliktiga aktiebolag i Sverige bör anlita en revisor för att erhålla lägre kostnader för lånat kapital, men vilken typ av revisor företaget anlitar är av mindre betydelse.

<p><strong>Syfte</strong> Syftet med uppsatsen är att ta undersöka huruvida det finns någon skillnad mellan skuldsättningsgraden inom produkt- och tjänstebranschen. Ett delsyfte till uppsatsen är att undersöka hur räntekostnaden ser ut och huruvida det finns signifikanta samband mellan de olika branschernas gällande ovanstående faktorer.</p><p><strong>Metod</strong> Undersökningen är en fallstudie med en abduktiv kvantitativ ansats. Empirin består av sekundärdata i form av årsredovisningar.</p><p><strong>Teori</strong> Teorin har utgått ifrån genrens klassiker i form av Modigliani & Millers två teorem, Pecking order teorin samt Trade-off teorin.  Även Hallgrens modell om risk har tillämpats.</p><p><strong>Empiri</strong> Data är insamlad från sex byggföretag samt från sex revisionsföretag. Skuldsättningsgrad, räntekostnader samt omsättning är granskad dels inom branschen och dels jämförande mellan branscherna. Empirin är testad genom signifikansanalyser.</p><p><strong>Resultat </strong></p><ul><li>Det finns inga signifikanta samband mellan bygg- och revisionsbranschens skuldsättning</li><li>Det finns inga signifikanta samband mellan bygg- och revisionsbranschens räntekostnad</li><li>Det finns inga signifikanta samband i byggbranschens skuldsättning</li><li>Det finns inga signifikanta samband i revisionsbranschens skuldsättning</li></ul> / <p><strong>Purpose</strong> The purpose of the assay is to inquire contingent difference between the debt ratio in the businesses of product and service. Another part of the purpose is to inquire what the interest cost looks like and if there are any significant relationships between the different businesses regarding above factors.</p><p><strong>Method</strong> The enquire is a case study with an abductive qualitative approach. The empiric consists of secondary data origin from annual reports.  <strong></strong></p><p><strong>Theory</strong> The theory of the assay emanates from the classics of the genre with the theorems of Modigliani & Millers, the pecking order theory and the trade-off theory. Another theory that as been used is Hallgrens model concerning risk.</p><p><strong>Empirics</strong> Data is collected from six building companies and from six revision companies. Debt ratio, interest cost and turnover are all parameters that are reviewed, partly in its own business, partly compared between the businesses. The empirics are tested through significant analysis.</p><p><strong>Result</strong></p><ul><li>There is no significant correlation concerning the debt ratio of the business of building and revision. </li><li>There is no significant correlation concerning the interest costs of the business of building and revision </li><li>There is no significant correlation concerning the debt ratio of the business of building.</li><li>There is no significant correlation concerning the debt ratio of the business of revision</li></ul>

Syfte Syftet med uppsatsen är att ta undersöka huruvida det finns någon skillnad mellan skuldsättningsgraden inom produkt- och tjänstebranschen. Ett delsyfte till uppsatsen är att undersöka hur räntekostnaden ser ut och huruvida det finns signifikanta samband mellan de olika branschernas gällande ovanstående faktorer. Metod Undersökningen är en fallstudie med en abduktiv kvantitativ ansats. Empirin består av sekundärdata i form av årsredovisningar. Teori Teorin har utgått ifrån genrens klassiker i form av Modigliani &amp; Millers två teorem, Pecking order teorin samt Trade-off teorin.  Även Hallgrens modell om risk har tillämpats. Empiri Data är insamlad från sex byggföretag samt från sex revisionsföretag. Skuldsättningsgrad, räntekostnader samt omsättning är granskad dels inom branschen och dels jämförande mellan branscherna. Empirin är testad genom signifikansanalyser. Resultat Det finns inga signifikanta samband mellan bygg- och revisionsbranschens skuldsättning Det finns inga signifikanta samband mellan bygg- och revisionsbranschens räntekostnad Det finns inga signifikanta samband i byggbranschens skuldsättning Det finns inga signifikanta samband i revisionsbranschens skuldsättning / Purpose The purpose of the assay is to inquire contingent difference between the debt ratio in the businesses of product and service. Another part of the purpose is to inquire what the interest cost looks like and if there are any significant relationships between the different businesses regarding above factors. Method The enquire is a case study with an abductive qualitative approach. The empiric consists of secondary data origin from annual reports.  Theory The theory of the assay emanates from the classics of the genre with the theorems of Modigliani &amp; Millers, the pecking order theory and the trade-off theory. Another theory that as been used is Hallgrens model concerning risk. Empirics Data is collected from six building companies and from six revision companies. Debt ratio, interest cost and turnover are all parameters that are reviewed, partly in its own business, partly compared between the businesses. The empirics are tested through significant analysis. Result There is no significant correlation concerning the debt ratio of the business of building and revision. There is no significant correlation concerning the interest costs of the business of building and revision There is no significant correlation concerning the debt ratio of the business of building. There is no significant correlation concerning the debt ratio of the business of revision

Bakgrund: Privata företag förväntas ha färre finansieringsmöjligheter än publika börsnoterade företag, vilket gör privata företag mer begränsade till extern skuldfinansiering från kreditinstitut. Kostnaden för den externa skuldfinansieringen påverkas av kreditgivarens riskbedömning och det kontrollbehov som bland annat uppstår på grund av agentkonflikten mellan långivare och låntagare. Vi ämnar därför undersöka hur ägaren och ägarens val av styrelse och extern revisor kan reducera agentkonflikten och därmed reducera företagens räntekostnader vid extern skuldfinansiering. Syfte: Syftet med vår uppsats är att undersöka huruvida ägarkoncentrationen samt ägarens val av styrelse och extern revisor påverkar företagens externa räntekostnader i privata svenska aktiebolag. Metod: Studiens ansats är av deduktiv art utifrån en tvärsnittsdesign. Studien utgår från en kvantitativ metod för att testa studiens hypoteser utifrån ett urval av medelstora privata svenska aktiebolag. Resultat: Ägarkoncentrationen, styrelsens storlek samt styrelsens oberoende har ingen signifikant påverkan på räntekostnaden. Däremot visar resultaten i studien att det finns ett signifikant negativt samband mellan räntekostnaden och valet att utse en extern revisor från Big4. / Background: Private companies are expected to have fewer funding opportunities than public listed companies, which makes private companies more dependent on external debt financing from credit institutions. The cost of the external debt financing is affected by the lenders risk assessment and the need for control that naturally appears because of the agency conflict between lenders and borrowers. We aim to examine how the owner and the owner’s choice of board of directors and external auditor can reduce the agency conflict and thus reduce the companies interest costs in external debt financing. Purpose: The purpose of the study is to investigate if the owner concentration as well as the owner’s choice of board composition and external auditor, affects the external interest costs of private Swedish limited companies. Method: The study’s approach is deductive in nature and based on a cross sectional design. The study is based on a quantitative method for testing the hypotheses, based on selection of medium-sized private Swedish limited companies. Conclusions: The ownership concentration, the board size and the board independence have no significant influence on the interest rate. The study does however show a significant negative correlation between the interest rate and the choice to appoint an external auditor from one of the Big4.